Rederijätten ett köp på sikt

En nordisk jätte–

–och temperaturmätare på den globala ekonomin.

En framgångssaga med p/e-tal 114–

–om man tittar på rätt ställe. Men pressen är hård–

–av oljepriser, handelskrig–

–och en uppmärksammad cyberattack.

I dag rapporterade ett av Nordens största börsbolag.

Hela programmet viks åt Maersk.

Våra gäster är Anders Wennberg och Johan Eliason.

Välkomna.

Men först lite nyheter.

Börsen är orolig, Ericsson har fått en 5G-order–

–och Stockholmsbörsen är ner runt 1 %.

Oljan har återhämtat sig något efter gårdagens–

–och den senaste veckans kraftiga ras.

Hur har oljeprisets kraftiga ras påverkat...?

Maersk har sålt sin oljedivision till Total.

De har kvar en del Total-aktier–

–som de sakta säljer ut i marknaden. På så sätt–

–påverkas de. De ska spinna av drilling-divisionen–

–och göra sig av med Supply Vessels. De är också–

–väldigt oljeberoende. En viss oljeexponering finns kvar–

–men den är på väg ut. Själva kärnaffären Maersk Line–

–containerrederiet, konsumerar stor mängd olja.

Runt 13 miljoner ton per år.

80–90 miljoner fat olja per år.

För den affären är det fallande oljepriset positivt.

Ett eller två kvartal kan de njuta av lägre oljepris–

–efter det ger de bort det till kunderna.

Nu är problemet att oljepriserna precis "peakade"–

–innan de började sjunka. Så i år har de lidit–

–av de höga oljepriserna.

Man tankar båten i förväg, så det tar ett tag...

Tankandet påverkas av rutterna.

I Sankt Petersburg är det billigt att tanka–

–så det kan vara värt ett extra stopp för tankning.

Eller i Kamtjatka på andra sidan, i närheten av Kina.

Innan ni nördar ner er fullständigt, ni ska få göra det–

–ska jag nämna att vi i dag har studiopublik. Ett skäl–

–till intresset för Maersk är att bolaget–

–ses som en proxy för den globala handeln–

–och konjunkturen. Oxford Economics graf–

–pekar ut Maersk som en vägvisare–

–för vart handeln tar vägen. Instämmer ni i det?

Ja, det är det väl.

90 % av världens handel går i containrar i dag.

Världsledaren inom containerhandel–

–har knappt 20 % av de volymerna och är en bra indikator.

Vill du fylla på?

Under korta perioder går aktien bättre eller sämre–

–än världshandeln. 2013–2015 gick Maersk bättre–

–tack vare stora kostnadsbesparingar.

Aktien har inte gått så bra på sistone.

Är den nåt att ha? Köp, sälj eller avvakta?

Främst våren 2017–

–var jag här och sa att det är en "short". Sommaren 2017.

Nu tror jag på att avvakta. Aktien har sjunkit–

–kostnadsutvecklingen har blivit mindre dålig–

–även om just det här kvartalet var en besvikelse.

Och värderingen har sjunkit.

Men köp är tveksamt.

En potentiell recession inom ett par år–

–handelskrig...

Positivt är att industrin har konsoliderats.

Från 20 globala spelare till tolv i dag. Sen i juli.

Det ger nog bättre utsikter för balansen–

–av ny kapacitet i industrin.

Den ligger redan på en hyfsad nivå.

Vad gjorde ni när rapporten kom?

Jag sålde under sju, åtta minuter.

Jag hade aldrig trott att den skulle öppna upp så mycket.

Jag borde ha varit aggressivare och fortsatt sälja–

–för den har vänt ner rejält. "Outlook statement" svagt.

Och kostnadssidan var en besvikelse.

En sak till för nybörjaren och oss programledare.

Bilden visar de olika delarna i konglomeratet.

Spretigt, enligt kritikerna, men under renodling.

Så här ser de ut. Hamnar och lite olika funktioner.

Ocean är väl det viktigaste?

Absolut.

Ja, den största delen av ebitda och intäkter–

–men också den mest volatila delen.

Den som driver vinsten upp och ner.

Var är bolaget mest sårbart?

På Ocean. Exponeringen mot fraktraterna är extrem.

Även bränslekostnader.

Petra intervjuade Arne Karlsson från styrelsen häromdan.

Om den kommande renodlingen sa han så här:

I ett strategibeslut för ett par år sen bestämde vi oss–

–för att bli ett "Transport & Logistics"-bolag.

En integratör i vår bransch–

–shipping- och logistikbranschen.

Ingen integratör finns i den delbranschen i dag.

Med åtta gigantiska kapitaltunga affärsområden–

–gick det inte att utveckla det här och samtidigt–

–investera i oljeutveckling, "tankers", oljeborrning...

Därför avyttrade vi, och skiftade ut till aktieägarna–

–de energirelaterade tillgångarna.

Med de pengarna som bas investerade vi i–

–och utvecklade transport och logistik.

Vad säger ni om att man säljer "drilling"?

Man spinner av det till ägarna. Det är rätt beslut.

Affärsmodellen är en annan. De behöver fokusera–

–på containrar och hamnar. Redan det är kapitalintensivt.

Även för investerare är det viktigt.

Det har varit extremt svårt att ha en vettig vy på Maersk.

Stor oljeverksamhet, stor shippingverksamhet–

–och några "supply services" och drilling-verksamheter–

–med helt olika cykler. Det blir lättare för investerare–

–och bör på sikt bli positivt.

Omodernt med konglomerat?

Ja, särskilt såna här.

Det fanns fortfarande en bank i bolaget för tre år sen.

Och Netto, en lågprisbutik för mat.

Men Danske Bank...

Det lägger familjen i sitt holdingbolag nu.

Ovanför den listade enheten–

–så det är inga större bekymmer.

Maersk berör hur skör vår levnad är.

En cyberattack ställde till stora problem–

–för ett tag sen. Berätta.

I juni, juli 2017 gjorde cyberattacken–

–att Maersk förlorade en till två veckors volymer–

–i Q3 2017. Med sämre volymer–

–blir båtarnas kapacitetsutnyttjande sämre–

–och därmed högre kostnader.

Plus direkta kostnader för attacken.

Kvartalet efter ville Maersk vinna tillbaka volymerna–

–och då tvingades bolaget konkurrera med priset.

Ännu en negativ följd i kvartalet efteråt–

–när raterna föll så kraftigt i sista kvartalet 2017.

Har Maersk tagit igen det?

Delvis. Raterna är på väg uppåt och dagens nivå är högre–

–än nivån sista kvartalet 2017.

Men starten på 2018 var tuff.

Kostnaderna, med viss tveksamhet...

De var ner 0,6 %, justerat för bränsle, valuta–

–och förvärv jämfört med i fjol.

Men 0,6 % jämfört med kvartalet med cyberattacken–

–är ett underbetyg. De flesta trodde nog på mer.

Du nämnde rater som är vad man får betalt–

–för att skeppa saker. Grafen visar utvecklingen–

–i Shanghai, men det prissätts över hela världen.

En bra, generell indikator.

En indikator, en del. Frakt ut från Shanghai.

Den visar inte utvecklingen–

–mellan Latinamerika och Europa–

–en viktig rutt för Maersk.

De samvarierar lite, men alla tittar på den här–

–för att den kommer varje fredag morgon.

Då vet vi vad vi gör om två dagar. Det ser jättebra ut.

Det har blivit bättre. Inte jättebra nivåer–

–men bättre. Bränslepriserna har stigit–

–och det äter upp en del av uppgången.

Bränslepriserna heter bunker och ser ut så här.

Varför heter det bunker? Amatörfråga.

Det är skiten som blir kvar–

–när man har kokat bensin och diesel.

Men den här bunkern påverkar möjligheten att tjäna pengar.

Vi har stora regelförändringar på gång för svavelutsläpp.

Från och med 1 januari 2020–

–ska all världens båtar möta nya lagkrav på svavelutsläpp.

Man får max släppa ut 0,5 viktprocent–

–mot dagens 3,5 viktprocent.

Det här är jättestort för industrin.

Man kan lösa det genom att köpa lågsvaveldiesel.

Ungefär samma som i dieselbilar.

Det kostar ännu mer än dagens bunkerpris.

Du får lägga till åtminstone 250 dollar per ton–

–för att köpa lågsvavlet.

Eller så kan man köpa en avgasrenare från typ Alfa Laval–

–för att kunna fortsätta köra med det här "skitbränslet"–

–och rena avgasutsläppet i stället.

250 dollar per ton. Om man multiplicerar det–

–med 12 miljoner ton, får man 3 miljarder dollar.

För Maersk. En ganska stor summa.

För hela världens logistikindustri talar vi om–

–15 miljarder dollar i ökning–

–om alla går till det här lägre svavelbränslet.

