Världen befinner sig i björnmarknad

Välkomna till Börslunch fredag 14 december.

Stockholmsbörsen är ner. Asienoron–

–följs av en sur Stockholmsbörs som backar över 1 %.

Bland förlorarna märks Veoneer, Collector, Leo Vegas–

–och Dometic. Och utflödena ur USA:s aktiefonder–

–är rekordstora. Ska vi diskutera det–

–över ett glas champagne?

Eller varför inte en pastis till "apéro"?

I dag inleder vi med sprit, lyx och förnäma hotell–

–innan vi går över till avkastningskurvor–

–presidentcykler och oljepriser.

Kul att ni är här: Philip Wendt och Adolphe Baraderie.

Vi har många franska nyheter att diskutera med Adolphe.

LVMH, lyxkonglomeratet–

–ryktas vara på väg att köpa Belmond, lyxhotellkedjan.

Dyrt och sent i cykeln.

Ja, men man måste se den större bilden.

Bernard Arnault har byggt ett imperium under 30 år.

Han gör som han vill–

–riskerar ingen kritik från andra investerare–

–han äger mer än 50 % av bolaget.

Han förstår att det möjliggör för honom att öka–

–sin andel av lyxprodukter.

Men området är helt nytt?

Ja, men de har haft många lyxhotell–

–kopplade till olika vingårdar eller slott i Bordeaux.

De förstår att marknaden attraherar kineser.

De har rätt starkt kassaflöde.

Varför öka "dividend"–

–när "dividend/yield" på aktien redan är 5 %.

Han tänker 20 år framåt–

–börsen tänker ett halvår till ett år.

Finns stordriftsfördelar?

Jag vet inte. Branschen är ny för dem.

Det de vill är att vara nummer ett i lyxbranschen.

Han bestämmer själv, men Pernod Ricard–

–en annan fransk juvel, har fått in Elliott–

–den amerikanska aktivistfonden.

Även om Bernard Arnault... Det är en familj också.

Han tänker vinst på varannan krona–

–Pernod Ricard är mer gammaldags.

De har historiskt–

–aldrig haft fokus på avkastning på kapital.

Finns det behov av effektiviseringar?

Ja, säkert. Barnbarnet till bolagets grundare är vd.

Utvecklingen har inte varit särskilt bra.

Man kan säkert kapa mycket kostnader.

Kan olikheterna leda till intressekonflikter?

Absolut.

Amerikansk hedgefond och ett franskt bolag...

Familjen äger nog bara 15 % av Pernod Ricard.

Albert Frère dog förra veckan. Hans familj äger runt 8 %.

De är inte lika starka som Bernard Arnault.

Philip, du investerar inte i alkohol.

Men du ska tala om presidenter.

Grafen visar USA:s presidentcykel.

Så här i slutet av året är det dags att blicka in i 2019.

Det tredje året i presidentcykeln.

Och det första året efter mellanårsvalet–

–som brukar kännetecknas av en stark kursutveckling.

Inte en enda period efter ett mellanårsval–

–har det varit negativ avkastning.

Historiskt har uppgången varit stark, men inte nu.

Lite oroande att vi inte sett nån stark utveckling–

–i slutet av det andra presidentåret–

–som nu nästan är slut.

Ska man oroas av det?

Absolut. När man bygger scenariot för väntad avkastning–

–särskilt på USA-aktier för 2019...

...ska man titta på säsongsmönstret.

Ligger vi före?

Trumps stimulansåtgärder kan ha ryckt oss för snabbt fram.

Kanske är vi redan inne i tredje året.

Grafen visar hur börsen brukar se ut runt mellanårsvalet.

Den vertikala linjen i mitten är mellanårsvalet.

Tidpunkten.

Den blå linjen före den tidpunkten–

–visar hur defensiva aktier gått. Bra–

–ett halvår före valet, sen tappar de. Den röda linjen–

–visar hur det varit historiskt. En stark rekyl upp–

–för defensiva aktier från i somras–

–och hur de nu ska tappa.

Talar det för cykliska bolag?

Ja, under första halvåret.

Men vi avviker ju från det historiska mönstret.

Så framtiden är osäker. Mer historik–

–i nästa presidentvalsgraf över småbolag.

Linjen visar hur USA:s småbolag gått över presidentcykeln.

Från 2015 till i dag.

I 2018 har småbolagen gått betydligt sämre.

Under året när Fed minskade–

–och höll tillbaka likviditeten.

Men när tredje presidentvalsåret börjar–

–går småbolagen väldigt bra.

Det kan stämma med en starkare börs–

–som leds av småbolagen.

Cykliska bolag leder den.

Adolphe, du gillar småbolag.

Ja, de är mindre känsliga och man kan bygga...

Vi vet inte vart världsekonomin tar vägen–

–så det är bra att hitta nåt som är mer kopplat–

–till den globala BNP-tillväxten.

Vi ska återse en kär gammal vän–

–Mips, cykelhjälmsförbättraren.

Den blå linjen i kursgrafen visar Mips.

Det har gått väldigt bra.

Absolut. Bolaget gick stärkt ur juridikkriget–

–mot Bauer i USA.

Under processen vill investerarna inte köpa risken–

–att bolaget skulle försvinna.

Nu är det över och situationen är intressant.

En hjälmtillverkare fokuserar på design, pris och vikt.

Säkerhet är inte det viktigaste.

Och Mips system kostar inte så mycket–

–5 euro per hjälm och hjälmtillverkaren kan höja priset–

–med 20–40 euro. Det är intressant.

Jobbiga kostnader har tryckt ner Mips marginaler–

–men nu är de på väg upp.

Målet är att nå 40 % 2020.

Först gick de in i kundernas dyraste hjälmar–

–men nu har de en plattform med fyra typer av produkter–

–som de kan leverera till olika prisspann–

–hos företag som tillverkar hjälmar.

Exempelvis Specialized i USA–

–har Mips system i alla sina hjälmar.

Juridikkostnaderna pressade marginalerna–

–kan den typen av kostnader återkomma?

Ja, bolaget har 200 miljoner i "cash" i balansräkningen.

Vd vill behålla dem där för att bevisa att styrkan finns–

–om det blir fler juridikkrig–

–mot hjälmtillverkare eller andra.

De har kämpat mot Bauer och Bosch–

–och vunnit båda gångerna.

Hur ser hjälmtrenden ut?

Hjälmmarknaden växer 3–5 %.

Men de vill bara öka antalet system hos befintliga kunder.

I dag har de 60 märken i portföljen.

Ett bra exempel från Frankrike...

Decathlon, ett lågprisfokuserat sportmärke–

–har Mips produkter i sina skidhjälmar. Barn och vuxen.

Det kommer säkert också hos cykelmärken.

Så inte bara premium...

Och fortfarande 70 % bruttomarginal–

–på olika typer av produkter.

En "asset light model", så de genererar mycket "cash"–

–och behöver inte investera så mycket.

Över till "high yield"-obligationer.

Oljemarknaden och företagsobligationer med hög risk.

Det som har hänt som är jätteintressant–

–är det stora prisfallet i olja–

–efter att Iran släpptes fram.

Alla låg ju långa i olja–

–på att Iran inte skulle få sälja olja.

Men det har lett till en otroligt hög ökning–

–i vad företagen lånar, och skräpobligationsspreaden–

–har gått upp rejält när oljan har gått ner.

Vad kan vi dra för slutsatser av det?

Det är nog viktigt och vi minns ju 2014–2015–

–då oljepriset föll kraftigt och skifferoljespelarna i USA–

–drog ner på investeringarna–

–vilket har stor betydelse för konjunkturen.

Vi måste få en stabilisering och uppgång på oljan–

–för att komma tillbaka.

Det kan väl Trump fixa med en tweet?

De är ju skyldiga honom lite nu, efter vad som hände.

Du har med min absoluta favoritgraf.

BBB-krediter växer kraftigt.

Sämsta betyget inom "investment grade".

Skräpobligationer har det jobbigt som det är.

Det är en biljon dollar i storlek.

Därutöver har vi tre biljoner dollar i BBB-obligationer.

Nu är det jobbigt som det är.

Och vi vill inte ha mer "high yield".

En grej vi ska ha koll på är General Electric.

Om de tappar i rating, ökar "high yield"-delen mycket.

Och om vi får en svagare konjunktur–

–då kanske BBB-obligationerna blir "high yield".

En viktig variabel att hålla koll på.

Skräcken är att det börjar skaka och smittar av sig.

Det kopplas till oljan. För om oljan går ner ytterligare–

–tappar många "credit rating".

Då tappar man BBB-ratingen man fick under återhämtningen.

Oljan är superviktig.

Har inte ratinginstituten blivit hårdare?

Jo, men det hjälper inte i konjunkturen.

Men de ger lägre betyg.

Alla "backstops" är ute nu för att rädda GE.

Dystra tider. Vi har ännu en dyster graf.

Internationell dysterhet? Världen är i björnmarknaden.

I år har vi dränerat världen på dollar–

–varför världen utanför USA är i "bear market".

Det är uttryckt som antal börser med stigande trend.

I dag, till skillnad från i början av året–

–är det bara en femtedel av marknaderna.

Vid bottnarna 2016 och 2012–

–var bara 5–10 % av marknaden i stigande trend.

Det brukar markera botten. Där är vi inte än.

Vi är på väg dit. Sista grafen är dollarn.

Den rör sig snarare mot toppen.

Jättepositivt. Nästa vecka ser vi vad Powell hittar på.

Alla väntar sig att de höjer en sista gång.

Vad kan det betyda för positionering och dollarutveckling?

Grafen visar det höga sentimentet för dollarn.

Du shortar aldrig på vägen upp–

–utan först när trenden reverseras.

Det blir spännande att se vad som händer med dollarn 2019.

Om dollarn går ner och oljepriset håller sig stabilt–

–då är de intressanta tillgångar utanför USA.

Så dollarn ska skrämma björnen?

Absolut. Ja.

Vi återvänder till Frankrike, apropå centralbanker.

Centralbankerna har inte fått i gång...

Nu kommer expansiv finanspolitik i stället.

Vad ska vi säga om det?

Det är det jag tycker är kul med Sverige.

Direkt när ni säger att ni ska satsa på nåt–

–måste ni spara pengar nånstans.

Frankrike gör tvärtom sen första oljekrisen.

Då spenderar vi pengar utan att tänka.

Man känner sig lite som i USA.

USA behöver inte tänka, bara trycka mer dollar.

Sparar Sverige för mycket?

Ja, i en sån här marknad är man kanske lite...

USA har nog inte det privilegiet längre.

Därför kan dollarn bli svag.

Vi har haft det sentimentet i 30 år och går in i...

Är det en bred trend? I Italien händer det också.

Det är vad Trump gjorde. Se på åren som kommer–

–med en enorm ökning av emissioner av statsobligationer.

Nu kommer fransmännen med mer än italienarna.

Ja, det är... Jag vet inte.

Det är verktygslådan Bernanke pratade om 2002.

Trycka pengar – funkar inte.

Nu får vi slänga ut pengar.

Det är bra för Trump om Europa går in så starkt.

För politisk stabilitet. Det här går inte längre.

Jag menar att Trump bara tänker Kina–

–och tycker att Europa bara är skräp.

Om det inte går bra politiskt... Vi ser brexit.

Tyskland ska säkert tjafsa med Frankrike–

–om skuldnivån. Det blir inte bra.

Trump tjafsar med Kina nu. Sen tar han Europa.

"Det här går inte längre", säger Philip.

Så vi tar helg. Vi är tillbaka på måndag med nya gäster.

Daniel Lindkvist och Jon Hyltner kommer.

De ska prata om konglomeratbolag–

–som Lifco och Lagercrantz. Klusterbolagen på börsen.

Vi ser fram emot det enormt mycket. God helg.

Presidentvalsmönster, cykelhjälmar, lyxvaror och inverterade avkastningskurvor. Det är några av ämnena som diskuteras i Börslunch denna fredag då programmet gästas av Adolphe Baraderie och Philip Wendt.

Programledare: Matilda Karlsson och Gabriel Mellqvist.

  • Billiga och dyra rapportbolag17:03

    Billiga och dyra rapportbolag

    Rapportsäsongen är igång på allvar. Volvo, Sandvik och Getinge är några av de bolag som Peter van Berlekom från Erik Penser Bank och Lars Hallström från ABG Sundal Collier avhandlar i Börslunch.

  • Bookmakers tror inte på Boris Brexitavtal3:43

    Bookmakers tror inte på Boris Brexitavtal

    Kinas ekonomin växte med 6 procent det tredje kvartalet vilket är den lägsta tillväxttakten på över 27 år. Bookmakers tror inte på Storbritanniens premiärminister Boris Johnsons Brexitavtal. Morgonens viktigaste makro med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • DUP utnyttjar sin makt till max7:29

    DUP utnyttjar sin makt till max

    Nordirländska DUP stöder inte Johnsons Brexitplan. Svagt uppåt för svenska bostadspriser. Ingen inbjudan till nya handelssamtal från Kina. Morgonens viktigaste makro med Lars Henriksson, valutastrateg på Handelsbanken, och EFN:s Albin Kjellberg.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.9%
NASDAQ-100 -0.9%
NASDAQ Composite -0.8%

Vinnare & förlorare

Getinge 16.1%
Holmen 7.9%
SCA 5.2%
Avanza -2.9%
Wihlborgs -3%
Vitrolife -3.5%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier