Fem köpvärda techjättar

Svaga siffror från Kina tynger marknaden i dag.

Det här är Börslunch. Välkomna.

I dag den 14 januari ser vi bland nyheterna marknadsoro–

–och att Euronext formaliserat sina propåer–

–för att köpa Oslobörsen.

Och bolaget Dialog Semiconductor–

–varnar för minskade intäkter. Bolaget är underleverantör–

–till Apple. Mer om det senare i programmet.

Och mycket politik bland nyheterna förstås.

Men vi fokuserar på marknad och globala börser–

–med Filip Boman och Johan Nilke. – Välkomna.

Dialog Semiconductor... Några kommentarer?

Ja, det är direkt knutet till Apple.

Jag har bara läst snabbt, det kom ju nyss.

Men det är knutet till Apple.

Inte förvånande, Filip?

Nej. Hösten har fyllts av nedrevideringar av vinster.

Det här är i linje med det.

Apropå nedrevideringar startar USA:s rapportsäsong i dag.

Citi är först ut bland storbankerna.

Vi fick en "teaser " i form av Apple härom veckan.

Dagens första graf visar sänkta förväntningar–

–inför rapportsäsongen. Några reflektioner?

Frågan är om de sänkts tillräckligt–

–för att reaktionerna på rapporterna ska bli positiva.

Kanske inte, möjligen kan det överraska på "headline".

Men vi får nog räkna med att bolagen guidar ner lite–

–för kommande kvartal.

Det krävs nog lite mer och lite tid.

Väntar du på nåt särskilt bolag?

Som blir startskottet för rapportsäsongen.

Jag följer teknikbolag, men även marknaden som helhet.

I dag är det Citi. Bankerna är ju först ut den här veckan.

Intressant.

Vad säger du, Johan?

Förväntningarna har ju sänkts till viss del.

Men, som sagt, fokus ligger nog inte bara på Q4–

–utan framför allt tittar man på...

Nästan som en Fed Minutes.

Att väga orden i kommentarerna.

Det kommer nog att styra rätt mycket.

Din graf visar väl vägda ord–

–från presentationerna vi sett hittills.

Det är S&P 500–

–de 4 % av bolagen som rapporterat hittills.

I "Earnings Insight" tittar Factset på orden som används–

–för att förklara negativa och positiva händelser.

De här orden gäller de negativa. Varje gång de släpper–

–en Earnings Insight tittar de på särskilda case.

Den här gången var det bland annat Kina–

–på grund av Apples vinstvarning. Och även tullarna.

Hur många av de som rapporterat–

–har sagt nåt negativt om Kina?

Och hur många har sagt nåt negativt om tullar?

En väldigt liten andel har rapporterat–

–men av dem visar det sig att det står lika–

–mellan negativt och positivt när Kina och tullar nämns.

Det stora är valutapåverkan. För USA:s bolag är dollarn...

Stark dollar...

Det märks att bolagen inte är svenska–

–eftersom de inte skyller på vädret.

Vidare till teknik på Wall Street och globala börser.

Den här kurvan jämför Apple och Microsoft.

Ja, bolagen har korsat varann genom åren på många sätt.

Bolagen startade ungefär samtidigt, på 70-talet.

Apple var nog först med introduktionen 1980.

Microsoft kom 1986.

Microsoft blev nog rätt snabbt större.

Under lång tid hade Apple problem–

–och sålde inte så många datorer.

Inte förrän iPhone-vågen...

Ja, framgångssagan är rätt färsk.

Ja. Steve Jobs kom tillbaka, han fick sparken på 80-talet.

Och Microsoft investerade i bolaget på slutet av 90-talet–

–så där korsades vägarna igen.

Då tog verksamheten fart. iPad lanserades, liksom iTunes.

Datorernas marknadsandel blev större.

Men iPhone var den stora förändringen för bolaget.

Då tog det fart på allvar.

Medan Microsoft har ångat på hela vägen.

Ett problem kom efter it-kraschen–

–när pc-efterfrågan sjönk.

En lång period när bolaget inte var i fokus.

Bolaget tappade mot nya stjärnor som Google och Facebook.

Ska man passa på att köpa Apple nu när den kommer ner?

Eller är telefonerna för dyra, så att det inte går bra?

Telefonerna är dyra. Det är nog en omställningsfas.

Aktien ser billig ut.

Men det är en problematisk omställningsfas–

–där man måste utnyttja den installerade basen–

–och sälja andra saker så som tjänster.

Det är dit det är på väg.

Johan, många gör jämförelsen med Nokia. Är det korrekt?

Jag tror att det är fel.

Apple har drygt en miljard installerade aktiva enheter–

–bara på IOS. Dessutom har man Mac.

Det ekosystemet att bygga ifrån på servicedelarna...

Utanför iPhone omsätter man 100 miljarder dollar.

Det är bra. Ibland är man lite för taskig mot Apple.

Det är "de stora talens lag" som blir lite fel.

Nu använder jag Apple och min familj gör det.

Det tar ett tag innan man byter.

Det är en lojal kundbas–

–men utbytescykeln har förlängts.

Det är naturligt att det går från två till tre år.

Men det gör inget för man köper andra saker i ekosystemet?

Ja, exakt.

Man ska inte underskatta Apples innovationsmöjlighet.

Man har gått från Mac till iPods till iPhones–

–till vad det nu blir framöver.

Där finns också en liknelse mellan Apple och Microsoft.

Det är rätt olika företag idag.

Apple har valt en mer stängd väg.

Man håller sitt ekosystem ganska stängt–

–medan Microsoft efter den nya vd:ns inträde 2014–

–har ändrat sin filosofi och kultur.

De är öppna och samarbetar med andra företag.

De satsar mer på molntjänster–

–medan Apple faktiskt använder andras molntjänster.

Du har med dig en graf på molntjänster.

Du får guida oss igenom den.

Den är komplicerad.

Microsoft är med på alla olika molntjänstdelar.

"Public cloud" eller "infrastructure as a service"–

–där de konkurrerar med Amazon Web Services.

De är även med i mjukvara med Office 365–

–och andra typer av mjukvara för företag.

Det är otroligt bra steg de har tagit där.

Man kan faktiskt få löpande intäkter på ett annat sätt.

Dels kan man få intäkter...

Det är mindre risk för piratkopiering med en cloudtjänst–

–jämfört med en licens som man installerar.

Bilden som visade på negativa ord–

–tog inte upp "cyber security".

Det kanske inte är ett orosmoln?

Jo, det tror jag att det är.

Jag tror att det är uppe på varenda styrelsemöte.

Dels är molnbiten en spännande del att titta på–

–men säkerhet är definitivt det.

Vi ser inte minst ökade regleringar.

Investerare kommer att fokusera mycket på det.

Vi bläddrar vidare bland graferna.

Här är en till teknikgraf.

Den här får ni också förklara.

Det är techbolagen som har levererat vinst–

–medan övriga bolag ligger platt.

Den här grafen har jag stulit av KKR–

–det amerikanska investmentbolaget.

Tittar man från 2009 så ser man–

–att techbolagen har drivit all vinsttillväxt.

Men vad händer nu när det inte går bra för dem längre?

Vem har sagt att det inte gör det?

Det har inte varit nån dramatisk nedgång på vinsterna.

Det är snarare kurserna som har gått ner.

Ni låter inte oroliga över halvledarbolaget–

–som vinstvarnar av att börsen handlar ner sektorn?

Det översätts inte i lägre vinster på kort sikt?

Halvledare generellt har ju haft problem länge.

Det är inte så överraskande.

Men om stora mjukvarubolag som Microsoft–

–börjar vinstvarna alltmer bör vi vara oroliga.

Men där är vi inte än.

Techbolagen idag är fundamentalt annorlunda–

–från vad de var år 2000.

Idag har man nettokassor, återkommande intäkter–

–och starkt kassaflöde i många fall.

Man är mer motståndskraftig mot en nedgång.

Dessutom ser inte värderingarna så farliga ut idag.

Jag tror att det är...

Innan vi går på shoppingrunda så vill jag kort–

–höra om kassa och skulder i några ledande techbolag.

Det här var kopplat till möjligheterna med M&A.

2018 var ett starkt M&A-år.

IBM köpte Red Hat för 34 miljarder dollar.

Jag tror att det kommer att fortsätta 2019.

Framförallt om värderingarna kommer ner lite grand–

–och omsättningstillväxten i bolagen inte är lika hög–

–vill man förvärva bolag istället.

Men vad ska Apple med sin stora kassa köpa?

De har aldrig köpt nånting.

De köpte hörlurarna Beats by Dr Dre.

Det har bara köpt en del mindre bolag.

Men inga stora förvärv nånsin.

Det skulle vara omvälvande om de plötsligt gjorde det.

Nån skrev häromdagen att de borde köpa Nintendo.

Det tycker jag var lite väl.

Men det är inte omöjligt att de tittar på nånting.

Vad ska vi som tittar på Börslunch köpa?

Ni har med er en shoppinglista.

Ja, det har vi.

Den ser ut så här.

På rea är det risk att det blir ännu billigare framöver–

–men man ska köpa sånt som man ändå skulle ha köpt.

Microsoft och Google är två såna bolag–

–som vi köper nu efter vissa prisnedgångar.

Google handlas nånstans på p/e 18–

–men det är en fortsatt stabil affärsmodell.

Det är robust. Inga stora strukturella problem.

Fortsatt bra efterfrågan.

Vi har en kursgraf på Microsoft och Google.

Ja, det ser reamässigt ut, särskilt på Microsoft.

Ja, det gör det.

Om jag går vidare till de övriga bolagen i korgen.

Microsoft har vi pratat mycket om.

Vi kan gå till Nvidia.

Det finns bolag som har varit dyra tidigare–

–som Nvidia och även Align.

Nvidia är ju ett bolag som man vill äga.

De har expanderat på många teknologitrender.

De har grafikchipp för gaming–

–chipp för självkörande bilar och de expanderar mot AI.

De expanderade mot datacenter och AR och VR.

Den har varit dyr tidigare, men nu är den köpvärd.

Varför har det gått ner?

Dels har de faktiskt varnat–

–och det har generellt sett varit problem med halvledare.

Det har varit svagare efterfrågan.

Men vi tycker inte att den vinstvarningen–

–kan motsvaras av den stora kursnedgången.

De var väl främst styrda av kryptovalutor.

De har en del mot det.

Det var lager inom det området där efterfrågan kom ner.

Det var en stor inventarie.

De verkar kunna satsa på annat istället.

Ja, men det var en stor marknad.

Nu måste de beta av det där lagret. Det tar tid.

Men inget som oroar er på lång sikt?

Nej, man oroar sig alltid när man är förvaltare–

–men Nvidia kan komma över det.

Skulle du våga köpa Microsoft och Google också?

Absolut. Båda bolagen.

Framförallt Google ser billigt ut, tycker jag.

Det skulle jag definitivt kunna köpa.

Framförallt i den här tiden–

–när man vill ha en lite mer defensiv approach.

Bättre att gå på beprövade bolag med mindre förhoppningar.

Men sen har de en del i Waymo, självkörande bilar–

–och det spås växa väldigt kraftigt.

Men även Microsoft exponerar mot molntjänster–

–som jag tycker är spännande.

Vi har en fyndlåda med billiga bolag.

Där har vi... Vilka bolag hade vi där?

Samsung och Hella.

Samsung känner de flesta till.

Skälet till att vi kan tänka oss att köpa dem nu–

–är att priset har gått ner rejält. Det handlas på p/e 7.

Du gillar vinstvarnare.

Inte generellt, men jag föredrar billigt framför dyrt.

Jag tror att de är exponerade mot bra trender framöver.

De har ju en otrolig produktflora.

Vi ser lite av Samsungs framtid på den här bilden.

Framtida städer. Jag vill vända blad.

Kort om Hella, tysk leverantör inom bilindustrin.

Det är inget bilföretag, de gör elektronik för bilar.

Framförallt inom LED. Alltså lampor.

De flesta bilmodeller nu går ju över helt till LED.

Det gör man för att de drar mindre energi–

–och man kan göra snyggare design.

Man kan använda det i applikationer som aktiv säkerhet.

Det handlar på p/e 10 och har en hyfsad vinsttillväxt.

De har redan rapporterat och inte vinstvarnat.

Vi avslutar med ett svenskt bolag, CLX Communications.

Varför ska man köpa dem?

Det har varit missförstått historiskt.

Det är inte många som har känt till det.

Kortfattat om vad de gör:

Om du får ett sms från ett flygbolag–

–eller om du ska verifiera din identitet–

–hjälper CLX till med tekniken bakom.

De säljer den till företag.

Den kan även användas inom marknadsföring.

Alla massutskicken på sms?

Det är främst inte massutskicken man ska titta på.

Utan det är tjänster som... Och det här förändras.

Man kommer att få mer innehåll i textmeddelandena.

Det här är CLX en av de ledande i världen på.

De har kunder som åtta av de tio största techbolagen.

De har även avtal med ett nätverk av operatörer–

–så att det går att skicka meddelandena billigare.

Det har varit missförstått.

Vad har missförståndet varit?

Kommunikationen har varit halvdan historiskt.

Ironiskt med ett bolag som sysslar med kommunikation.

Det är lite komiskt.

Men det roliga nu är att det inte har värderats–

–i jämförelse med konkurrenten Twilio.

Market cap på CLX är knappt 5 miljarder svenska kronor.

Twilio är värderat till 10 miljarder amerikanska dollar.

De tjänar inte pengar.

De växer lite kraftigare, men är inte lönsamma.

En svensk techframgång.

De har även gjort bra förvärv–

–och har en tillväxtmöjlighet i USA.

En rad techfynd.

Svenska bolaget CLX får avsluta den här samlingen.

Tusen tack för att ni kom.

Imorgon ska vi snacka mycket räntor.

Då kommer Maria Ljungqvist och Karin Haraldsson.

Ha det gott.

Börslunch fokuserar på globala aktiemarknader i dag. Förvaltarna Filip Boman och Johan Nilke bjuder på aktietips och pratar bland annat om techbolag som Apple, Microsoft, Google, Nvidia och Samsung.

Programledare: Matilda Karlsson och Gabriel Mellqvist.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.9%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Elekta 5.3%
Evolution Gaming Group 4.8%
Boliden 3.6%
Swedish Match -1.6%
Modern Times Group -1.7%
JM -2%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Amerikanska spelbeskedet orsakar främst osäkerhet4:11

    Amerikanska spelbeskedet orsakar främst osäkerhet

    Under tisdagen meddelade det amerikanska justitiedepartementet att fler typer av onlinespel är förbjudna över delstatsgränser. Tidigare har uppfattningen varit att förbudet endast gäller betting på sport. Kristoffer Lindström, analytiker på Redeye, kommenterar beskedet och vad det innebär för svenska spelbolag.

  • Det kan bli årets bästa tillgångsslag17:03

    Det kan bli årets bästa tillgångsslag

    Börslunch återvänder i dag till räntemarknaden. Förvaltarna Maria Ljungqvist och Karin Haraldsson pratar om fondutflöden, kreditspreadar, emissionsvolymer och Castellum bland annat.

  • 3:22

    "Högre räntor ökar intresset för obligationer"

    Under tisdagsmorgonen noterade Lyxor en grön ETF på Stockholmsbörsen. Produkten har varit tillgänglig på europeiska börser sedan tidigare men det ökade intresset för hållbart sparande har inspirerat noteringen i Sverige. Nordenchefen Carl-Christian Höeg kommenterar.

  • Många köpte klappar hos Clas3:30

    Många köpte klappar hos Clas

    Clas Ohlson redovisar ökad försäljning. Diös i köptagen. MTG föreslår bemyndigande om uppdelning. NCC får order på spårvagnsdepå.