”Kan vara det nya Elekta”

Välkommen till Börslunch, måndagen den 14 maj.

Börsen handlas kring nollan och vi befinner oss i Malmö.

Jättekul och kul att vi har så spännande gäster i dag.

Vi börjar med Beijer Refs vd, Per Bertland.

Därefter kommer förvaltaren Mikael Petersson.

Varmt välkommen, Per.

Bra start på året.

Tack för det.

Ni levererade rekordomsättning under Q1–

–och förbättrad marginal jämfört med Q1 i fjol.

Vi har börjat året väldigt bra.

Från översta till sista raden i resultaträkningen–

–är det förbättringar.

Vi har även förbättrat kostnadssidan.

Just nu spelar marknaden oss i händerna.

Vi har regulatoriska ändringar, starka konjunkturer–

–och vi har gjort ganska intressanta förvärv.

Berätta för tittarna vad ni gör på Beijer Ref.

Vi sysslar med luftkonditionering–

–vilket den här studion skulle må bra av–

–och även med kommersiell kyla–

–alltså kylan som finns i mataffärens kyl- och frysdiskar.

Luftkonditioneringen innefattar allt från–

–det lilla sommarhuset där man har–

–en "Residential Unit" som det heter på engelska–

–till ett stort hotell eller sjukhus.

Kan du berätta lite om F-gas-transfereringen–

–som är en stor pådrivande faktor?

Nästan alla kylanläggningar, oavsett om det är–

–kommersiell kyla eller luftkonditionering–

–är kylmediumet en så kallad HFC-gas–

–som tyvärr påverkar naturen negativt.

Den påverkar den globala uppvärmningen.

Det ledde till att EU tog en resolution 2015–

–om att HFC-gaserna ska fasas ut–

–och ersättas av miljövänliga medel.

Utfasningen väntas pågå till 2030–

–och den har precis påbörjats.

Om man har en kyl eller frys i en livsmedelsaffär–

–har de olika gaser.

Kiruna och Madrid har olika gaser.

Väldigt många gaser har just de egenskaperna.

Detta gäller Europa.

Något som är intressant är att i Australien–

–där vi har etablerat oss nu och har köpt ett stort bolag–

–som kom in i böckerna från den här månaden–

–där har man liknande utfasningsprogram som i Europa.

Vi bedömer att samma utveckling ska ske i Australien–

–som den som just har påbörjats i Europa.

Ska ni växa via förvärv i nya länder?

Jag var i Sydafrika och vi pratade mycket om det.

Där finns en kvotering på en gas–

–som är förbjuden i Europa, men de är långt efter oss.

De förberedde sig och kommer att följa det här.

Det togs ett FN-beslut i Rwandas huvudstad–

–för något år sen och väldigt många länder–

–säger att de ska följa det här.

Vi ser att det här kommer att ske även i Sydafrika.

Dessutom försöker vi ligga i fronten–

–med den nya gröna teknologin.

Där ligger vi bra till, främst i Europa–

–och vi hoppas kunna implementera det utanför Europa.

Nya regleringar och konjunkturen driver upp ert resultat?

Är det konjunkturkänsligt? Säljer man mer?

I högkonjunktur äter man oxfilé–

–och i lågkonjunktur äter du falukorv.

Och båda ska kylas!

När det gäller kommersiell kyla–

–är den starkt inriktad på livsmedel.

Man äter även under en lågkonjunktur–

–men visst påverkas vi av konjunkturen.

Vad har ni annars för riskområden?

Risker finns ju överallt.

Att folk slutar äta är ingen större risk–

–så där har vi en grundtrygghet.

Riskområdena, som inte finns i dag–

–är att det kommer en lösning på kyla–

–som jag inte vet nåt om i dag–

–vilket skulle få nya aktörer att ta över marknaden–

–men jag kan inte ens föreställa mig nåt sånt i dag.

Sydafrika är ju er största marknad.

I er senaste starka rapport–

–var väl Afrika, om inte en plump i protokollet–

–så är tillväxten ändå inte lika stark.

Vi etablerade oss i Sydafrika 2009.

Vi omsätter 3–4 miljarder kronor där.

Undantaget 2009, förra året och Q1 i år–

–har vi växt tvåsiffrigt varje år–

–och vinstmarginalen är nästan tvåsiffrig–

–så det har varit en väldigt lönsam investering–

–och marknaden växer kraftigt.

Just nu är de inne i en lågkonjunktur.

Ni vet ju att Jacob Zuma blev avsatt–

–och det ska tillsättas en ny president–

–vilket ger politisk stabilitet.

Jag var där nyligen och gick igenom de här frågorna–

–och vi är säkra på att det bara är–

–en liten sättning i marknaden–

–men optimismen där är större än nånsin.

Det har inte varit politisk instabilitet–

–men det har ändå funnits politisk oro–

–så det kändes väldigt positivt.

Vi ser 2017 och början på 2018 som ett hack i kurvan.

Spännande, hoppas att optimismen–

–i den afrikanska ekonomin fortsätter smitta av sig.

Tack för att du kom hit.

Vi tar en titt på dagens rapporter.

Det har varit en ganska tunn skörd i dag.

Arctic Paper och Boule Diagnostics har vi ofta pratat om.

Rapporterna kommer i eftermiddag. Vad har mer hänt?

Stefan Persson köpte på nytt aktier i H&M.

Den här gången köpte han för 900 miljoner.

Familjen Jochnick börsnoterar NCAB–

–och Nissan sänker sina prognoser.

Vi ska stanna kvar lite i kylfacket.

Vad tycker du om Beijer Ref, Mikael?

Det är ett fantastiskt bolag.

För 15–18 år sen var de ett litet sömnigt konglomerat.

Det omstrukturerade man och gjorde sig av–

–med värdeförstörande enheter–

–och förbättrade sina rörelsemarginaler–

–och kom in på en tillväxtmarknad.

Förutom att multiplarna nog har gått upp med det dubbla–

–har intjäningen också ökat.

Aktien har ju gått bra, som grafen visar.

Den är upp ungefär 2 500 % de senaste 15 åren.

Inklusive utdelningar är den upp 3 000 %.

Så det har ju gått ganska bra...

Folkaktien Telia har ju halverats under samma period–

–så det lönar sig med stock picking.

Ska man bli lite skrämd av den höga värderingen?

Visst ska man vara ödmjuk, aktien är upp 33 % i år–

–men analytikerna har uppjusterat estimaten i vår.

Toplinetillväxten i fjol var 5–7 %–

–och vinsten var upp 21 %.

Första kvartalet i år var den organiska tillväxten 13 %.

Totalt plus 18 %. Intjäningen var upp 61 %.

Det är en sån business du vill äga.

Du har lång historik som förvaltare.

Vad tittar du på när du letar efter bolag?

Sektorer eller enskilda aktier...?

Jag tittar på det mesta–

–men man vill ju äga nånting som har nåt unikt.

Beijer Ref har ju det, konceptet är svårkopierat.

Jag försöker hitta bolag–

–som är missförstådda på nåt sätt–

–och som har en betydande värdepotential–

–med en ledning som är fokuserad på att ta fram värdet.

Har du nåt favoritnyckeltal?

Jag tittar som att jag ägde hela företaget–

–och hur mycket cash det skulle generera.

Man kan göra fyra saker med kassaflödet.

Ge utdelning, göra "buy backs"–

–betala av skulder och man kan investera.

Utdelning är "value neutral".

"Buy backs" kan skapa värde.

Att betala av skulder är "value neutral"–

–och investeringar skapar förhoppningsvis värde.

När du vet den fördelningen–

–och vet vad din tilltänkta investering ger i avkastning–

–jämför du den med "Cost of Equity" för bolaget.

Låt oss ta 10 % i "Cost of Equity".

Om bolaget inte kan skapa nåt värde–

–utan att förstöra nåt värde–

–ska det handlas som en bond, 1 över COE – 10 gånger.

Beijer Ref handlas ju för över 20 gånger kassaflödet–

–men de skapar väldigt mycket värde.

Vi ska gå igen alla andra aktier som du tog med dig.

Vad säger du om L'Oréal...?

Det är ett...

Vi har med L'Oréal därför att i min portfölj–

–vill jag ha två typer av bolag.

Såna som jag kallar "compounders"–

–som finns där år ut och år in med bra tillväxt–

–och sen vill man kanske ha lite mer krydda.

L'Oréal är en global jätte–

–som drivs av en synkroniserad uppgång i världen–

–som vi antagligen aldrig har sett.

Folk blir äldre och köper fler produkter–

–men även 20-åringar har börjat köpa hudvårdsprodukter.

Jag kan förklara den något bristfälliga grafen–

–men den visar utdelningskurvan.

Den visar en exceptionell utdelningstillväxt varje år.

Få bolag visar en sån utdelningstillväxt.

De finns är år ut och år in.

Det är ett exempel på en "compounder".

Ett annat exempel är LMVH–

–världens största bolag för lyxvaror.

De äger Louis Vuitton...

Tittarna känner nog till produkterna:

Vin, cognac, champagne, väskor och klockor.

Det känns som ett riktigt högkonjunktursmärke.

De gynnas väldigt mycket av den synkroniserade uppgången.

Organisk tillväxt var senast 13 %. Det är ett jättebolag.

Men deras sämsta kvartal i modern tid var Q1 2009.

Världen höll på att dö och de var "flat".

Då var det konsumtionen i Kina som höll efterfrågan uppe.

Bernard Arnault skapade bolaget för drygt 30 år sen.

Idag är börsvärdet 150 miljarder euro. Han äger 47 %–

–och är Frankrikes rikaste man. Fantastiskt.

Du har med dig en graf från LVMH. Berätta.

Det här visar... Det är en "compounder".

Man ser att omsättningen varje år bara tickar på.

Du har en marginal runt 20 % hela tiden.

De har såna varumärken, du kommer inte åt dem.

Den handlas lägst i sektorn. Det finns ingen uppköpsrisk.

Alla andra handlas med premie p.g.a. uppköpsrisken.

Köper folk champagne och handväskor i en lågkonjunktur.

Aktien kommer ner. 2009 var det plus minus noll under Q1.

Du har Kina, Indien och stora delar av världen–

–där befolkningen blir rikare för varje år.

Sen har vi penetrationen. Man har inte bara mer pengar.

Man är mer intresserad av deras produkter.

Det är bra jobbat, helt enkelt.

Ska vi gå vidare till ett tredje case som är lokalt.

Man behöver inte gå så långt för att hitta nåt spännande.

Det är ingen "compounder", men blir det förhoppningsvis.

Långt fram i tiden.

Det är Immunovia, som är lite i ropet nu.

Aktien har gått starkt, inga analytiker följer den.

Det är inget läkemedelsbolag utan de gör analyser?

Det är medtech, inte biotech. De har ett unikt sätt–

–att med en droppe blod, enkelt testa på människor–

–om de har ett tidigt stadium av bukspottkörtelcancer.

Stora studier visar att man med 96 % noggrannhet–

–kan hitta det här.

Här är det centralt att hitta det tidigt.

Efter två kvartal är du oftast förlorad. Tyvärr.

Så det är en enorm besparing för samhället.

Den dåliga nyheten är att vi får mer och mer cancer.

Den goda nyheten är att vi blir allt äldre.

Det betyder att det kostar närmare en miljon–

–att hålla en människa vid liv.

Så det är enorma besparingar om du kan hitta sånt här.

Nu ska man börja sälja under andra halvåret i år.

Det var ett bolag som... Här kan vi se...

Den har gått ganska kraftigt.

Bra utveckling i år. Dessförinnan låg den still i 1,5 år.

Börsvärdet var två miljarder och folk tyckte det var dyrt.

Men nu siktar de på en omsättning på 250–300 miljoner–

–2021 och upp till en miljard 2023.

Då har du över 80 % bruttomarginal på det.

Om de infriar 2023 så tror jag att de har ett kassaflöde–

–på 400–500 mnkr 2023. Då är det helt plötsligt billigt.

Hur mycket är inprisat i den här uppgången?

Ja, precis...

Om det stämmer att de når en miljard–

–så kan du använda teknologin på andra cancerformer.

Prostatacancer. Jag skulle säga–

–att det finns en uppenbar risk på kort sikt.

Men det kan komma mycket högre värderingar–

–om de infriar försäljningsmålen. Om ett halvår vet vi.

Du har en kursgraf på Elekta.

Jag har sagt under en längre tid–

–att det här kan vara den nya Elekta.

Det finns såna ingredienser. I början av 2000-talet hade–

–Elekta 5–600 mnkr i market cap. Sex år senare 14 mdr.

Ytterligare sex år senare var det 40 mdr i market cap.

Så hittar du rätt i medtech...

Immunovia har en enorm hävstång.

Skalbarheten är brutal om de får den att fungera.

En amerikansk konkurrent heter Exact Science.

Exact Science är den enda konkurrenten i världen.

Det är samma sak där... Den är noterad på Nasdaq.

De har en affärsmodell som skiljer sig från Immunovia.

Teknologin skiljer sig också.

De 96 % noggrannhet som Immunovia har, de ligger på 82–83.

Men de fick trots det ersättning från staten.

Då gick börsvärdet 2016 från 5–600 miljoner dollar–

–till 6–7 miljarder dollar på 1,5 år.

Tittar man på Immunovia på 250–270 miljoner dollar–

–så är antagligen inte så mycket inprisat om det fungerar.

Nu har vi pratat om lite olika bolag.

Vad har du för övergripande syn på börsen nu? Optimist?

Jag vill tro att jag är optimist.

Jag tror att året blir som vanligt fast precis tvärtom.

Vi gick in i året och alla trodde...

Första veckan hade det största uppstället sen 1987.

Men den 25 januari så packade vi ihop ganska rejält.

Folk låg fel och hade för mycket risk.

Det där gjorde ont. Ingen var så intresserad av börsen.

Jag tror det blir tvärtom. Nu är vi fyra månader igenom–

–den här korrektionen. Det brukar inte ta längre tid.

Säljarna är borta, de är utmattade.

Då kommer köparna in och börsen går upp.

Vi får hoppa över semestern. Jag tror att det är framåt–

–till årets slut, som det blir en avkastning.

Vi ska upp igen?

Det är ingen idé att åka utomlands. Det är så dyrt.

Du har lång erfarenhet som förvaltare.

Vad tycker du om kronan och Riksbanken?

Det är fenomenalt dåligt skött, måste jag säga.

Peter Malmqvist sa nånting bra förra veckan.

Det är väldigt dåligt hanterat av Riksbanken.

Men lätt att prognosticera för de gör konsekvent fel.

Det där stämmer ganska bra.

Det är väldigt illa.

Det lilla är att vi inte har råd att åka till Danmark.

Det stora är att inga experter kommer hit.

Attraktionskraften minskar med en nedåtgående valuta.

Utländska företag vill inte allokera kapital hit–

–för det blir mindre värt. Importvaror blir dyrare.

Ska vi titta på grafen över schweizerfrancen?

Det där är favoriten.

Den är från 1914, men det räcker...

50 år tillbaks så var CHF ungefär som en krona.

Nu är vi nästan 90 % ner på 50 år.

Marknaden är väldigt duktig på att ge betyg.

Den är skoningslös och sätter tryck på folk och stater.

Men här har man somnat in.

Om du ska betala tio miljoner för ett ställe på Mallorca–

–så betalar en schweizare en miljon.

Det är långt, metodiskt, effektivt arbete.

Fast på fel sätt.

Beklämmande.

Och även att det är slut för i dag. Vilka kommer i morgon?

Vi kommer att vara kvar i Malmö. Vi har Wihlborgs vd–

–Ulrika Hasselgren och förvaltaren Mattias Larsson.

Häng med oss då. Vi tackar dig för att du kom hit.

Börslunch har begett sig till Malmö och gästas där av en börs-vd och en fondförvaltare. Det snackas bland annat medtech.

I dagens program:

Intervju med Per Bertland, vd Beijer Ref.

Dagens rapporter.

Immunovia det nya Elekta?

Exact Science.

L’Oréal och utdelningarna.

Lyxig uppgång i LVMH.

Gäster: Mikael Pettersson, förvaltare Coeli och Per Bertland, vd Beijer Ref.

Programledare: Matilda Karlsson och Gabriel Mellqvist.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Balder 2.8%
Fabege 2.5%
Securitas 2.4%
Modern Times Group -2.7%
Lundin Petroleum -2.8%
Hennes & Mauritz -2.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier