Ryssland rider på VM-vågen

Välkomna till Börslunch. Vi har Rysslandsspecial–

–med anledning av fotbolls–VM som börjar den här veckan.

Jag säger välkommen till målskyttarna Beatrice Bushati–

–och Elena Lovén, här för första gången.

På torsdag möter Ryssland Saudiarabien.

Vad tänker du om det?

Våra förhoppningar är inte så stora. Ryssarna–

–är inte så bra på fotboll, men det blir en folkfest.

Kanske 0–0, i bästa fall nåt självmål.

Men vi tror att det visar vart oljepriserna går–

–eftersom länderna som möts är de två största aktörerna.

Och på Opec-mötet träffas de igen.

Kanske är det mötet lite viktigare för oljepriset...

Vi går vidare till Zabivaka.

Berätta vem han är?

Zabivaka betyder målgörare på ryska.

Ett ryskt barn tecknade bilden som vann en tävling.

Som fondförvaltare känner jag likadant.

Jag måste göra mål varje år, varje månad, varje dag–

–i min "performance". En bild som symboliserar–

–vad vi står inför nu.

Både fotbolls-VM och börsutvecklingen.

Vår graf visar 2 000 års ekonomisk historia.

Ryssland, rött i mitten–

–har sett sin andel av global BNP minska på sistone.

Ryssland har haft det tufft av många skäl: svaga börser–

–råvarupriser, sanktioner...

Nästa graf visar kursutvecklingen under fem år.

Den oranga kurvan visar ett ryskt index i rubel–

–och den blå ett dollarindex. Rätt stor skillnad.

Är valutan en ovanligt central komponent–

–vid investeringar i Ryssland?

Valutan är kopplad till oljepriset.

Den största bidragande faktorn. Men bilden visar–

–en klar diskrepans mellan börsutvecklingen–

–för dollarn och råvaror. Skälet är Rysslands egen kris–

–under Ukraina-kriget. Rubeln devalverades–

–så att skillnaden mellan dollar och rubel blev enorm.

Beatrice, mycket har hänt sen du var här i februari.

Ståltullar, valutan...

Vad har hänt sen sist?

Oväntat och tråkigt–

–var att ytterligare sanktioner infördes–

–som även var hårdare och av annan typ än förväntat.

Främst mot en oligark och hans aluminiumbolag.

Sanktionerna slog väldigt hårt.

Och mot Kubal i Sundsvall.

Först och främst steg aluminiumpriserna med 40 %–

–på bara några dagar. Rusals aktie–

–sjönk med 70 % på en dag. Så även rubeln påverkades–

–av osäkerheten om framtiden.

Sist trodde du att valutan skulle stabiliseras.

Tror du fortfarande det?

Rubeln devalverades på grund av de oväntade sanktionerna.

Men nu tror vi att den fortsätter på en rätt stabil nivå.

Det politiska klimatet... Trump ville ha in Ryssland i G7.

Det skapade stora rubriker.

Finns nån uppvärmningsprocess att ta på allvar?

Angående sanktionerna har vi sett en positiv trend–

–de senaste två veckorna. Rusal och andra bolag–

–har fått utökad tid för att lösa ägandefrågor–

–och andra problem. En positiv vändning.

Men Trump är lika oförutsägbar som Putin.

Med tanke på det stundande valet i USA–

–har vi nog inte sett slutet på spänningarna–

–mellan USA och Ryssland.

Men det måste inte påverka valutan.

Den är mest kopplad till oljepriset–

–och lite till den politiska risken.

Uppfattningen om den politiska risken–

–visar också vägen för valutan, men till mindre del.

Det håller jag inte med om.

Sist talade vi om att man infört en budgetregel–

–som den norska: När oljepriset går över 40 dollar–

–går överskottet in i en budgetfond–

–för att bygga en buffert.

Så sen årsskiftet har rubeln frikopplats från dollarn.

De senaste två månaderna har korrelationen varit negativ.

Oljepriset har stigit signifikant–

–och rubeln har sjunkit.

Så kopplingen mellan rubeln och oljepriset–

–blir nog mycket svagare framöver.

Över till VM igen, som förväntas ge...

Man talar alltid om positiva ekonomiska kalkyler.

I ett telegram–

–talas om förväntningar på 31 miljarder dollar.

Turism, intäkter... Ekonomin stimuleras.

Kan man ta det på allvar?

Man ska ta det på allvar. Men i relation–

–till storleken på Rysslands ekonomi är det lite.

Investeringar i fotbolls-VM–

–var bara 1 % av Rysslands budget.

Även om man slängde in drygt 10 miljarder dollar–

–är det knappt 1 % av de totala investeringarna.

Förhoppningsvis får Ryssland positiv uppmärksamhet.

Visserligen fick man inte det under OS i Sotji 2014–

–i stället blev den negativ.

Och det gynnar regionernas utveckling.

Många av dem är eftersatta, främst två–

–av regionerna där VM äger rum.

Infrastruktur, sjukhus, fotbollsarenor–

–och allt som ska byggas, gynnar ekonomin.

Det blir positivt för de regionerna. Det är bra.

Enligt telegrammet ska sjukskrivningarna minska.

Sker hälsosatsningar nu inför VM–

–eller har det pågått redan tidigare?

En pågående trend, särskilt i storstäder som Moskva–

–och Sankt Petersburg, med en ny livsstil.

Ryssen dricker mindre vodka, satsar på grönt te–

–och svagare alkohol, som vin.

Yoga är inne, maraton...

När jag var i Moskva för två veckor sen var det maraton.

Trenden i väst har kommit till Ryssland.

Med lite eftersläpning.

Påverkar det den ryska ekonomin?

Ja, ryssarna dricker nu 40 % mindre vodka–

–än för 10–15 år sen.

Snittlivslängden har höjts från 67 till 73 år–

–en signifikant ökning.

Då kan även pensionsåldern höjas.

Det är nåt som Putin och hans regering prioriterar högt.

För det bidrar förstås till den ryska ekonomin.

Grafen visar hur mycket olika VM-arrangörer–

–investerat i VM på sistone.

Vad tänker du om det, Beatrice? Ryssland i topp.

Det är kul att vara i topp på ett eller annat sätt...

Den ursprungliga förväntan var 22 miljarder, nu är det 13.

Så det ser åtminstone bättre ut än tidigare.

Men det är en rysk form av välgörenhet–

–för oligarkerna finansierar en stor del av byggnaderna.

Med väldigt låga skattenivåer–

–kan man bidra på andra sätt.

Före programmet berättade Elena–

–att tillväxtländerna satsar mest på stora sportevenemang.

Brasilien är tvåa, och Tysklands bidrag–

–är mycket blygsammare.

Tillväxtländerna fick vara med från 2008.

En tävling om vem som satsar bäst och mest.

Det skiljer sig klart–

–mellan vad Frankrike och Tyskland vill satsa–

–jämfört med Ryssland och Brasilien.

Tyvärr handlar det lite om brist på transparens–

–i många ryska projekt.

Putins vänner har fått projekten–

–och blåser upp kostnaderna.

Man kan misstänka att budgeten är generös.

Och de har också genomfört det i Ryssland.

Ryssland är en demokrati, men det förekommer korruption.

Därför är marken så billig. Ett exempel på det.

Din bild jämför ekonomisk påverkan i Ryssland–

–jämfört med Brasilien.

Det är nästa bild.

Här har vi Ryssland mot Brasilien. 7,8, respektive 10.

Vad säger den här bilden?

Det här var en tävling mellan Ryssland och Brasilien.

Hur satsar man och vad får man ut av fotbolls-VM?

Ryssland har satsat 10. Brasilien 7,8. Det var tänkt så.

Det blev mer än så.

Till vänster ser man prispengar–

–och hur det skiljer sig mellan länderna.

Bilden är liten, det syns inte så bra.

Men det är en stolthet i länderna att hävda sig.

De tävlar lite mot varandra?

De är båda oljeländer.

Och ganska lika på det viset.

Men det finns ett tävlingsmoment–

–både i att vinna matcher och att arrangera dem.

Ryssland arrangerade OS i Sotji för fyra år sen.

Man satsade 50 miljarder i OS i Sotji.

Vad fick man av det? Påverkan i ekonomin.

Det här är bättre. Det är en positiv trend.

Man har satsat mindre.

Satsningen inför fotbolls-VM är mer nyttig för landet–

–än att satsa på en stad i södra Ryssland.

Till VM har de byggt en massa arenor i olika städer.

Vi har en karta där vi ser att de har byggt många städer.

Elva städer och tolv arenor.

Två är i Moskva.

Luzhniki byggdes 1956–

–och har byggts om de senaste tre åren.

Den tar emot 81 000 åskådare.

Det är den största och mest påkostade arenan i Ryssland.

Vad händer med städerna efter VM? Blir de spökstäder?

Det är inte spökstäder nu.

Det är städer som behövde investeringar i infrastruktur–

–hamnar och flygplatser...

Och sjukhus och allt annat.

Det kommer att bli positivt.

Det finns ju fabriker. Det finns tillverkning–

–och riktiga ekonomier i de här städerna.

Det är absolut inga spökstäder.

Bara som ett ekonomiskt exempel–

–så kommer fotbolls-VM att generera 25–

–till 30 baspunkter till BNP i år.

Det är inte otroligt bra, men det är nånting.

Vi kör vidare bland våra grafer.

Det blir inte alltid så mycket investeringar–

–som man har tänkt. Det här är Brasilien.

Vi avslutar VM-reflektionen för dagen.

Nästa graf handlar om en stark bytesbalans.

Nåt som Beatrice säger att omvärlden inte alltid förstår.

Ja, om man jämför Ryssland med andra tillväxtmarknader–

–så ser bytesbalansen extremt bra ut.

Den är på 6 % av BNP.

Det är nästan 100 miljarder dollar bara i år.

Det är på grund av en stark olja och en låg rubel.

Många av de ryska bolagen badar i pengar.

Det ger en stabilitet till ekonomin–

–och mer förutsägbarhet.

Det är unikt om man jämför Ryssland med andra marknader.

I nästa graf har vi oljepriset med.

De här sanktionerna som infördes under Ukrainakriget–

–har bidragit positivt till en styrka i Rysslands ekonomi.

Ryssland har lärt sig att leva isolerat från västvärlden–

–vad gäller just utlåning.

Alltså skulder.

Ryska skulder har blivit omstrukturerade och minskat–

–jämfört med tiden innan.

Varför har rubeln–

–och de ryska obligationerna varit så stabila–

–trots en turbulens i omvärlden?

Det är för att investerare vet att Ryssland–

–har ekonomiska muskler att betala av skulder.

Till skillnad från Turkiet, Grekland och andra länder.

Vad kostar ett bolån i Moskva idag?

9,5-10 %.

Putin har satt som mål att den ska gå ner till 8 % i år–

–och 7 % år 2019.

Det görs inte bara genom att Centralbanken sänker räntan.

Nu är den oberoende...

Men man lägger till andra typer av stimulansprogram.

Det har man till exempel redan gjort för flerbarnshushåll.

Det går i rätt riktning.

Nästa graf visar stigande direktavkastningar.

Om man äger ryska aktier får man bra avkastning.

Är det för att kursen har kommit ner mycket?

Det är mycket som har hänt.

När East Capital startade sin Rysslandsfond för 20 år en–

–analyserade man ett bolag genom att känna–

–om de hade värme i mötesrummet eller inte.

Fanns det värme var bolaget bra och tjänade pengar–

–och vice versa.

Nu är det en helt annan situation.

Först och främst vill huvudägarna ha ut mer i utdelning.

Det är lite av ett moment 22–

–eftersom den politiska situationen har varit instabil.

Det gör att huvudägare vill betala stora utdelningar–

–för att få ut cash.

Samtidigt har den ryska staten infört en regel–

–om att statliga bolag ska betala 50 % av sin nettovinst–

–årligen i utdelning.

Sen har bolagsstyrningen blivit bättre generellt.

Man har möjlighet att nominera till bolagsstyrelser.

Det är lättare än i Sverige.

Man kan påverka utdelningar och träffa ledningen.

Vi som förvaltare påverkar.

Moderniserat men billigt. Du har med dig PE-talskurvan.

Den visar på låga priser. Berätta vad vi ser.

Ryssland har alltid varit billigare–

–än andra tillväxtländer.

Men den rabatten har ökat efter Ukrainakrisen.

När oljepriset stod över 100 dollar fatet–

–var rabatten som minst.

Då handlades Ryssland i linje med andra tillväxtmarknader.

Det här var tio år sen, innan krisen 2008.

Sen dess har rabatten ökat.

Oljepriset är fortfarande en viktig faktor för Ryssland.

Sen är ekonomin väldigt exportberoende.

Sen ser man en politisk utveckling–

–som kanske inte är den bästa.

Där kan man inte avsätta en regering som i andra länder.

Ryssland är inte den sortens demokrati.

Dessutom har man haft Ukrainakriget och krisen–

–som har kostat rubel. 50 % i snitt.

Den politiska risken har ökat.

Med det har rabatten ökat i Ryssland.

Det låga PE-talet har egentligen inte varit en trigger–

–för investerare att köpa i Ryssland.

Bolaget Gazprom var näst störst på börsen.

Det har alltid varit billigt, men alla vet varför.

Det finns ett skäl till att Ryssland handlas med rabatt.

Men när den rabatten blir för stor och direktavkastningen–

–också är bland de högsta, då kan man se en diskrepans.

Det är ett missförstånd. Risken är inte så stor.

Man får känna av den här PE-talsrabatten–

–och direktavkastningen när det blir för billigt.

Man vill väl ändå ha en högre riskpremie?

Man vill ha risk i portföljen.

Risken ökar möjligheten till en överavkastning.

Jag tror absolut att man vill ha risk.

Risk blir det i Ryssland. Tack för att ni kom!

Nu är det slut. Tiden går fort när man har roligt.

Tack för idag. Vi är tillbaka imorgon.

Då gästas vi av Sara Ellsäter och Ellinor Hult.

Missa inte det.

Börslunch riktar blickarna mot Ryssland med anledning av fotbolls-VM som börjar på torsdag. På plats i studion är Beatrice Bushati från East Capital och Elena Lovén från Swedbank Robur.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Matilda Karlsson

  • Det kan sänka börsen i höst15:55

    Det kan sänka börsen i höst

    Svenska bostadspriser, italiensk politik och globala valutakurser är några av ämnena i dagens Börslunch som domineras av makroekonomi. Gäster är Mattias Sundling och Lena Fahlén.

  • Vinstvändningar i rapportfloden4:36

    Vinstvändningar i rapportfloden

    Boozt vänder till vinst. Peabs orderingång stiger. Björn Borgs marginaler övertygar. Nibe ser fortsatt god efterfrågan. Ratos har mer att jobba med. Rovio klår låga förväntningar.

  • 3:43

    "Pastorn är en symbolfråga"

    Inga höga förväntningar när USA och Kina återupptar tullsamtalen. Nya turer i handelskonflikten mellan Turkiet och USA. Johan Fohlin och Lena Fahlén om de viktigaste makrohändelserna just nu.

  • USA fördömer Turkiets svarstullar4:03

    USA fördömer Turkiets svarstullar

    Qatar rycker ut till Turkiets försvar. Kina skickar handelsdelegation till USA. Matilda Karlsson och valutastrateg Lars Henriksson levererar en uppdatering av makroläget.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.7%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Peab 8.2%
THQ Nordic 4.2%
Attendo 3%
SSAB -1%
Axis -1.7%
Oriflame -2.3%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Sommartrubbel för Clas Ohlson2:40

    Sommartrubbel för Clas Ohlson

    Tinders grundare stämmer Match. Turkiet bojkottar Apple. Global Gamings och THQ övertygar. Africa Oils kräftgång fortsätter. Precise omsättning sjunker.

  • Kinas bopriser fortsätter stiga2:48

    Kinas bopriser fortsätter stiga

    Det är fortsatt spänt mellan USA och Turkiet. På dagens agenda har vi konsumentprisindex och PPI från Storbritannien och detaljhandelssiffror från USA. De viktigaste händelserna på marknaderna med Kiran Sakaria.

  • Spararnas aktiefavoriter i sommar15:41

    Spararnas aktiefavoriter i sommar

    Hur agerade spararna under sommaren och vilka var de viktigaste ekonomiska händelserna? Börslunch sammanfattar sommaren med hjälp av Johanna Kull från Avanza och Michael Livijn från Nordea.