Sen kan de föra vidare allt, eller delar, till kunderna.

Hur mycket, beror på marknadsbalansen.

Alla drabbas av det, kan man anta.

Ja, men det är också så att EU-kommissionen räknar med–

–att det finns 30 000–35 000 för tidiga dödsfall i Europa–

–på grund av höga svavelutsläpp från marinindustrin.

Så vi drar alla en fördel av det.

Vi ska inte grotta ner oss för mycket i det–

–men du sa förut hur mycket ett sånt här skepp släpper ut.

Åtta av Maersks största båtar–

–släpper ut lika mycket svavel–

–som hela världens personbilsflotta varje år.

Om man kan få ner svavelutsläppen är det oerhört viktigt.

Vi fortsätter på kostnadsspåret. Vi har nästa graf–

–som är bunkerförbrukning och övriga kostnader.

Ja, den här börjar väl ungefär–

–när den gamle Mærsk Mc-Kinney Møller fasade ur sig–

–ur bolaget, och sen gick bort 2012.

Då började ledningen på allvar ta tag i kostnaderna.

Det gav en period på en tre, fyra år–

–när kostnaderna gick ner. Bunkerförbrukningen gick ner–

–per flyttad container, men framför allt övriga kostnader.

Det var en otroligt viktig del av köpcaset i aktien då.

Storstädning och modernisering.

Med ett ganska ordentligt bakslag 2017.

Cyberattacken påverkade där.

Men de har nog också fokuserat på annat.

De delar upp bolaget och pratar med investment bankers–

–och McKinsey-konsulter och så.

Det är störande för fokuset på Operations.

Det syns i nästa graf. Där jämförs kostnaden i Maersk–

–med konkurrenternas.

Man ser ungefär samma bild.

Historiskt har de haft ungefär samma swing, på samma nivå.

Sen, under perioden 2013–2015–

–var de klart bättre än konkurrenterna.

Nu är de återigen lika dåliga som konkurrenterna.

Det är en commodity-business–

–där det är svårt att konstruera ett pris.

Om man ska tjäna bra över tid måste man vara bäst.

Och om man är störst, som Maersk, måste man tjäna mest.

I Q2:an fanns det tecken på att de var på väg tillbaka.

Jag är besviken på Q3:an. Att de inte fick mer leverans.

Vi har en bild på Q3:an och just kostnader.

Johan, vad hände med kostnaderna det här kvartalet?

Om man justerar för valutan och förvärvet–

–ser man att den är ner, till 1 777 dollar per container.

Men, vi hade cyberattacken och ineffektivitet i Q3 2017.

Jag hade väntat mig bättre än 0,6 % i förbättring.

Snarare 2–3 %.

De har en målsättning på att den här kostnadskomponenten–

–ska förbättras mellan 1 och 2 % per år.

Det här kvartalet var de långt ifrån.

Och då hade de en lätt komp.

Det är bekymret i dag.

Det går åt rätt håll–

–fast de har lite problem, och även ett handelskrig.

I den sista grafen har du funderat lite på–

–hur man ska värdera bolaget.

Om vi ser på den blå linjen–

–priset jämfört med bokfört värde sen finanskrisen–

–har den haft en tendens att ligga kring 1–1,05 i snitt.

När den går ner till 0,7–0,8 ska man köpa.

Man ska sälja vid 1,2–1,3.

Det låter enkelt.

Funkar ganska bra om man är uthållig.

Den samvarierar också med lönsamheten, den orange linjen.

Det som är speciellt nu på slutet, och främst 2017...

Den här har jag visat förut.

...är att lönsamheten utvecklas väldigt svagt–

–och ändå är aktiemarknaden optimistisk.

Den var extremt optimistisk sommaren 2017.

Trots att det inte fanns nåt bevis på att det blev bättre.

Nu har det normaliserats. Det finns bättre balans–

–mellan vad de tjänar och hur det går.

Det ser till och med ut som köp.

Ja, när den blå ligger lite under.

Jag tror på sikt att det är ett köp.

Den här indikatorn visar värderingsperspektiv.

Price to book jämfört med bolaget...

Det är ett helt annat bolag nu, så man får vara försiktig.

Men vi har en industri som är på väg att förbättras.

Drillingenheterna kommer att delas ut till aktieägarna.

De kommer att få extrautdelningar.

Det finns många triggers och en industri som förbättras.

Mot det har vi de globala handelskrigen–

–så efterfrågebilden är extremt osäker.

Man har väldigt liten orderbok för 2020.

Utan Trumps handelskrig och risken för lågkonjunktur–

–hade det varit en köp. Tyvärr känns det–

–som om risken för lågkonjunktur är högre nu än tidigare.

Handelsutvecklingen är inte heller på väg åt rätt håll.

Men du sätter ändå lite hopp till 2020.

Den är fortfarande dyr på 2019, tyvärr–

–även med utdelning av drilling och extrautdelning.

Den är inte billig på 2019, så man måste hoppas på 2020.

Och i dagens marknad, med avmattad tillväxt–

–svagare utveckling i Kina och potentiella handelskrig–

–känns det för tidigt att köpa aktien på nåt 2020-hopp.

Det är 18, kanske 24, månader innan vi ser frukten av det.

Jätteintressant diskussion. Tack för att ni kom.

Eftersom vi har gäster, får ni en varm applåd.

Och tack, ni som tittade.

Börslunch fokuserar i dag helt på den danska rederijätten Maersk. För att kommentera konglomeratets utveckling och framtid är Johan Eliason och Anders Wennberg inbjudna till studion.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Petra Bergman.

  • Världen befinner sig i björnmarknad15:52

    Världen befinner sig i björnmarknad

    Presidentvalsmönster, cykelhjälmar, lyxvaror och inverterade avkastningskurvor. Det är några av ämnena som diskuteras i Börslunch denna fredag då programmet gästas av Adolphe Baraderie och Philip Wendt.

  • Så blir ekonomiåret 2019 i Asien6:24

    Så blir ekonomiåret 2019 i Asien

    2019 kommer allt närmare och det kommer att bli ett spännande ekonomiår. Amy Zhuang från Nordea i Singapore berättar om de viktigaste punkterna att hålla koll på.

  • Gardell i köptagen5:30

    Gardell i köptagen

    Intrum storköper i Spanien. LVMH lägger bud på Belmond. Pernod Ricard försvarar sig mot aktivist. Gardells Cevian köper in sig i tre bolag.

  • Kina under stor press4:42

    Kina under stor press

    Bostadspriser sjönk i november, men rensat för säsongsmönster visar statistiken en uppgång. ECB avslutar QE programmet. Sämre statistik från Kina. Det politiska spelet i Storbritannien fortsätter. Morgonens makroanalys med Lena Fahlén.

  • Stjärnanalytikerns tre bettingfavoriter17:46

    Stjärnanalytikerns tre bettingfavoriter

    Börslunch firar lucia med att tala om en bransch som varit het under året - betting. Självklart görs detta tillsammans med analytikern Sharish Aziz från Danske Bank. I programmet svaras det på tittarfrågor och aktier som Kindred, Evolution Gaming och Netent analyseras.

  • Moody´s ser avmattning inom fastighetssektorn4:25

    Moody´s ser avmattning inom fastighetssektorn

    Fastigheter har gått starkt på börsen under en längre tid, mycket tack vare det låga ränteläget. Kreditvärderingsföretaget Moody´s ser en viss avmattning framöver men tror inte på några dramatiska rörelser.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.5%
NASDAQ-100 -2.6%
NASDAQ Composite -2.3%

Vinnare & förlorare

Modern Times Group 2.5%
Telia Company 1.8%
Wihlborgs 1.2%
Bonava -2.9%
Hansa Medical -3.8%
Oriflame -4.4%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Telejätte dumpar Huawei2:56

    Telejätte dumpar Huawei

    ABB-affär kan bli klar innan nyår. Softbank ratar Huawei. Ica satsar på digitalisering. Lyckad Fas 2-studie för Pledpharma.

  • Skadeskjuten May sitter kvar6:26

    Skadeskjuten May sitter kvar

    En skadeskjuten Theresa May sitter kvar som partiledare. Kina köper sojabönor från USA. Decemberhöjning från Riksbanken är utesluten. Morgonens makroanalys med Nina von Koch och Lars Henriksson.

  • Så hittar du russinen i bioteknikkakan16:12

    Så hittar du russinen i bioteknikkakan

    Denna nyhetsspäckade dag fokuserar Börslunch på läkemedelssektorn. Ulrica Slåne Bjerke och Mårten Steen analyserar bland annat Gilead Sciences, Wilson Therapeutics och Oncopeptides.

  • Stillfront köper tyskt2:34

    Stillfront köper tyskt

    Stillfront köper tysk spelutvecklare. Inditex rapport under förväntan. De senaste börsnyheterna med Matilda Karlsson och Nina von Koch.