Så hittar du vinnarna inom Life Science

Välkomna till Börslunch.

Det är fredag den 11 maj och vi har en specialare.

Vi har med oss Ulrika Juhlin. Välkommen.

Analytiker på Redeye.

Senast du var här tipsade du om Wilson Therapeutics.

Ett ord jag inte kan säga.

Det blev en jättesuccé, det kom bud–

–och det underströk intresset för att hitta rätt i...

Vad säger man?

Life science-området, kan man säga.

Men det här är forskningsbolag.

Det finns en uppsjö i Sverige och Norden.

Men många tittare vet nog inte hur man ska bära sig åt–

–när man analyserar och väljer bolag att investera i.

Vi ska diskutera orientering, vilken typ–

–av chans man tar och hur stor risk/reward det är.

Vi börjar med en nybörjarkurs. Du har en punktlista–

–med tre kategorier inom life science. Den ser ut så här.

Orphan. Det är ju Wilson.

Precis. Och även Sobi, som är svenskt.

Vad betyder Orphan?

Orphan betyder egentligen föräldralös.

Men det står för särläkemedel.

Och det är en grupp läkemedel som rent historiskt sett–

–inte har varit attraktiva att ta fram–

–för stora läkemedelsbolag.

Dels är det små indikationer.

Det är inte många som lider av de här sjukdomarna.

Men det är ofta små barn.

De är genetiskt betingade, ärftliga–

–och då kan man ju tänka så här...

Det är 7000 olika sjukdomar–

–som det inte finns nåt bot för.

Det är rätt mycket.

Och så finns det inga incitament från–

–big pharma att ta fram läkemedel.

Ska vi då offra de människorna bara för att de är få?

Då har man från regulatoriskt håll–

–tagit fram lättnader i utvecklingsfasen.

Det är därför vi ser haussen på Orphan-bolagen.

Små sjukdomar men med extra medvind från statligt håll?

Ja.

Spännande. Vidare till immunterapi.

Immunterapi och onkologi hör ihop.

Onkologi är cancer.

Det är ett jätteområde. Då kan man ofta tänka...

Det är inom cancerområdet.

Det är många bolag som befinner sig i det området.

Men alla skjuter in sig på olika saker inom onkologin.

Bara för att man har köper ett bolag–

–löser man inte hela problematiken med cancer.

Det finns olika sätt och då kommer vi in på immunterapi.

Det är ett sätt att lösa problemet.

Du stimulerar kroppens egna försvar.

Det är de här biologiska läkemedlen.

Det handlar mycket om att det finns kroppsegna proteiner–

–för att göra det enkelt.

De här läkemedlen är ofta dyra att ta fram.

Det positiva är att det inte är så konkurrensutsatt.

Det kanske inte blir generika av dem. Generika innebär–

–att vem som helst kopiera dem när patenten går ut.

De är inte lika konkurrensutsatta–

–men de är dyra att ta fram.

Det handlar om att utveckla kroppens egna läkemedel.

I grunden, ja.

Spännande.

I nästa graf ser vi en lista över förvärv–

–inom de här tre områdena.

Wilson nämns, men är långt ifrån ensam.

Vad kan man säga om det här? Är det vanligt att bolag...

Nej, det är väldigt ovanligt att man blir uppköpt.

Men det förekommer många uppköp.

Ja, men i Sverige är det inte så vanligt.

Wilson var en strålande början, skulle jag vilja säga.

Men det här är kortfattat ett exempel–

–på vad senaste årens stora affärer har varit.

Man ser att det är väldigt saftiga prislappar.

Är det så att Astra och stora bolag inte själva utvecklar–

–sånt här, utan köper upp små forskningsbolag?

Olika big pharma är inriktade på olika typer...

Några är inriktade på onkologi.

Nån är inriktad på Orphan.

Man ser att det är de bolagen–

–som tenderar att köpa upp den typen av projekt.

Vi har en graf som visar hur det går för Wilson.

Det här skapar ett jätteintresse.

Investerare vill hitta nästa Wilson. Men det verkar svårt.

I nästa graf har vi ett veritabelt myller.

Ett jättemyller av studier inom immunterapi och cancer.

Har du nåt tillvägagångssätt–

–eller tips på hur man ska gå tillväga för att hitta rätt?

Det man behöver göra när det gäller de här små bolagen...

Det finns ju ungefär 170 stycken forskningsbolag–

–noterade i Sverige.

Då gäller det att göra sin hemläxa.

Många är väldigt rädda. De tar inte den här sortens bolag.

De tycker att det bara är risk.

Jag menar att det inte är bara risk. Wilson är...

Det är väldigt binärt. Vinstlott eller ingenting.

Ja, men man kan titta på de här bolagen–

–och minska sina risker.

Det finns några saker som man bör tänka på i förväg.

Läs på och förstå.

Vad är det jag köper för nåt?

Finns ett behov? Vad är det för sjukdom–

–eller för indikation? Förstår jag det här?

Vad försöker de att lösa för problem?

Finns det ett behov att fylla här?

Till exempel diabetes. Ja.

Det är en åldrande befolkning, globalt sett.

Var omvärldsorienterad. Vad är det för nåt som ökar?

Cancer ökar med ökad ålder. Diabetes...

Börja med att göra en omvärldsblick.

En demografisk analys.

Och sen... Hur ser forskningen ut?

Har nån forskat på det här förut?

Det finns sajter som man kan kolla sånt på.

Hur många produktkandidater har forskningsbolaget?

Är det en one-trick pony? Är det allt eller inget–

–eller har de olika ben att stå på? Det kan man titta på.

I vilken utvecklingsfas är de?

Om vi går tillbaka till Wilson så befinner de sig i fas 3.

Ovanligt för ett litet bolag.

Ja, att man driver en sån stor fas själv.

Vi kommer att se en graf på det sen.

Hur stora studierna blir efterhand. Det kan man titta på.

Ju senare utvecklingsfas desto närmre marknaden är man.

Då kan big pharma vilja köpa upp det.

Innan vi kommer dit ska vi titta på en graf–

-som har spjälkat upp i olika börsbolag.

Du har valt ut olika exempel. Berätta vad vi ser.

Många gånger när man pratar om...

Jag vill ju inte prata om life science som ett område.

Det är olika typer av bolag.

Några säljer läkemedel, några är bemanningsföretag.

Det här är exempel på forskningsbolag–

–som själva bedriver forskning.

Läkemedelsbolag är big pharma, som vi brukar säga.

Det är till exempel Astra och Novo.

Bemanningsföretag, Dedicare. Det känner många till.

Omvårdnadsbolag har jag skrivit.

Omvårdnad och omvårdnad...

Men till exempel Attendo och Carema.

Det som inte är med på grafen–

–är vad som kommer så småningom.

De digitala vårdgivarna.

De kommer så småningom att befinna sig i en noterad miljö.

Finns det inga noterade exempel?

Nej, det är en tidsfråga innan de tar sig dit.

Om vi går in på första kategorin, forskningsbolagen–

–så har du med dig en amerikansk graf. Den ser ut så här.

Tre kliniska studier. Fas 1, fas 2 och fas 3. Berätta.

Prekliniken då. Man börjar alltid i provrör i labbmiljö.

Det kan pågå i många år som inte vi känner till.

De bolagen är inte noterade.

Det är forskare som har en tes.

Sen tar man det till djurförsök.

Och då ofta inte heller i noterad miljö.

Man finansierar det här själv–

–vid ett universitet eller så.

Men sen när man har tagit sig igenom det–

–får man tillstånd–

–att bedriva kliniska studier i människa.

Det måste man ansöka om.

Det ska vara etiknämnd... Ett helt paket.

Då ger man sig in i fas 1.

Då börjar det kosta pengar.

Då undersöker man det här i friska människor.

Det är inte patienter. De är friska.

Syftet med den fasen är att bara titta på tolerans.

Vad gör kroppen med det här?

Hur tar kroppen emot den här kandidaten?

Det är ännu inte ett läkemedel, utan en kandidat.

Hur eliminerar kroppen det här? Man tittar på det.

Blir man, som jag brukar säga, enbent eller självlysande?

Nej, det blev jag inte.

Okej, då ansöker vi om att få gå vidare.

Men man tittar inte på effekt i fas 1.

Det är noga att man tänker på det.

Många tror att man ska se effekt av det här i fas 1.

Man vet bara att bieffekterna inte är fruktansvärda?

Ja, man vet att man inte dör av det.

Här finns det börsnoterade bolag?

Ja, i preklinik också. Men här blir det intressantare–

–för de har tagit steget vidare till människa.

Sen blir det ännu intressantare.

Och dyrare.

I fas 2.

Då börjar man titta på effekten.

Man fortsätter titta på biverkningar hela vägen.

Biverkningar kan dyka upp–

–ju större populationer man tittar på.

I fas 2 blir studierna större.

Ofta ska man ha kontrollgrupper och placebogrupper.

De ska utformas på ett visst sätt. Viktigt att titta på.

Hur gör man den här studien?

Det är svårt för gemene man att titta på det.

Men proffsinvesterarna tittar på såna saker.

Då tittar man på en större population–

–och tittar på effekt och tolerans.

När man har tagit sig igenom det kommer man till fas 3.

I glappet mellan fas 2 och fas 3 blir det ofta affärer–

–av de här bolagen.

Det är då uppköparna kommer in i bilden.

Då har big pharma sett att man inte blir enbent–

–man överlever och det finns en effekt.

Då tänker de att det kan vara nåt för dem.

Big pharma är bättre rustade för att göra fas 3:or–

–för de är så stora och många vill göra de globalt.

Är det för riskfyllt att närma sig preklinik–

–eller fas 1-bolag överlag?

Ska en privat investerare hålla sig till fas 2 och 3?

Jag tror att man ska göra det–

–om man är rädd för en massa risk.

Men ger du dig in i preklinik och är med hela vägen–

–så är det en enorm resa.

Om det inträffar.

Men som vanlig investerare–

–ska man titta på de senare projekten.

Kollar du mycket på kassan i bolag–

–och en mer klassisk bolagsanalys också?

Ja, det är jätteviktigt för det kostar pengar.

Hur lång tid tar det innan de behöver ta in mer kapital?

Det är de befintliga aktieägarna som får skjuta till.

Du sa att det fanns 170 börsnoterade bolag.

Hur många av dem är fas 3-bolag?

Inte jättemånga.

Inte jättemånga.

De som är fas 3 och noterade är per automatik intressanta?

Ja, i stort kan man tänka så.

Sen måste man ändå göra sin hemläxa–

–och titta på vad det är för behov som man försöker fylla.

Nischade produkter är intressanta.

Där det inte finns nåt... First-in-class-läkemedel–

–där det inte finns nåt annat. Det är intressant.

Föredrar du bolag som gör en sak–

–eller bolag som har en portfölj med olika projekt?

Risken i bolaget minskar om man har flera ben att stå på.

Men det kan också vara så–

–att man inte har forskat på de andra indikationerna.

Man tar ett projekt och kör det först.

Det kan vara vettigt för det är dyrt att bedriva studier.

Servera inte pizza, tacos och thaimat på samma gång.

De här är ofta närbesläktade. Det är ofta samma kandidat–

–men du kan använda den på olika indikationer. Det är bra.

Label expansion.

Du kan göra olika saker av det här.

Ska man som lekman våga sig på de här bolagen–

–eller är man inne i ett lotteri då?

Nej, det tycker jag inte. Bara man gör sin hemläxa.

Man läser på och gör sin hemläxa.

Vi har dina tre grundpunkter som en sista graf.

Strategi och ägare har vi inte berört.

Ägare är jätteviktiga.

Titta på ägarbilden. Hur ser den ut?

Vilka driver bolaget? Vilka är management?

Vilka är styrelsen? Har de tagit projekt vidare nånstans?

Hur ser ägarna ut? Framförallt, vilka är ägarna?

Har de råd att peta in pengar regelbundet?

Det är nyemission nästan varje år.

Det blir dyrare och dyrare.

Kollar du på insiderköp när du gör analyser?

Jätteviktigt. Hur ser det ut i ägandet?

Är det små forskningsbolag är det ofta grundarna–

–forskarna själva–

–som har stora ägarandelar i bolagen.

De kanske inte är så kapitalstarka.

170 bolag i Sverige. Är det ett unikt högt tal?

Varför är Sverige bra på det här?

En bra fråga. Men klimatet när det gäller entreprenörer–

–har ju varit att vi har ett skyddsnät.

Man vågar bedriva... Det är entreprenörer det här också.

Vi har bra historik av forskning.

Lund är jätteduktiga. Karolinska institutet...

Det finns flera universitet som är bra på forskning.

Sista frågan.

Jag hoppas att många vill gå in i den här sektorn.

Har du nåt tips? Nåt bolag du tittar på?

Finns det nåt företag eller projekt–

–som tickar alla boxar i din lista?

Titta på de här senare projekten.

Fas 3. Man kanske har sett effekt i ett läkemedel.

Vill man ta mer risk så investera i ett fas 2-bolag.

Bara säkerhetsdatan är jättefin. Det är viktigt.

Se till att man inte blir självlysande av det.

Titta på de här lite senare projekten.

Det finns flera såna.

Nu är Orphan hett.

Det kommer loss 6,5 miljarder från Orphan-investerare.

Ge exempel på ett Orphan-bolag i fas 3 i Sverige.

IBT, Infant Bacterial Therapeutics, är ett bolag–

–som är i en sen utvecklingsfas.

De kan ha ett stort behov att fylla.

Spännande. Tack så mycket.

Life Science är en stor sektor i Sverige. Ulrika Juhlin från Redeye förklarar hur du hittar vinnarna inom sektorn och tipsar om heta bolag.

Det viktigaste enligt Ulrika Juhlin är att man gör sin hemläxa innan man investerar inom branschen. Framför allt handlar det om att läsa på och förstå vad bolaget gör, att förstå strategin och ägarsituationen samt att hålla koll på finansieringsläget.

Tidigare har Ulrika Juhlin tipsat om Wilson Therapeutics, vars aktie sedan rusade när ett uppköpsbud kom. Nu tipsar hon om IBT, Infant Bacterial Therapeutics.

Programledare: Gabriel Mellqvist.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • MTG: 5:12

    MTG: "Våra produkter är relevanta"

    Under onsdagsmorgonen släppte MTG sin rapport där ett lägre resultat än väntat kunde presenteras. Bolagets vd Jørgen Madsen Lindemann är trots det nöjd med kvartalet.

  • Första storbanken rapporterar starkt3:39

    Första storbanken rapporterar starkt

    SEB lämnar stark rapport som slår förväntningarna på flera punkter. Bonava överraskar positivt och redovisar mindre vinstminskning än väntat. Getinge visar en bättre omsättning och orderingång än väntat och aktien stärktes. Husqvarnas nettoresultat levde inte upp till förväntningarna och aktien föll under morgonen.

  • Byggmax faller på rapport3:49

    Byggmax faller på rapport

    Morgonen bjuder på flera nya rapporter. Byggmax faller på börsen efter att ha rapporterat om minskat resultat. Inwido ökar omsättningen enligt förväntningarna och aktien är...