Green is good

Gröna företagsobligationer i fokus

Välkommen till Börslunch tisdag 14 november.

I dag har det varit fokus på bostadspriser–

–och Melker Schörling AB har stigit efter bud–

–från familjen Schörling och Stefan Persson.

Det struntar vi i nu, för vi ska fokusera på nåt annat.

Ta fram penna och papper och anteckna.

Vi ska prata gröna företagsobligationer–

–med Erika Wranegård. – Välkommen.

Känns det bra att vara här? Kul.

Vi börjar med att se på ett inslag vi gjorde här på EFN–

–för fyra år sen, som handlade om gröna obligationer.

Då sa Skanskas vd Johan Karlström så här.

Då emitterar vi gröna obligationer.

Pengarna som kommer in där placerar vi i sån verksamhet.

Vi ser ett ökat intresse, allmänt i näringslivet–

–och bland allmänhet, och även i finanssektorn.

Det har ju hänt en del sen 2014.

Ja, efter det har marknaden verkligen tagit fart.

Vi börjar med att se på vad gröna företagsobligationer är.

Det här är väl nästan som en kravlista.

Det är specificerat från Green Bond Principles.

En grön företagsobligation–

–är faktiskt så enkelt som det låter.

Det är när man lånar ut pengar till klimatvänliga projekt.

Det ska ske enligt fyra delar.

Man ska specificera vad pengarna ska gå till.

Det ska finnas en process för utvärdering–

–och vad man kan finansiera.

Pengarna ska vara segregerade på ett särskilt konto–

–för att skilja dem från övrig finansiering.

Sen ska det årligen rapporteras hur pengarna används.

Det är mycket som styr det här–

–som Parisavtalet och FN:s hållbarhetsmål.

Här har vi en fin bild. Vi behöver inte gå igenom allt.

År 2015 hände det väldigt mycket i marknaden.

Globala ledare enades om 17 globala hållbarhetsmål.

Om vi fokuserar speciellt på mål 13–

–enades man under Parisavtalet i december 2015–

–om att minska globala utsläpp–

–så att global uppvärmning blir max två grader.

Det har styrt efterfrågan på gröna företagsobligationer.

Finansvärlden är en stor del för att kanalisera–

–den typ av projekt som ska driva det.

Jag är ju aktienörd, liksom nog de flesta som tittar.

Hur ska vi, som normalt placerar i aktier...

Varför ska vi investera i gröna företagsobligationer?

En stark trend på marknaden har drivits av det här–

–och institutionellt kapital jagar gröna obligationer.

Det är intressant att se–

–hur bolagen integrerar hållbarhetsarbetet.

Då har gröna obligationer blivit en bra del–

–för bolag att kommunicera sin strategi om hållbarhet.

Hur man ska investera... På obligationsmarknaden–

–är "minimum ticket size" ofta en halv till en miljon.

Det är svårt för privatpersoner att investera–

–i enskilda obligationer för att diversifiera.

Bäst är att investera via fondformat–

–för att få diversifiering.

Hur många såna här fonder finns det?

Det har varit en stark trend att fondifiera det här–

–så nu finns det en 15 stycken.

Okej. Vi ska se på annat som styr efterfrågan på det här.

Det är väl snarare en generationsfråga.

Det finns en intressant undersökning–

–som du gärna får förklara.

I Harvard Business Review har man tittat på–

–hur politiska och sociala åsikter speglas i investeringar.

Det är ett skifte från äldre till yngre.

Äldre generationer har skänkt till välgörenhet–

–men yngre generationer integrerar det i investeringarna.

Det är en "wealth transfer" på 41 biljoner dollar–

–från äldre generationer till yngre.

Man ställer större krav på det man placerar i.

Vad finns det för risker i det här?

Det är samma risk som att placera i en vanlig obligation–

–för man tar risken på bolagsnivå–

–i stället för på värdepappersnivå.

Är avkastningen ungefär densamma?

Ja.

Då vet vi varför det finns.

Vi ska se på hur marknaden ser ut.

Det har ju hänt mycket sen 2014.

Det är en minst sagt stigande kurva.

Här ser vi det kumulativa utbudet av gröna obligationer.

I år gick man för första gången över 300 miljarder dollar–

–i emitterat kapital, och över 500 antal emittenter–

–som har ställt ut obligationer.

Det har varit en kraftig tillväxt sen 2014.

Finns det prognoser på vart kurvan är på väg?

2017 är redan på väg mot ännu ett rekordår.

Finns det inget som tyder på att kurvan ska avta?

Finns det konjunkturkänslighet i det?

Det är räntebärande instrument–

–och det finns både ränte- och kreditplaceringar.

Det kommer att trenda som de marknaderna–

–men med större efterfrågan på grönt.

Finns det nåt som direkt kan påverka efterfrågan negativt?

Om kreditmarknaderna fryser. Då är det svårt att placera.

Men trenden är solklar nu på högre krav.

Vi ska se på vilka emittenterna är.

Det finns tre grupper.

SSA, Corp och FIG. Det får du förklara.

SSA – Sovereign State and Agency.

Statsobligationer, kommuner och landsting–

–och internationella utvecklingsbanker hamnar här.

De startade marknaden 2008–

–då den första gröna obligationen kom ut i kronor.

Det som är kul för en kreditinvesterare som mig–

–är att Corporate, som är industrisegmentet–

–och finansiella bolag, nu är en stor del av marknaden.

Här kan man få extra avkastning.

Hur tror du att fördelningen är om några år?

Är det mer corporate eller mer finanssektorn?

Fler corporates, men också fler stater–

–som ska minska utsläppen och kommer att emittera grönt.

Det som är kul är att Sverige nästan är en ledande nation.

Vi ligger i topp. Vi är väl fjärde störst?

Den första gröna obligationen emitterades i kronor.

Liksom den första gröna företagsobligationen.

Nu har vi 5 % av den globala marknaden för grönt.

Det växer fram här.

Om man ser på USA är det mycket prat om–

–att de har dragit sig ur en massa miljöavtal.

Det är kanske inte samma miljöfokus som tidigare.

Ser man nån förändring i efterfrågan–

–eller fortsätter instituten som vanligt?

Det var spännande när Trump valdes.

Han skulle ju dra sig ur frågorna.

Man såg nästan att privat och institutionellt kapital–

–ökade inflödena till hållbara fonder och investeringar.

Det var tvärtom. När staten inte längre tar ansvar–

–ligger det på individuell nivå att göra det.

Investerar du själv bara i Sverige–

–eller är ditt spelfält globalt?

Nordiskt fokus, globalt mandat.

I Norden har tillväxten också varit fin.

Samma uppdelning som tidigare.

Kraftig ökning mellan 2015 och 2016.

2017 till och med september.

Kan den hinna gå förbi 2016?

Ja. Marknaden har haft flera gröna emissioner sen dess.

Så även här taktar vi nog på mot ett nytt år.

Flera nya emittenter har emitterat i år.

Listan är gedigen.

Jag vet inte hur många bolag som hade gjort det 2014–

–när jag gjorde mitt inslag. Men inte så här många.

Många är nya från i år.

Swedbanks första gröna obligation kom för nån vecka sen.

Det är kul att fler bolag emitterar grönt.

Kan du sammanfatta tabellen?

Många fastighetsbolag. Du certifierar en fastighet–

–med miljöbyggnadsstandard–

–och arbetar för energieffektiviseringar.

Då är det lätt att emittera en grön obligation.

Det blir nåt man kan ta på.

Många fastighetsbolag, i likhet med den svenska marknaden–

–för företagsobligationer.

Vilka andra sektorer är på frammarsch?

Finanssektorn ger ut gröna lån och "poolar" det–

–för att ge ut en obligation.

Bolag som inte finns med...kol, olja och gas.

Kan såna bolag var med?

Kan de emittera gröna företagsobligationer?

Ja, det skulle de kunna, genom energieffektiviseringar.

Men det krävs en gedigen hållbarhetsprofil i hela bolaget.

Annars blir det inte väl sett bland gröna investerare.

Kommer trenden att även nå de sektorerna–

–som inte uppfattats som miljöfokuserade.

Jag hoppas att de först fokuserar på miljöfrågorna–

–och sen emitterar grönt. En förändring–

–av affärsmodellerna är det som krävs.

Nån annan sektor du vill se på listan?

Shipping-sektorn. En jäkligt smutsig bransch.

Finns det shipping-bolag som vill haka på?

Är pressen så hög att de flesta bolag måste det?

Det har vi sett i Sverige.

Inte inom shipping-branschen, men inom andra–

–vill man inte vara den sista som emitterar grönt.

En "rent och snyggt"-faktor.

Som sagt är det stort fokus på fastighetssektorn nu.

Några av dina favoriter finns i sektorn.

Förklara värderingsgrafen.

Olika utestående obligationer–

–från tre olika fastighetsbolag. Atrium Ljungberg–

–Fabege och Castellum. Alla obligationer är gröna.

"Tid till förfall", återstående tid innan lånet löper ut–

–och det måste betalas tillbaka. "Asset swap spread"–

–hur mycket över den riskfria räntan–

–man får för investeringen.

I Fabege och Castellum får vi mer betalt–

–än i Atrium Ljungberg. Bolagens kreditrisk är likvärdig.

Eftersom vi får mer betalt i Fabege och Castellum...

Varför får man mer betalt i de bolagen?

Castellum och Fabege har ingen officiell "rating" i dag–

–till skillnad från Atrium Ljungberg.

Har ett bolag officiell rating får det större transparens–

–kreditspreaden minskar och de kan låna billigare.

Men du har samma kreditrisk i bolagen–

–fast det inte är lika transparent.

Vid en fastighetskris, påverkar det här priset?

Ja, men då tror jag att både Castellum och Fabege–

–för att få billigare "funding"–

–och tillgång till marknaden skaffar officiell rating.

De skulle kunna ta en officiell rating–

–i linje med "Investment grade".

Hur kommer ditt arbete–

–och marknaden att se ut om fem, sex år?

I dag är den 1 % av den globala marknaden.

Den kommer att ha en mycket större del av marknaden då.

Emittenterna är fler och jag får mer att göra.

Kul. Bra. Börslunch är slut för i dag.

I morgon är vi tillbaka med aktiefokus–

–tillsammans med Erik Sprinchorn och Adolphe Baraderie.

Välkomna tillbaka då. Hej då.

Börslunch lägger aktierna åt sidan en dag och fokuserar fullt ut på den växande marknaden för gröna företagsobligationer. Med för att bena ut hur marknaden fungerar är Erika Wranegård, förvaltare på Öhman Fonder.

Programledare: Jesper Norberg.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1%
NASDAQ-100 -0.4%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 2.6%
Nolato 1.8%
Lundin Petroleum 1.6%
Axis -2.5%
Hennes & Mauritz -2.8%
Munters -4.1%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier