Så hittar du vinnare på tillväxtmarknader

Vi pratar om asiatiska börser och andra tillväxtmarknader.

Många av dem gick väldigt starkt på marknaden i fjol.

Med oss är Gunnar Påhlson och Lisa Synning. Välkomna.

Tack.

För er tillväxtmarknadsförvaltare var fjolåret trevligt.

Vad händer 2018? Lisa.

Mycket kommer att ske 2018, som alltid.

Det blir många val i tillväxtmarknaderna 2018 också.

På den politiska fronten sker mycket. Närmast i Ryssland–

–och val i Mexiko, Brasilien och Indien. Indonesien 2019.

Där sker mycket. Det kan bli reformer och valfläsk.

Tillväxtperioden är bra för tillväxtmarknaderna.

Både tillväxttalen och lönsamheten ökar för bolagen.

Det sker mycket intressant.

Digitaliseringstrenden är stark–

–och råvarupriserna högre än på många år.

Det fortsätter nog inte i samma snabba tempo som 2017.

Men alla tillväxtmarknader är i en positiv fas.

Särskilt Asiens. Asien har "option" på global tillväxt.

Så länge vi tror att den globala tillväxten fortsätter–

–vi befinner oss i en global högkonjunktur–

–och ränteläget är lågt, oljan inte stiger för snabbt–

–och dollarn inte stärks, går Asien bra.

Men risker finns alltid.

Politiken, geopolitiska faktorer...

Höjer Fed mer än förväntat kan det bromsa marknaden.

För att dollarn blir starkare då?

I teorin stärks dollarn när Fed höjer räntan–

–men det är diskonterat att räntan ska upp...

...till en normalnivå.

Förtroendet för USA:s president–

–och administrationen är lågt och därför är dollarn svag.

Är svag dollar ett krav...?

Nej, det tror jag inte. Ränteläget och Feds agerande–

–och de minskade balansräkningarna globalt–

–leder till att pengarna i omlopp minskar. Pengar–

–som hade kunnat gå till de här marknaderna.

En broms generellt på marknader–

–om balansräkningarna stramas åt mer än förväntat.

Men Fed har redan börjat minska köpen–

–och det är väl kommunicerat. Vi vet ju det.

Men man får för lite betalt på obligationsmarknaden–

–det finns mycket riskvilligt kapital. Värderingsgapet–

–mellan västvärlden och tillväxtländerna är stort.

Asien är betydligt lägre värderat än USA och Sverige.

Men så ska det väl vara på en tillväxtmarknad?

En viss rabatt finns oftast. Men betalar du 14 gånger–

–för asiatiska aktier och 18–20 för västvärldens–

–är gapet för stort. Dessutom–

–har de asiatiska bolagen högre vinsttillväxt.

I USA växer vinsterna med 5–10 % för hela marknaden–

–i Asien växer de med 15–20 %.

Indien har en fantastisk resa bakom sig.

Den indiska börsen steg 40 % i fjol.

Politik, reformer... Är det skälet till uppgången?

Och kommer vi att se mer av det?

Många tillväxtmarknader gick upp nästan lika mycket.

Indien är ett av de mest spännande länderna långsiktigt.

En av världens bästa demografi-förutsättningar–

–och många produktivitetshöjande åtgärder–

–kan göras i ekonomin. Långsiktigt verkar det bra–

–och har gjort det under många år.

Sen Modi kom in för några år sen–

–har många reformer genomförts.

Effekterna blir realekonomiska, men följden blir även–

–ett annat sentiment kring marknaden.

En reform i fjol som ogiltigförklarade–

–många sedlar och mynt–

–ledde till att mer pengar kom in i banksystemet.

Inhemska investerare har köpt aktier i form av fonder–

–som också gett inflöden till den marknaden.

Långsiktigt verkar Indien och indiska bolag spännande.

Är du lika tänd på Indien?

Vi gillar Indien. Jag förvaltar en renodlad Indienfond.

Ända sen Modi kom till makten har den gått väldigt bra.

Tempot i den indiska tillväxten i år och i fjol saktar in.

Det är val 2019 och Modi vill gärna sitta en andra period.

Så han offrar lite tillväxt för reformerna. De är bra–

–och momsreformen har vi väntat på i mer än fem år.

De är bra på lång sikt, men genomförandet–

–kostar pengar på kort sikt. Tre stora reformer–

–på kort tid. Småföretagarna har drabbats–

–de får inte momsbetalningarna i retur från staten.

Det tar lite kraft från tillväxten.

Caset är intressant–

–Indien är en av de bästa tioårs-investeringarna.

Men man måste vara selektiv och ha en aktiv fond.

Då försöker vi hitta några bolag.

Digitaliseringstrenden gillar ni båda.

Grafen visar hur mycket indierna använder sina mobiler–

–på internet. "4G ökar explosionsartat".

Vad ser vi, Lisa?

Grafen visar vad som skett på marknaden.

Det stora som hänt på mobilmarknaden–

–är att operatören Reliance Jio tillhandahåller 4G.

Det har blivit stort–

–och bolaget har tagit en stor marknadsandel.

Konkurrensen har ökat bland indiska operatörer–

–men de som har 4G–

–använder runt 1,4 gigabyte data per månad.

Runt 70 % av det som används i den mer utvecklade världen.

En stor mängd data används nu.

Trenden för dataanvändning generellt–

–är att mobil data växer explosionsartat i Indien.

En tydlig trend som syns i grafen–

–liksom förväntningarna framöver–

–på mängden dataanvändning per kund.

Det är relaterat till Bharti Infratel–

–som bygger och driver mobiltorn–

–som de hyr ut till olika operatörer.

De är marknadsledande. Bharti Infratels torn–

–är mer än dubbelt så många som närmaste konkurrentens.

Ur ett lönsamhetsperspektiv–

–har bolaget den högsta "sharing-faktorn"–

–fler operatörer använder samma torn.

Det leder förstås till bättre lönsamhet–

–än om tornen bara används av en operatör.

En trend som ökar och som bolaget försöker öka.

Du gillar ett liknande bolag: Reliance.

Som du nämnde.

Vi har Reliance Industries–

–som drog igång Jio för ett par år sen.

Ett bolag som driver oljeraffinaderier i Indien.

Ironiskt att bara ett oljebolag–

–har råd att driva telekom där. Tarifferna för samtal–

–är extremt låga, och för många telekomlicenser–

–gjorde konkurrensen för hög–

–så att operatörernas lönsamhet sjönk.

Men när Jio drogs i gång–

–erbjöds tjänsterna gratis första året.

På så sätt fick man 10 % av abonnenterna på kort tid.

Sen i april i fjol tar bolaget betalt med stor framgång.

Många behåller sitt abonnemang–

–för att få tillgång till 4G-nätverket.

Liknande marknader, men du väljer dem som bygger masterna.

Vad tycker du om Reliance?

Vad tycker ni om varandras innehav?

Reliance Industries...

Det bolaget gör med Jio och telekom är intressant.

Många intressanta investeringar. Vår förvaltning–

–har valt att inte alls investera i fossila bränslen.

Så ett oljebolag är inte aktuellt.

Men bolaget är absolut intressant.

Och Infratel?

Vi har haft Infratel. Men frågan är värderingen.

Bolaget är utmärkt. Stabilt, bra utdelning...

Frågan är hur mycket de får betalt per kund i tornen.

Tarifferna omförhandlades så att aktien sjönk en period.

Bolaget ägs av de stora telekomoperatörerna.

Tornen flyttades till ett separat bolag.

Vi har det inte nu.

Våra portföljer är koncentrerade till 30 bolag.

Du har ett annat bolag inom digitaliseringstrenden:

Sterlite Technologies.

De är också jättespännande.

De tillverkar och säljer fiberoptik–

–för digitalisering och telekombranschen.

Det växer så det knakar, både i Indien och globalt.

I Indien är det stora satsningar på att bygga ut–

–just fiberoptik, även ute i landet.

Den affären kommer att växa framöver.

Vi lämnar Indien nu.

Kan vi inte ta lite kort om indisk finansmarknad först?

Absolut. Det finns ett antal väldigt välskötta–

–privatägda banker i Indien.

Allt som händer långsiktigt, med reformer–

–gör att det skapas jättefina förutsättningar–

–för banker att växa på en underpenetrerad finansmarknad.

Så det finns jättemånga intressanta investeringar där.

Både i banker och bolåneinstitut–

–även om man behöver hantera det där–

–och kanske inte ha samma vikt vid alla tillfällen.

Då är jag nöjd. – Förlåt.

Privata banker kan ta för sig–

–då statsägda banker har dåliga finanser–

–och har skaffat för stora kreditförluster.

De har inget kapital att växa med.

Därför kan privata banker ta marknadsandelar.

De är extremt lönsamma och har låga förluster–

–så det är en marknad med två sidor.

En välskött och en mindre välskött sida.

Från bank och finans till Kina.

Vi kan stanna vid bank och finans–

–för ofta när det gäller Kina pratar vi om dåliga lån–

–och riskerna med det.

Ni tycker inte riktigt att den bilden stämmer.

Pristrusterna har alltid funnits där.

Sen är det svårt att säga exakt hur stor risk–

–som finns i Kinas finanssystem.

Man kan konstatera att risken är rätt väl prissatt.

När du kan köpa en bank under bokfört värde...

Det ligger på 0,8–0,9 beroende på banken.

P/e-talet kanske är 6. Det ger en direktavkastning på 7 %.

Då är det lågt värderat.

Om man tillägger att kommunistpartiets holdingbolag–

–äger de fyra, fem största bankerna–

–är risken låg att de går omkull.

Och "shadow banking" då, som man har hört om så länge?

Du har en undervegetation som presidenten vill begränsa.

Han vill reglera och minska gråmarknadsutlåningen–

–och minska riskerna i systemet. Det har delvis lyckats.

Det finns en risk i systemet, men den är noga kontrollerad–

–då den är en stor del av statens intjäning.

Man är beroende av banksystemets utdelning–

–för att finansiera reformer.

Sen har man gjort reformer–

–som kan bli ganska viktiga för banksystemet.

Många av det stora dåliga lånen–

–har ju varit i olönsamma överkapacitetsindustrier.

Man har genomfört många reformer som går relativt bra där.

Det gör i sin tur att risken–

–för att kreditförlusterna materialiseras, minskar.

Det gynnar också bankerna–

–relativt den bild man hade för några år sen–

–om hur det skulle se ut.

Men jag håller med. Man är inne och tittar.

Man är så medveten om riskerna i Kina–

–och man vidtar åtgärder där man ser excesser–

–så jag menar att riskerna i systemet minskar gradvis.

Den största förändringen sista året–

–är att man har fått ordning på bostadsmarknaden.

Det fanns ett stort överskott på osålda bostäder.

Det var en risk, då byggföretag inte kunde betala sina lån.

Nu har man lyckats sälja en stor del av stocken–

–med färdigproducerade bostäder, varför förlustrisken–

–för byggherrarna har minskat väsentligt.

Och frånvaron av tillväxtmål...

Det som kommuniceras av Xi Jinping...

Man har gått ifrån tillväxtmålen på 6,5–7 %.

Är det inget som skrämmer?

Är det fortsatt högkonjunktur framöver?

Det är inga nya grejer. Man kan läsa i femårsplanen 2010–

–att tillväxtmålet var 6,5 % då.

Nu blev det 6,8 % det senaste kvartalet.

De har varit tydliga i flera års tid nu–

–om att inte bara tillväxt är målsättningen–

–utan miljön är redan högst upp på agendan.

Att ta fram rent vatten och ren luft–

–åt kineserna, är viktigare.

De förstår nog att det kostar en del–

–att nå de här målen.

Är det nåt man ska titta på i Kina, som kan ge tillväxt–

–så är det miljöinvesteringar, tror jag–

–och inte så mycket gammal tung cyklisk industri.

Då rullar vi nästan in på en av dina favoritaktier–

–apropå elbilar. Eller i alla fall högre utsträckning...

Lite krystad övergång. Du tänker på Geely.

De gör inte elbilar än, men ska göra det i framtiden.

Det är spännande. Geely har lyckats fantastiskt bra.

Inte minst då de kunde förvärva Volvo Personvagnar.

De har varit bra på att uppfylla Jinpings önskemål om–

–att förvärva utländska varumärken.

I en Geely-bil är det tydligt att inredningen–

–ser ut som i en Volvo V40.

Man har kopierat mycket från designavdelningen.

Därför har man varit så framgångsrika–

–på att ta marknadsandelar på den kinesiska marknaden.

Dessutom hjälpte Xi Jinpings antikorruptionskampanj till–

–att flytta efterfrågan från europeiska bilar–

–till inhemska produkter.

Om man dessutom får en inhemsk bil med utländskt dna–

–är det väldigt attraktivt till det pris de tar.

Sen har de en hög ambitionsnivå om att bygga–

–enligt regeringens elbilsprogram framöver.

Det kommer att vara väldigt intressant.

Helt kort innan vi rundar av:

Tencent gillar ni båda.

Varför ska man äga det framöver?

Tencent är ju ett fantastiskt bolag.

De kommer främst från PC-spel och mobilspel.

Det är fortfarande en stor del av deras verksamhet.

De är väl marknadsledande och det fortsätter växa starkt.

Sen har de den sociala medieplattformen Wechat–

–som är dominerande i Kina.

I och med den datatrafik de har–

–har de möjlighet att utveckla otroligt mycket tjänster–

–som växer starkt. De växer inom fintech–

–och inom alla segment i sociala media.

Förutom att de är väldigt dominerande i Kina–

–så ser vi att de till viss del har globala ambitioner–

–där de köper andelar av utländska bolag–

–i de här segmenten.

Jag ser stora möjligheter för Tencent att växa–

–fortsatt i Kina, men också faktiskt globalt.

De tjänster de har, är i många fall betydligt bättre–

–än de vi har tillgång till i Västvärlden i dag.

Man kan inte argumentera med en miljard konsumenter.

De har en miljard aktiva användare.

Och det är inte mobilspelen eller tjänsterna–

–som är grejen med Tencent.

Det är användarna som är nyckeln till deras lönsamhet.

Man kan annonsera till kunderna i mobilen, i realtid.

Mobilannonsintäkterna växer med 60 % i årstakt.

Sen har man banklicens–

–och kan sälja försäkringar, fonder och mikrolån–

–till en miljard konsumenter. Det är en enorm kraft i det.

Spännande. Tack för de insiktsfulla orden.

Och tack ni som har tittat. Häng med oss igen i morgon.

Då gästas vi av Magnus Andersson och Niklas Ramstedt.

Ha det så bra.

I veckans första Börslunch ligger tillväxtmarknadernas starka fjolår i fokus. Flera asienbörser handlas just nu på rekordnivåer men en nedgång befaras i Kina.

I dagens program:

• Indien har gått starkt under 2017

• Mobildataanvändningen drar iväg

• Marknadsledande mastbyggaren Bharti Infratel

• Reliance Industries

• Gunnar gillar Sterlite Technologies

• Indisk finanssektor

• Riskfaktorer i Kina

• Geely Automobile har gått bra senaste året

• Kinesiska Tencent har ljus framtid

Gäster: Lisa Synning från Handelsbanken och Gunnar Påhlson från Carnegie.

Programledare: Ellinor Beckett och Gabriel Mellqvist

 

 

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.1%
NASDAQ-100 -0.4%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Bravida Holding 2.4%
SSAB 2.3%
Fagerhult 1.8%
Attendo -1.8%
Hemfosa Fastigheter -2.1%
Saab -3.4%
Uppdaterad mån 10:27
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier