Så minimerar förvaltarna den ryska risken

I dag talar vi om Ryssland i Börslunch.

Välkomna Fredrik Colliander och Beatrice Bushati.

Hur gick den ryska börsen i fjol?

Jämfört med andra tillväxtmarknader–

–var det tufft för Ryssland i fjol. Varför då?

Det har varit tufft i några år.

Skälet är att ekonomin har varit i recession i flera år.

Främst på grund av oljeprisfallet för några år sen.

Även sanktionerna mot Ryssland–

–hindrar ekonomins utveckling.

Folk investerar inte... Det slår mot valutan.

Ekonomin går ut ur recessionen och i fjol kom tillväxten.

Den kommer nog att hålla i sig några år, ett nytt läge.

Värderingarna är låga för att vi haft några dåliga år.

Det har släpat efter. Vi tror att det blir bättre.

Instämmer du? Förväntar du dig 2 % tillväxt i år?

Ja. Som lägst blir den nog 2 %. Men eftersom–

–ryska staten jobbar mer med en tillväxtmodell–

–som vi ska tala mer om senare, förväntar vi oss...

Tidigare krav på låg inflation–

–byts ut mot en tillväxtmodell. Men vi tror också–

–att den ryska marknaden har stark uppsida–

–eftersom den hade lägre tillväxt i fjol–

–jämfört med andra tillväxtmarknader. Skälet var främst–

–att Rysslands index inte har med tech-bolag.

MSCI Emerging Markets har en stor andel tech-bolag.

Därför presterade det så mycket bättre.

Ryska tech-bolag är upp 80 % på årsbasis.

Rysk ekonomi... Man tänker på gas och framför allt olja.

Den ryska börsen och Brentoljan har gått hand i hand.

Med den här starten på året... Hur ska man se det här?

Ryssland är väldigt oljeberoende–

–en av världens stora oljeekonomier. Landets intäkter–

–kommer från olja och gas. De sprids över landet.

Landet har försökt komma från oljeberoendet–

–utan att lyckas. Landet har kvar ett stort beroende.

Så är det.

Du tycks ha kommit ifrån oljeberoendet i portföljen.

Nåt som också svänger mycket är den ryska valutan.

Kan ni utveckla det?

Vi förväntar oss en stabilare valuta framöver.

Oljeberoendet...

Ryssland har infört en budgetmodell som liknar den norska.

När oljepriset är över 40 dollar fatet–

–går överskottet direkt till budgeten.

Då neutraliseras rubeln.

När oljepriset ligger under 40 dollar fatet–

–går budgetreserverna ut i ekonomin.

Du har rätt i volatiliteten minskar–

–eftersom dollar stödköps när man har...

Men korrelationen återstår ändå–

–eftersom beroendet är så stort.

Den största delen av exporten är olja och gas.

Gör det att valutan svänger i takt med oljepriset?

Ja. Valutan svänger med oljepriset–

–men även med priset på risk. En ökning eller minskning–

–av den politiska risken påverkar valutan.

Ryssland har haft hög inflation under lång tid.

Nu har det vänt och inflationen är normal.

Och räntan har sänkts för första gången på länge.

Inflationsproblemen har lösts.

I december var inflationen strax över 2 % på årsbasis.

Den kommer nog att bli kvar under 3 %. Räntorna är höga.

Centralbanken sänkte nyligen till 7,5 %.

Realräntan är hög. De sänker nog–

–ytterligare några hundra punkter i år.

Det driver värderingarna. Ryska tillgångar–

–har stor rabatt. 50 % mot andra tillväxtmarknader.

Ett av skälen till det är de höga räntorna.

En realränta på nära 5 %, var ser man det?

Inflationen var nära 17 % för två år sen.

Centralbanken har gjort ett proffsigt jobb–

–med att hantera inflationen. Flera år med bra skördar–

–påverkar inflationen positivt.

Så den låga inflationsräntan och lägre räntor–

–ger en kick till tillväxten framöver.

Den politiska risken och rubeln...

Grafen visar rubeln efter sanktionerna.

USA:s sanktioner i sviterna av Ukrainakonflikten 2014–

–tog ett rejält bett av valutan.

Och sen har det sett ut så här i medierna:

Lite olika besked. Hur tar ni hänsyn till sanktionerna?

Sanktionsrisken lär man sig hantera.

När Trump blev vald trodde marknaden–

–att sanktionerna skulle minska.

Relationen mellan Trump och Putin skulle fixa det.

Men det motsatta skedde. Ett av skälen–

–till att marknaden gick dåligt i fjol.

Den politiska riskpremien återkom. När den försvann–

–stärktes marknaden, i slutet av 2016.

Sen återkom riskpremien i fjol. Rätt hög risk–

–är inprisad nu. Det syns även i värderingarna.

P/e-tal under 7–

–med en direktavkastning på runt 5 % på marknaden.

Då är rätt stor risk inprisad.

Politisk risk, hur ser du på valet i år?

Inga större överraskningar. Putin blir omvald.

88 % av befolkningen stödjer honom.

Det intressanta är att unga, rätt liberala politiker–

–börjar få bra positioner i regeringen.

Sakta, men säkert. Personer med bakgrund–

–i internationella investmentbanker...

De börjar påverka politiska beslut.

Det kan bli en positiv överraskning i framtiden.

Val 18 mars. Är premiärministerposten intressantast–

–eller kan man förvänta sig strukturella förändringar?

1 maj ska minimilönerna höjas.

Kan inte det få fart på inflationen igen?

Förlåt, tre frågor i en...

Minimilönerna är nog inte så viktiga.

Den nya regeringen är viktigast.

Kanske kommer Kudrin med, som marknaden gillat länge.

Men vi vet inte. Vi får följa utvecklingen.

Om regeringen får många liberala namn–

–finns skäl att bli mer positiv på lång sikt.

Den långsiktiga tillväxten såg dålig ut.

Om fler oppositionspolitiker misshandlas eller grips–

–finns det då risk att utländskt kapital flyr?

Det är väldigt lite utländskt kapital där.

Det har försvunnit och inget nytt har kommit in.

Till stor del på grund av sanktionerna de senaste åren–

–så det finns nog inte så mycket nersida–

–på kapital som går ut, undantaget obligationsmarknaden–

–där det finns utländskt kapital, då det är hög realränta.

Är ni relativt ensamma på marknaden?

Ni kommer väl från ett seminarium?

Jag var på ett seminarium.

En rysk investmentbank som tar hit ryska företag i dag.

Var det andra än ni två där?

Ganska många, faktiskt.

Vi har en tittarfråga. Vi tar den.

Fitim Salihu har frågat det här–

–i gruppen Albanska Traders på Facebook.

Det är en fråga som ligger oss väldigt varmt om hjärtat.

Vi har väldigt lite olje- och gasexponering i portföljen.

Det är mer korruption i den typen av bolag.

De är svårare att påverka.

Och dessutom försöker vi investera i bolag–

–som är entreprenörsägda, där vi kan påverka–

–och nominera till bolagsstyrelser.

Vi kan påverka utdelningen–

–och ha en bra konversation med ledningen.

Så försöker vi minimera riskerna i det stora hela.

För vår del har vi hållit på med det här väldigt länge.

Vår fond startades 2007.

Jag har varit med hela vägen och även innan.

Vi har bra kontakter och stor erfarenhet av–

–att hantera riskerna.

Vi vet också vilka tuvor vi inte ska kliva på.

Man ser ofta att det kommer in nya investerare–

–som kliver på många av de tuvor–

–där vi vet att vi inte ska gå.

Via erfarenhet och långt "track record"–

–så minimerar vi de riskerna.

Om man inte gillar politiken och det som sker i Ryssland–

–ska man då investera där?

Det är upp till var och en hur man känner för det.

Ryssland är ett land som ligger oss nära.

Svenskar har en uppfattning om Ryssland.

Men det finns många länder som har tveksamma regimer.

Hur ska man se på dem?

Det är väl upp till enskilda investerare och se–

–hur man kan påverka och var man vill vara.

Vi ska snart gå in på enskilda branscher och bolag.

Vi måste ändå nämna att det pågår ett OS–

–där Ryssland inte är representerat–

–utan bara vissa ryska olympier får vara med.

Men det är ju fotbolls-VM i Ryssland i år.

Hur liksom...

Finns det signalvärde i OS? Säger det nåt–

–om Rysslands roll som utfryst, svalnande världsmarknad?

Ryssland älskar på nåt sätt att måla in sig i ett hörn:

"Alla är emot oss."

Det är risk att det har blivit mycket sånt på sistone.

OS-grejen gör det inte mindre.

De blir inmålade i ett hörn och då blir det så här.

Det är en ganska knepig situation.

Ryssland är också nästan enda landet i hela världen–

–som försöker utmana väst eller USA på nåt sätt:

"Nej stopp, vi vill göra så här."

Det är en svår situation för ett så litet land.

Ryssland är ju bara 7 % av USA:s BNP.

Det kostar mer att vara kaxig–

–än att spela enligt reglerna.

De får betala mycket för att de är så kaxiga som de är.

Vad säger du om OS? Fäster du nån vikt vid det?

Jag håller med om det som har sagts.

I övrigt har väl den ryska OS-uniformen hyllats–

–som minimalistisk avantgarde.

Alltid nåt.

Vi ska se hur branschfördelningen ser ut.

Du har mycket olja och gas i din fond.

Och ni har inte det.

Vi har inte så mycket olja och gas.

Det är den största sektorn.

Vi har väl 40 %, kanske. 20 % av det är i gas.

Och vi har länge gillat gas.

Bolaget Novatek har vi haft stort förtroende för länge.

Det är nästan 10 % av fonden. De växer bra–

–och lanserade nyligen Yamal LNG–

–som blir ett av de största på flytande naturgas.

Väldigt bra ledning och bolagsstyrning.

Så vi gillar det. Sen är ju oljan jättestor.

Det finns inte jättemånga olika sektorer i Ryssland–

–att investera i. Det är en stor sektor.

Om man kollar på de ryska oljebolagen...

Vid vilket oljepris mår de bra?

De mår väldigt bra nu. Många har hög direktavkastning.

Vi gillar framför allt...

Alltså, vi har länge gillat Surgutneftegas.

Det är en preferensaktie.

Det står gastrio, men det är ett oljebolag.

Ja, det är ett bolag som har en nettokassa–

–på ungefär 30 miljarder dollar–

–och som delar ut pengar år efter år.

Det är jättebra direktavkastning.

De sista åren har det inte varit så bra–

–men på lång sikt har det varit fantastiskt bra.

Vissa år har vi fått 20 % i direktavkastning.

Ett oljebolag vi gillar bättre nu är Gazprom Neft–

–som är ett dotterbolag till Gazprom–

–som också växer och delar ut mycket.

Vi tror att direktavkastningen om nåt år kan vara 15 %.

Vi vill ju inte sätta in en massa pengar i bolag–

–som konsumerar dem. Vi vill ha tillbaka pengar.

Därför är direktavkastning viktigt för oss.

I ett land som Ryssland ger det stabilitet och lägre risk.

Det är ett egenvärde för oss att hålla risken låg.

Kul att ni har olika perspektiv. Kan vi ta tekniksektorn?

Självklart. Och det är ju kärnan för oss på East Capital.

Att investera i entreprenörsdrivna bolag.

Tekniksektorn i Ryssland är egentligen det bästa exemplet–

–på den fantastiskt utbildade massan av ryssar–

–som går att tillhandahålla.

Det finns otroligt många duktiga programmerare–

–och därmed också intressanta teknikbolag.

Ett är Yandex – den ryska motsvarigheten till Google–

–och mycket mer än så.

De har även en taxi-app, som direktkonkurrerar med Uber.

De höll till och med på att konkurrera ut Uber–

–på den ryska marknaden.

Och bara förra veckan genomfördes en sammanslagning–

–av de två bolagen. Det ska nog börsnoteras 2019.

Det låter som Kina och versioner–

–av amerikanska teknikaktier.

Det är likt.

Vi har också Yandex. En ganska stor position.

Sen finns det Mail som har en Facebook-variant.

Ryska Facebook.

Det är ryska Facebook, och de har en mycket större andel–

–än vad Facebook har på marknaden.

Precis som Yandex har större andel än Google.

Om man ser på genomsnittlig "revenue" per användare–

–är den på en halv dollar på VK.

Om man jämför med Facebook är den 10–20 gånger mer–

–beroende på vilket land man ser på.

I Ryssland lär man snart se mycket högre tillväxt–

–på online-marknadsföring, främst social marknadsföring.

De som tittar har sett börskurser på bilderna.

Jättefina kursutvecklingar.

Finns det mer att hämta, undrar man ju?

Det gör det, för tillväxten fortsätter.

Nettoresultatet kommer nog att öka för Yandex–

–med 40 % i år.

Det har ett p/e-tal på 29, vilket är relativt billigt.

Samma sak för Mail, som har en väldigt låg värdering.

Det kommer ju att fortsätta. För Mail har vi–

–ett nettoresultat på upp till 33 % de närmaste tre åren.

Ska vi runda av med fastigheter och bank?

Vi har en hög vikt på fastigheter.

Det har inte gått lika bra, va?

Det har gått bra de senaste åren, men lite sämre i höstas.

Det finns lite väl mycket fastigheter till försäljning.

Vi tror att det bara är temporärt–

–eftersom det just nu införs nya lagar–

–som ger strängare direktiv åt fastighetsbolag.

Tidigare var det en del korruption–

–där man sålde fastigheter och inte byggde dem.

Det håller på att ändras, och innebär att stora aktörer–

–som de vi äger – Etalon och LSR – kommer att gynnas–

–av de nya lagarna.

Samtidigt har den ryska allmänheten väldigt låg belåning.

Andelen bolån mot BNP är bara runt 6,5 %.

I Sverige är den väl uppemot 70 %.

De är inte bara fastighetsbolag–

–utan de är "developers" och "constructors".

Bostadsutvecklare, fast mycket större än de vi har här.

Till skillnad från här, har de en väldigt låg belåning.

Vi har också LSR, sen väldigt länge.

Hypoteksmarknaden sätter fart nu–

–och räntorna är på väg ner. Därav den här positionen.

Hur mår banksektorn och hur ser ni på Sberbank?

Banksektorn får man dela upp i Sberbank–

–där staten är huvudägare–

–och som nästan är monopolistiska–

–och det mesta annat. Den privata sektorn lider–

–då Sberbank är så otroligt stark–

–och har tillgång till billigare "funding"–

–och statliga strukturer, och konkurrerar ut alla andra.

Och det gillar ni.

"Gillar" gör vi väl inte–

–men det största hotet mot Sberbank–

–vore väl att hindra deras dominans.

Men det gör man inte.

De har ständigt en väldigt hög räntabilitet–

–på eget kapital, och en helt annan position.

Kommer man att städa upp bland småbankerna?

Man plockar in många av dem under centralbanken–

–och stänger vissa. Men det gör inte Sberbank svagare.

Snarare tvärtom. Det är ju därför alla lider.

Den har över hälften av allt i hela marknaden.

En väldigt stark ställning, nästan monopolistisk.

Tyvärr måste vi runda av. Äter man semlor i Ryssland?

Inte vad jag vet.

Just nu har man "maslenitsa" i Ryssland.

Då äter man svart kaviar med pannkakor.

Det låter ju mycket bättre.

Dessvärre är vi i Stockholm i dag.

Vi ska inte äta kaviar. Vi får nöja oss med semlor.

Men vi är glada över det intressanta programmet.

Häng med oss igen i morgon.

Med ett val inför dörren riktar Börslunch i dag blickarna mot Ryssland.

I dagens program:

Svag utveckling för ryska börsen.

Börsen och brentoljan går hand i hand.

Fredriks olje- och gastrio: Surgutneftegaz, Gazprom och Novatek.

Yandex – Rysslands Google.

Mail.ru – äger ryska Facebook.

Sberbank – Rysslands största bank.

Gäster: Beatrice Bushati, East Capital och Fredrik Colliander, Carnegie Fonder.

Programledare: Ellinor Beckett och Gabriel Mellqvist.

  • Biljätten vinstvarnar4:32

    Biljätten vinstvarnar

    Starbucks rasade men Facebook och Netflix på rekordnivåer. Disney nära få godkänt för Foxbud. Daimler vinstvarnar. Capio får ny vd. Peab får stororder på studentbostäder.

  • Viktig Brexitomröstning till Mays fördel6:16

    Viktig Brexitomröstning till Mays fördel

    Vi kommer allt närmre handelskrig mellan USA och Kina. Daimler vinstvarnar och skyller på kinesiska biltullar. ECB kan tänkas öka takten på återinvesteringar. May vann viktig Brexitomröstning i går. Räntebesked från både Norge och Storbritannien.

  • Därför ska du äga Telia16:35

    Därför ska du äga Telia

    Bonava, Skistar och sommarportföljer. Det är några av ingredienserna i säsongens näst sista Börslunch.

  • Mjuka råvaror ammunition i handelskriget5:30

    Mjuka råvaror ammunition i handelskriget

    Priser på mjuka råvaror som soja, vete och majs har stigit kraftigt under 2018. Men med ett uppblossande handelskrig har det blivit turbulent för mjuka råvaror.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.4%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 2%
Atrium Ljungberg 1.6%
Millicom 1.4%
Intrum Justitia -2.8%
Bravida Holding -3.3%
Billerudkorsnäs -3.4%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier