Blankarfavoriter och insiders

Välkomna till Börslunch tisdag 12 december.

Stockholmsbörsen balanserar på nollstrecket.

Bland vinnarna: nykomlingen hår- och skönhetsbolaget Lyko.

Vd Joanna Hummel är här. – Välkommen.

Ägartjänsten Holdings vd Petter Hedborg är också med.

Grattis. Aktien var upp några procent när vi kollade sist.

När jag lämnade börsen var den upp 5 %.

En bra och stabil start på en nivå vi hoppades på.

Bra för dem som kliver ner i ägande–

–och även för nya aktieägare.

Inte för varmt och inte för kallt.

Du som följer ägarbilder:

Vad kollar du på när ett bolag noteras?

En viktig komponent i ett nytt bolag...

Vilka är kvar, vilka lämnar?

Ofta ligger fokus på själva försäljningen i stället för...

Säljer ett "private equity"-bolag–

–kan de ha en fondstruktur som gör att de måste sälja.

Här är det en stor familjeägare som blir kvar.

Den typen av ägare är kul att få in på börsen.

Ägarbilden är spännande. Grundarfamiljen sitter kvar.

Ja, grundarfamiljens ägande är över 50 %.

Det känns jättekul.

Familjen Lyko är långsiktiga i bolaget.

Den nya ägarstrukturen gynnar bolaget–

–i den fortsatta tillväxten.

Flera starka institutioner.

Ja. Två "cornerstones":

Swedbank Robur och Länsförsäkringar.

Och AMF kliver också in stort. Det känns kul och bra.

Och Fidelio, förstås.

Ja, Fidelio finns kvar sen förut. De har sålt lite grann–

–men finns kvar med en betydande andel.

Totalt blir det 4 000 nya aktieägare–

–och över 100 anställda som väljer att kliva in.

Jag är dalmas och glad över ännu ett dalabolag.

Fick ni in Spiltans dalafond?

Ja. Det finns en närvaro där, utöver familjen.

Användes pengarna som togs in för att betala en skuld?

Ja. Bolaget är ett sammangående sen tidigare–

–mellan Bellbox och Lyko.

När den transaktionen genomfördes–

–ställdes ett lån ut till bolaget på 200 miljoner.

Det lånet löser vi nu. Det är bra.

Men hittills har tillväxten varit hygglig–

–och du lovar 15–20 % framöver.

Det stämmer bra.

Tillväxt på 15–20 % känns som en bra nivå.

En betydande andel av verksamheten är online.

Där är tillväxttalen starka.

Jag känner mig trygg med den nivån framöver.

Detaljhandel och onlineförsäljning är på allas läppar.

Kan du dela med dig av några lärdomar?

Hemligheten är att driva olika affärsmodeller.

Många är starka i en kanal och nyttjar samma affärsmodell–

–i andra kanaler. Vår framgång, som även kan bli andras–

–bygger på kanaloptimering. Verksamheten optimeras–

–beroende på kanalen. Det jag ska vårda ömt–

–är att 5 % av omsättningen kommer från tjänster.

En position som många "retailers" försöker nå–

–för att kunna erbjuda mer än produktförsäljning–

–i det fysiska mötet. Vi har främst frisörtjänster–

–men även vissa hudvårdsbehandlingar.

50 % av försäljningen på nätet i dag. Om några år?

Om tre år tror jag på 60 %. Det känns rimligt.

När kraschen kommer–

–eller när börs och konjunktur går dåligt...

Hur blir det med hårvårdsprodukter och kosmetika?

Fortsätter folk att köpa sånt?

Ja. Branschen är hyfsat konjunkturokänslig.

Det ser vi i diagrammet. Finanskrisen 2008–

–ligger den försäljningen på samma nivå som tidigare.

Inte för bolaget, men för hela marknaden.

Man köper fast man har mindre pengar.

Det vi i branschen såg 2008–

–var att kundernas beteende förändrades.

Billigare, men fler produkter såldes.

Snittkvittona var nästan oförändrade.

Kategorin styrs till viss del av faktiska behov.

Och sen är det en hel del upplevda behov i branschen.

92 % av kunderna är kvinnor–

–och hela kategorin har mer emotionella drivkrafter.

Är konkurrensen hård?

Ja, och nya aktörer kommer in.

Många har sneglat på de fina marginalerna.

Vi är specialister.

Det är bra, om man vill vara kundernas "top of mind"–

–inom en eller flera kategorier.

Vi välkomnar att fler stora aktörer får–

–en betydande närvaro digitalt.

Ju fler seriösa aktörer, desto bättre.

Marknaden är fragmenterad.

Vill ni göra fler förvärv?

Kommer affärer att ske i branschen?

Vår position i dag är delvis ett resultat av bra förvärv.

Att förvärva oss in i kategorier där vi är svagare...

Förvärv kommer att utvärderas löpande.

Tack så mycket.

Den största snackisen, främst förra veckan–

–var George Soros intåg i bostadsutvecklaren Bonava.

Petter är expert på den här typen av affärer.

Det skapade rubriker att Soros klev in.

Men kursuppgången tycks inte ha brutits.

Eftersom jag fått det stora nöjet att fokusera på–

–vår typ av data, ska vi titta på det mer generellt.

Det här är ett typexempel på "signaleffekt".

Det är viktigt att skilja på signaleffekter i blankning–

–och flödeseffekter. Signalen:

"Vad tror andra om aktören, vilka analyser har gjorts?"

Flödeseffekten är när marknaden köper eller säljer–

–och hur det påverkar.

Signalen var fin, folk respekterar Soros–

–men ändå kom inga flödeseffekter.

Det är 0,5 % av bolagets kapital...

Likviditeten i aktien är ändå så god–

–att det inte ger några större flödeseffekter nu.

Men med den här typen av data generellt–

–ska man skilja på momentumstrategier–

–nån som bara vill följa en rörelse–

–eller ligger analys bakom. Ofta krävs mer eftersökning–

–inte bara titta på datapunkten, men gräva lite djupare.

Så man ska först analysera vem det är som blankar?

Ja, och varför. Är det en "peer trade"?

Har jag köpt nåt och har jag blankat det här?

Vill jag ha en relativitet i min affär?

Eller har jag en ren blankning–

–där jag har en misstro mot bolaget?

Vi ser på en annan blankarfavorit.

Det är Hoist, som vi pratade om i går, och Intrum.

Två inkassobolag, huvudsakligen.

Varför älskar blankarna såna här bolag?

Det här har handlat mycket om en sektoridé.

Många amerikanska aktörer har gått in.

Jag har ingen djupare kunskap, men det är förståeligt–

–att blankning ofta blir uppmärksammat.

I nån mån skapar det en icke-naturlig press:

Ett tillfälligt överutbud av aktier.

Jag kan förstå att folk som tror mycket på ett bolag–

–och gillar en aktie–

–har åsikter om att det kommer in blankare.

Men det viktiga när man befinner sig i läget–

–att bolaget eller aktien är ordentligt blankad–

–så är det snarare en möjlighet än en risk.

En möjlighet att gå lång?

Om man tror på bolaget är det snarare en fördel–

–för då finns det ett latent köptryck i aktien.

Nån gång ska de köpas tillbaka.

De som har lånat ut vill ha tillbaka sina aktier–

–eller så ska affären realiseras.

Det är viktigt att inte överdriva–

–den negativa och syntetiska bilden av en blankning–

–när det finns ett underliggande lån.

Får de för stor uppmärksamhet ibland?

Kanske inte för stor, men fel uppmärksamhet.

Det gäller att det inte blir–

–för stor rubriksensation kring det–

–utan att man i stället analyserar det.

De bolag vi har tittat på hittills har ju gått bra.

Ja, och det finns många exempel på när blankare gör fel.

Man ska se på vad som händer och varför.

Du har grafik på Pandora också.

Pandora är intressant för signaleffekten.

En aktie som över lång tid har varit ordentligt blankad.

Det är den blå volymytan.

Och så har vi aktiekursen där blankarna har fått rätt.

Men där såg vi en medelstor täckning som kom.

Bara det ledde till ett signalvärde:

"Oj, ska blankarna börja täcka?"

Då gick aktien upp 5–6 % på en dag.

En typisk signalvärdeseffekt.

Det ska inte kunna påverka flödet.

Men signalvärdet är stort.

Vi stannar kvar vid signalvärden och går utomlands.

Vi ska prata om utländska investerare–

–men många blankare verkar vara utländska institutioner.

Vi har en lista.

Det är en "follow-up" på det vi var inne på.

Att våga se på vad det är för aktörer–

–vad de har för andra positioner–

–och även analysera deras lång-ben:

Vad äger de, för att eventuellt göra en "peer trade"?

Om vi ser på konventionella utländska ägare–

–är det en signal du brukar återkomma till. Varför?

Det är nästa tema man kan titta på.

Man stannar ofta vid utländskt ägande.

Men om man gör enkla analyser på utländskt ägande–

–så skulle jag säga...

Det handlar om att göra nån typ av känslighetsanalys.

Om man generaliserar så är det, allt annat lika, så–

–att ett högt utländskt ägande–

–ger större känslighet i aktien.

Det är för att utländska ägare generellt sett–

–är lite mer av en "ta rygg"-aktör...

Vindflöjel.

...på nordisk och svensk marknad.

Har Sverige förhållandevis mycket utländskt ägande?

Det skiljer sig från tid till annan–

–men på large cap ligger vi väl nånstans kring 30 %.

Jag vet inte hur det förhåller sig till övriga Europa–

–men i Norden är det lite högre.

Men det intressanta är den typ av mönster vi kan se.

När en aktie börjar gå ner–

–då tenderar det utländska ägandet att komma efter.

Vi har en grafik på SEB-aktien som är ett paradexempel.

Här har vi några år då vi tydligt ser de blå staplarna–

–som visar utländskt ägande. Och med en viss lagg–

–brukar det komma efter. Vad händer då?

När vi får en större rörelse, en kris eller sättning–

–så tenderar det att bli en överreaktion i bolagen–

–som har högt utländskt ägande. En förstärkt effekt.

Utländska ägare driver inte utvecklingen – de hakar på.

Om man återigen generaliserar, blir det ofta så–

–att de mest kunniga ägarna gör analysen på bolaget–

–och tar täten. Sen följer det utländska kollektivet med.

Spännande. Vi ska prata lite om insiders också.

Avslutningsvis, insiderägande.

Det är jätteviktigt att komma ihåg–

–att det är jätteintressant data–

–men insiders är inga börsproffs. De gör också fel.

Man ska aldrig dra för stora växlar–

–på enskilda transaktioner.

Det jag nästan alltid tjatar om vid insiderägande–

–är att hitta mönster–

–när flera aktörer agerar åt samma håll–

–gärna med olika inriktningar.

En vd som köper är inte en nog stark köpsignal?

Inte nödvändigtvis. En vd är mer intressant–

–än om det är nån längre ut i organisationen.

Men allt annat lika vill jag se ett mönster–

–där flera datapunkter pekar åt samma håll.

Vi kan se på Nobia, en problemtyngd kökstillverkare.

Vi har Nordstjernan, institutionell huvudägare–

–som nu köpte och som tidigare har sålt.

Det betyder att prislappen är tilltalande.

Ett typiskt exempel. Nordstjernan köpte senast 2012–

–och minskade lite på toppen 2015–

–och har en bekräftad tajming i aktien och väljer att öka.

Och av en tillfällighet, köpte vd aktier för 1,7 miljoner.

Då har vi flera datapunkter.

Är två tillräckligt?

Det är ett antal personer till i ledningen, 3–4 stycken–

–som köper, varför det är ett intressant exempel.

Här väger Nordstjernan tyngre än en person.

Inte tyngre, men kombinationen gör det intressant.

Vi ska blicka mot julen, som kommer allt närmare.

Vi har i dag en julhälsning från Catella.

Ett glatt förvaltarteam från Catella–

–tog chansen att bli traditionella.

Med hopp om glada börser och julpunsch–

–önskas god jul till tittarna på Börslunch.

Så kan 2018 handla mer om det finansiella.

God jul.

God jul, och tack, Catella.

Vi tackar för oss på Börslunch. Slut för i dag.

Vi är tillbaka i morgon, med Niklas Wellfelt–

–och Philip Wendt. På återseende.

Aktieägande och hårvårdsprodukter är i fokus i dagens Börslunch som gästas av börsdebuterande Lykos vd Joanna Hummel och Holdings vd Petter Hedborg.

I dagens program:

Intervju med Joanna Hummel.

George Soros blankar Bonava.

Intrum och Hoist.

Blankare flockas till Pandora.

Utländskt ägande påverkar SEB:s kurs.

Storägare och vd köper i Nobia.

Programledare: Gabriel Mellqvist.

  • Biljätten vinstvarnar4:32

    Biljätten vinstvarnar

    Starbucks rasade men Facebook och Netflix på rekordnivåer. Disney nära få godkänt för Foxbud. Daimler vinstvarnar. Capio får ny vd. Peab får stororder på studentbostäder.

  • Viktig Brexitomröstning till Mays fördel6:16

    Viktig Brexitomröstning till Mays fördel

    Vi kommer allt närmre handelskrig mellan USA och Kina. Daimler vinstvarnar och skyller på kinesiska biltullar. ECB kan tänkas öka takten på återinvesteringar. May vann viktig Brexitomröstning i går. Räntebesked från både Norge och Storbritannien.

  • Därför ska du äga Telia16:35

    Därför ska du äga Telia

    Bonava, Skistar och sommarportföljer. Det är några av ingredienserna i säsongens näst sista Börslunch.

  • Mjuka råvaror ammunition i handelskriget5:30

    Mjuka råvaror ammunition i handelskriget

    Priser på mjuka råvaror som soja, vete och majs har stigit kraftigt under 2018. Men med ett uppblossande handelskrig har det blivit turbulent för mjuka råvaror.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.4%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 2%
Atrium Ljungberg 1.6%
Millicom 1.4%
Intrum Justitia -2.8%
Bravida Holding -3.3%
Billerudkorsnäs -3.4%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier