Globala aktievinnare och dolda värden

Frost och kyla har sitt grepp om Stockholm–

–men EFN Börslunch är ert ljus–

–i höst- och vintermörkret.

Index handlas strax under nollan–

–men här ska vi blicka ut i vida världen.

Vi ska lära oss lite om immateriella tillgångar–

–för att fakturera in dem i värderingskalkylen.

Även produktiviteten som avgörande framgångsfaktor–

–ska vi titta på. Och Mekonomen är upp 9 %.

Häng med oss i ett fullspäckat program.

Även buden står som spön i backen i Stockholm.

Momentum budar på Swedol. Och Cramo–

–noterat i Finland, har fått ett bud.

Swedol rusar 38 %.

I dag har vi globalt fokus, vi ska göra–

–den globala aktiemarknaden osäker...

Nej... - Men välkomna Knut Gezelius...

...och Staffan Lindfeldt.

Tack så mycket.

Har du nån reflexion över buden?

Kul med bud om man ligger på rätt sida.

I några av mina kollegors portföljer–

–har vi en position i Swedol.

De räknar på det och funderar på vad vi ska göra.

Det är kul.

Vi har sett att kampen om vilket–

–som är världens största börsbolag–

–har vunnits av Apple över Microsoft.

Knut, din graf visar de båda giganternas "market cap".

I fredags gick Apple om Microsoft.

De två bolagen har gjort en fantastisk resa på börsen.

De senaste tio åren är Apple upp runt 1 400 %–

–i svenska kronor och Microsoft nära 800.

Självklart visar det en dominant position globalt.

Kul att de fortsätter att "pardra".

De grundades ungefär samtidigt–

–och bråkade i början om vem som uppfann Windows.

Och fortfarande slåss de.

Går det bra för båda?

Ja. Att de två stora digitaliseringsjättarna är störst–

–är inte så konstigt, som världen ser ut.

Knut, USA:s rapportsäsong lider mot sitt slut.

Vilken är din samlade bedömning?

En relativt bra säsong.

Marknaden var orolig på väg in i rapportsäsongen–

–med prat om recession...

Men talen har varit rätt bra, ledningarna återhållsamma–

–och dämpat entusiasmen inför framtiden–

–för att åter kunna leverera bra resultat–

–kommande kvartal. "Storyn" fortsätter.

Vad säger du?

Jag instämmer. Betydligt bättre än befarat.

Men man känner av bolagens osäkerhet.

Många stora bollar rör sig i världsekonomin:

Handelskonflikter, vart cykeln är på väg...

Vore jag börs-vd hade även jag guidat försiktigt.

Saudi Aramco, då? 17 november öppnar boken.

Tecknar ni?

Handelsbanken Fonder investerar inte i fossilt.

Vi har valt bort det i vår hållbarhetsprocess.

Från sidan ser vi att IPO:n är stor–

–med många inblandade.

Tänker många på ESG?

Svenska institutioner...

Kanske inte den största marknaden...

ESG-trenden finns i hela världen–

–väldigt stark I Norden, rätt stark i Europa–

–ännu inte lika stark i USA, men på frammarsch.

Spännande att se.

Har ni shoppat nåt på "Singles day"?

Nej, tyvärr inte, men jag fick reklam från nån–

–som tyckte att jag skulle handla på Singles day.

Jag har bara fått sms från två butiker, väldigt lite.

Ja, kanske blir det en stor grej här.

Det är stort i Kina. Alibaba har sålt–

–för 16 miljarder dollar på 90 minuter, om jag minns rätt.

I fjol tror jag att de sålde för 30 under hela dagen.

Ni har varsitt huvudsakligt resonemang:

Ditt handlar om hur digitaliseringen–

–kan öka produktiviteten i vissa sektorer.

Alibaba är ett paradexempel på "retail"–

–som har kommit långt.

Hur ska bolagen värderas?

Det ska vi avrunda med.

Ett komplett paket.

Vi funderar på hur man investerar i den här miljön.

Makroekonomin är osäker–

–saker har ändrats bara genom en tweet.

Spelplanen ritas om.

Samtidigt kommer hårda krav om hållbarhet–

–från olika håll.

Vi har nu tekniska möjligheter att använda saker vi har–

–på ett smartare sätt, i stället för att köpa nya.

Det kan överföras till ett större sammanhang.

Branscher som har möjlighet att öka produktiviteten–

–eller göra saker på ett annat sätt...

I några rätt stora branscher börjar saker röra på sig.

Det första exemplet är byggbranschen.

Estimaten är lite olika, men drygt 10 %–

–av global BNP står den för.

Rätt mycket. Får vi ordning på det–

–kan det bli stora besparingar globalt.

Byggbranschen i orange längst ner.

Produktivitetsökningar under en kortare tid–

–1995-2014, runt 20 år.

Den grå visar världens produktivitetsökning–

–och den gröna tillverkningsbranschens.

Man har inte hängt med och det är också–

–en av de branscher med lägst grad av digitalisering.

Nästa bild visar en längre kontext.

I USA:s byggbransch mäts produktiviteten–

–som "output" per arbetad timme.

Och den är oförändrad sen 1945.

Den är till och med fallande.

Plus, minus 0,1 %...

Är produktiviteten inom bygg–

–megatrenden du tittar på?

Nåt håller på att ske, än så längre har det inte hänt...

Branschen är konservativ.

Det är svårt, eftersom många specialister–

–ska koordineras. En "trigger" finns–

–man har kommit överens om en standard:

Bim, Building information modeling.

Man gör en digital modell av det som ska byggas–

–där alla intressenter kan lägga in prognoser–

–olika material, simuleringar...

Man har bättre koll på bygget och projektet.

Man har varit rätt missnöjd–

–med flera stora projekt.

"Poster child" i den inte så smickrande tävlingen–

–har varit Berlins flygplats. Bygget har varit i gång–

–mycket länge och blivit dyrt. Karolinska sjukhuset–

–som inte heller var nåt lyckat byggprojekt.

Från officiellt håll vill man ha ordning på det här.

2016 stiftades en lag i Storbritannien–

–att bolag som ska delta i officiella upphandlingar–

–ska vara Bim-certifierade. Nästa år följer Tyskland efter.

Vem tillhandahåller...?

Många olika mjukvarubolag finns.

Vi har träffat representanter för RIB Software.

Ett tyskt bolag, rätt litet än så länge.

Branschen är fragmenterad.

Bolaget tillverkar it-system.

Går allt rätt kan det bli ett SAP för byggbranschen.

Man kan kontrollera pengaflöden–

–allt från designstadiet–

–till slutförandet och bygget löpande.

Men de har inte ensamrätt på mjukvarusystemet?

De gör ett system som kan köpas för det här.

Såvitt jag vet finns ingen annan som kan täcka–

–hela värdekedjan i ett system.

Byggbranschens Microsoft?

Mer som SAP om allt går rätt.

Ännu är det inte säkert att deras teknologi vinner–

–men vi har tagit en position i fonden.

Knut, vad tänker du om det här?

Jag instämmer i att området är spännande.

Nåt närliggande kan vara hälsosektorn.

Där finns nog också mycket att göra–

–i digitaliseringen, produktionsförbättringar...

Äger ni nåt där?

Robotar är på gång inom vissa bolag.

Vi äger en del i ett bolag som vi köpte nyligen:

Nuance, som sysslar med röststyrning–

–inom hälsovårdssektorn.

Att skriva journaler tar mycket tid av läkarna.

De gör ett "interface" som kan användas för det–

–men i en senare fas även för att få medicinska råd–

–av AI-motorn som sitter i det här.

Effektivisering av bygg, hälsa och mat.

Ja, mat är en annan jättebransch globalt–

–där inte mycket har hänt. Den står–

–för en stor del av utsläppen.

Mycket kommer från bilkörning när vi ska handla.

E-handelskomponenten som kunde vara en lösning–

–är rätt låg. I Tyskland 1,5 %, i USA runt 4-5 %.

Men i Storbritannien är den 7 %.

Varför då, kan man undra.

En delförklaring kan vara ett bolag som vi investerat i:

Ocado, en online-matbutik.

Du kan handla din matkasse där och få hem den.

Det kan man på många ställen, men Ocado–

–har investerat mycket i teknologin bakom.

De jobbar bara med centraliserade varuhus–

–och i deras lösning plockar robotar i kassen–

–och sen skeppas den iväg med en optimeringsrutin–

–som gör att lastbilarna kommer till dig–

–inom en specificerad tid.

Jag är fräck och avbryter.

Du får avsluta snabbt.

Hello Fresh har vi talat om rätt nyligen.

Men Ocado har börjat sälja sin teknologi–

–utanför Storbritannien. Teknologipartners–

–ska jobba med den, bland andra svenska Ica.

Dynamiken knyter an lite till ditt resonemang.

Stora immateriella utgifter som blir unika teknikstrategier–

–eller vägar framåt för de här bolagen.

Du vill fokusera på immateriella komponenter–

–vid värdering av bolag. Är det så?

Ja, immateriella tillgångar, "intangible assets"–

–innefattar varumärken, algoritmer, kunskap...

Världen är på väg åt det hållet–

–där sker värdeskapandet.

Men redovisningsprinciperna har inte hängt med.

Bolagens balansräkningar tas fram–

–med en förlegad metod–

–för hur de immateriella tillgångarna tas till vara.

Vi är bra på att mäta antal grävskopor–

–och fastigheter, men sämre på patent och mjukvara?

Ja, det som bolag lägger på varumärken–

–eller om de utvecklar egen mjukvara–

–syns inte i balansräkningen.

Tidigare har man tittat på att låga p/e och p/b–

–ska vara undervärderat.

I den klassiska filosofin för värdeinvesteringar–

–är låga p/e och p/b ofta undervärderat–

–och tvärtom med höga p/e-tal...

Det stämmer på bolag med mycket fasta tillgångar–

–men för bolag med immateriella tillgångar–

–kan det vara tvärtom:

Låga tal kan faktiskt vara övervärderade.

Kan det inte bara adderas till "b"?

Jo, det kan man, och bör också göra i många fall.

Men det görs ännu inte–

–för så fungerar inte redovisningsprinciperna.

En fundamental investerare–

–måste själv göra den bedömningen–

–för att få en korrekt bild av pris/bok-multipeln.

Annars verkar bolag dyrare än de är?

Precis. Ett problem för kvantfonder–

–som bland tusentals bolag behöver en enkel metod–

–för att screena ut dem som är undervärderade.

En avgörande faktor under kommande decennier–

–blir att förstå vad som verkligen är undervärderat–

–och vad som är på väg att bli en Kodak–

–för att man inte har investerat i nya teknologier.

Vad tänker du om det här?

Resonemanget är intressant–

–och rör tillväxtinvesteringar.

Immateriella tillgångar får oftast värde–

–och börjar generera kassaflöden några år fram i tiden.

Utan att gå in för mycket i detalj–

–är det nog viktigt att se några år framåt i tiden–

–för investeringar.

Inte titta på skorna, utan lyfta blicken.

Skorna ska vi snart titta på–

–men först några exempel. Vad har vi här?

Unilever i högra hörnet producerar Magnumglass–

–och andra konsumentprodukter.

Bolaget lägger nära 7 miljarder euro per år–

–på marknadsföring för Magnum, Dove-tvål...

Det syns bara 7 miljarder euro i immateriella tillgångar–

–trots att man har lagt 6-7 miljarder under flera år.

Där finns det nån typ av missmatch.

Google har spenderat 100 miljarder dollar på 10 år–

–på att utveckla algoritmer.

På balansräkningen är det bara 1,5 miljard.

Man kan tro att ingenjörerna slösar bort tiden.

Så är det naturligtvis inte.

Vilket mått är mer rättvist?

Man måste titta specifikt på varje bolag.

Vi tittar på kassaflöde. Det är svårt att manipulera.

Man måste se vad en immateriell tillgång är värd.

Hur mycket fritt kassaflöde kan den generera framåt?

Så kan man förstå hur en rimlig värdering ska se ut.

Varumärken och immateriella tillgångar...

Man är rädd för att det bara ska gå upp i rök.

Data kan försvinna vid ett cyberintrång.

Eller så snor nån en idé, som då blir värdelös.

Det är en del av problemet att det är svårlöst.

Om det vore enkelt, så hade man hittat en lösning på det.

Man måste titta på varje tillgång, eller varumärke.

Nike är ett paradexempel vad gäller marknadsföringsvärde.

Plötsligt börjar politiker bränna skor av ilska.

Men Nike vinner i slutändan.

De sponsrar en spelare som tar politisk ställning.

Det blir en jättekomponent som påverkar försäljningen.

Det är ett praktexempel på det här.

Nike-loggan är en av de mest kända i världen.

Den rankas som nummer 16 av Interbrand–

–som bedömer varumärken.

Nikes balansräkning visar–

–att immateriella tillgångar värderas–

–till ungefär 280 miljoner dollar.

Interbrands oberoende bedömning är–

–att Nike-loggan är värd 30 miljarder dollar.

Det som finns på papperet skiljer sig–

–från vad som ligger närmare det ekonomiska värdet.

Det är subjektivt och svänger snabbt–

–men det är enorma värden som inte syns.

Vad tänker du? Ska du köpa Nike?

Nej, jag har Adidas i stället. De har också gått bra.

Principen är väl densamma med Adidas?

Ja. Det här är jätteintressanta resonemang.

Vi tittar också mest på kassaflöden. Eller... Jo.

Vad gäller immateriella tillgångar–

–så bedömer jag om jag tror att de här är starka nog–

–för en fortsatt tillväxt och lönsamhet i framtiden.

Det blir mer en input i framtida prognoser–

–än att jag försöker värdera–

–men så kan man naturligtvis också resonera.

Det går fort med Nike-skor. Tiden har sprungit ifrån oss.

Jag ville fråga om diskonteringsräntor–

–men det får bli en annan dag.

Vi får komma tillbaka.

Vilka kommer i morgon?

Maria Nordqvist och Josefin Johansson.

Då ska vi prata ESG.

Undrar vad de tycker om Saudi Aramco.

Ingen svensk kommer väl att ta i det...

Tack för oss. 11.45 i morgon, som vanligt.

I veckans första Börslunch riktas blicken ut i stora världen tillsammans med Knut Gezelius från Skagen fonder och Staffan Lindfeldt från Handelsbanken fonder. De bjuder på globala aktiecase och några intressanta spaningar.

Programledare: Matilda Karlsson och Gabriel Mellqvist

  • WTO varnar för kollaps3:42

    WTO varnar för kollaps

    Demokraterna ökar pressen på president Trump. WTO varnar för att världshandelns rättssystem står inför en kollaps. Lägre inflationsförväntningar i Sverige.

  • Fomo driver marknaden mer än Tina17:40

    Fomo driver marknaden mer än Tina

    Börslunch inleder veckan med Mattias Isakson från Swedbank och Mattias Cullin från Danske Bank. På agendan står bland annat Tina, makro, medelstora bolag och vinsttillväxt.

  • Därför ger Fastpartner ut D-aktier3:10

    Därför ger Fastpartner ut D-aktier

    Fastighetsbolaget Fastpartner vill emittera D-aktier för att kunna höja sitt kreditbetyg och samtidigt möjliggöra fortsatt tillväxt. Vice vd Christopher Johansson förklarar närmare.

  • Centralbankerna stöps om11:19

    Centralbankerna stöps om

    I veckan levereras räntebesked från Federal Reserve och ECB. På torsdag hålls det val i Storbritannien. Dessutom får vi en hel del statistik, bland annat inflation och arbetslöshet från Sverige.

  • Kinas export fortsätter falla2:56

    Kinas export fortsätter falla

    Svag kinesisk export men importen har stabiliserats. Demonstrationer mot Frankrikes pensionsreform. För tidigt att säga om tysk industri har nått botten.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0%
NASDAQ-100 -0.4%
NASDAQ Composite -0.4%

Vinnare & förlorare

Lifco 1.8%
Handelsbanken 1.5%
Vitrolife 1.5%
Assa Abloy -2.2%
Bure -2.5%
JM -2.5%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier