Sluta deppa, svenska sparare!

Vi snackar bostadspriser och sura svenskar.

Välkomna till EFN Börslunch.

Stockholmsbörsen är upp 1 %.

Dagen är relativt nyhetsfattig.

Skönt, så kan vi ta stora grepp–

–och besvara de stora frågorna.

Mackmyra har problem med försäljningen–

–och måste ta in kapital. Den varma sommaren–

–kanske minskade whisky-drickandet.

Jag är ingen stor konsument av den varan.

Är det ditt fel?

Vi ska prata konjunktur och makro–

–med Alexandra Stråberg, Länsförsäkringar–

–och Frida Bratt. – Välkomna.

Ni har båda nya jobb.

Jag har jobbat två veckor som sparekonom på Nordnet.

Jag är veteran då, med nära fyra veckor som chefekonom–

–på Länsförsäkringar.

Har du haft diskvecka ännu?

I så fall har jag missat den...

Hörni, vi måste snacka bolag och rapporter nu.

Gaming Innovation, bettingbolaget, har rapporterat.

Vi har intervjuat vd:n. Se den på EFN.se.

Kursgrafen är dyster.

Kan man dra några växlar konjunkturmässigt–

–av rapportsäsongen? Nån känsla så här långt?

Verkstadsbolagen, konjunkturindikatorn framför andra–

–har rapporterat i linje med förväntan. Det ser bra ut.

Vi kommer ju från höga nivåer. Vinsttillväxten är bra–

–orderböckerna är okej...

Några har dragit ner utsikterna framöver–

–men överlag ser det bra ut.

Ja, det ser bra ut.

2018 var ju delvis ett väldigt bra år.

Men i rapportfloden talas det om ökad risk.

Omvärldsförväntningarna har skrivits ner–

–som Kina och annat...

De är oroade över det, liksom vi alla.

Främst Kina syns som ett orosmoln i verkstadsrapporterna.

Men vad vet man egentligen om siffrorna från Kina?

Den förväntade tillväxten är fortfarande 6 %.

Ingen dålig tillväxt egentligen.

Grafen visar några "rapportrökare".

Några industribolag, åtminstone delvis.

Electrolux, Dometic, Essity...

Industribolagen Atlas och Volvo har också gått bra.

Men Skanska och NCC gör kraftiga nedåtrörelser.

Byggmax... Bygg- och borelaterat tycks ha haft det tufft.

Delvis. Men det som hänt på bomarknaden överraskar inte.

Så de här bolagen har varit bra på att ställa om.

"High end"-bolagen är de som råkat illa ut.

NCC och Skanska har andra problem–

–än dem vi ser på bomarknaden.

Interna problem, men även problem på andra marknader–

–överskuggar det som sker på den svenska marknaden.

NCC gjorde utdelningsälskarna besvikna.

Sparare ska kanske ställa sig frågan–

–varför de har NCC i portföljen. Många har haft NCC–

–som ett utdelningsbolag med hög direktavkastning.

Nu skär de ner utdelningen till hälften.

NCC har haft problem under lång tid.

Men grafen med Essity och Electrolux–

–ger en intressant spaning. De lyckades höja priserna.

Det uppskattades av marknaden.

Inflation... Det går fortfarande att höja priserna.

I ett inflationsperspektiv är det intressant.

Banken är bra på att höja priser.

Det stämmer.

Nån reflektion över bankrapporterna?

De skiljer sig mycket åt. Det spretar i banksektorn.

Ett särskilt tema är kostnaderna.

Särskilt Handelsbanken och Nordea som omstrukturerar–

–tampas fortfarande med höga kostnader.

Det är svårt att tro–

–att bankerna ska kunna ta marknadsandelar.

På bolånemarknaden kommer nya spelare.

Ska man behålla vinstnivån–

–måste kostnaderna skäras ner.

För Handelsbanken går det trögt. Det vore kul att få veta–

–vem som tar över efter Anders Bouvin.

Hans syn är att den nya, digitala bankvärlden–

–med det gamla kontorsnätet.

Men det blir ju dyrt.

Annars är det intressanta med bankrapporterna–

–att Swedbank och SEB behåller marginalerna på bolån–

–trots allt tal om bolånekrig.

Vi sparekonomer blåser upp det för att det kan vara bra–

–för bolåntagarna. Det gick bra att behålla marginalerna.

Intressant. Uppskattades av aktiemarknaden–

–men mindre av bolånekunderna.

Makrostatistiken har överraskat på sistone.

Claes Måhlén gav oss en kul graf.

"Överraskningar i ekonomisk data".

Mittlinjen är makrostatistik i linje med förväntningarna.

Uppåt betyder över förväntan och nedåt under förväntan.

Sverige i limegrönt sticker ut. Det ser dystert ut.

Varför är vi så dystra i Sverige?

Jag förstår inte det.

Vi har nog vant oss vi den exceptionell situation.

Är vi bortskämda?

Ja, kanske. Vi har jobben kvar, börsen går bra...

Bopriserna har ökat något.

Ändå är vi deprimerade och slutar konsumera.

Jag förstår inte orsaken.

Oro för räntan eller ränteavdragen?

Även konsumenten måste se frågan i ett längre perspektiv.

"Så här kan det inte vara."

Digitalisering och detaljhandel–

–är ett kärt ämne i Börslunch. Folk köper inte–

–bara digitalt, de köper inte alls. En omvärdering?

Jag tror som du att räntehöjningar oroar.

Räntorna har varit låga, lönerna har fortsatt uppåt–

–sysselsättningen har varit bra... När slutar det?

Och den politiska diskussionen om ränteavdraget.

Börsen föll i höstas, det kan ha påverkat...

Men kan vi bortse från hållbarhetsdiskussionen–

–som kommer i flera grupper?

Gemene man börjar tänka:

Är det rimligt att köpa en ny platt-teve–

–för att det kommer en ny modell? Ska jag byta min Iphone–

–för att det kommer en ny? Nej, den funkar bra.

I Apples rapport såg vi det, apropå techbolagen.

Kanske kan vi inte bortse från det?

Du har en poäng där.

På samma sätt som man i en matbutik tänker på–

–vilken tomat man ska köpa ur ett hållbarhetsperspektiv–

–tänker man kring bilar.

Man får helt motstridiga nyheter hela tiden–

–om vad som är bra och dåligt.

Ska jag köpa en lådbil till slut?

Det är svårt för konsumenter att ta rätt beslut.

Otroligt svårt.

Det är ett annat spår–

–men det är svårt med alla hållbarhetsmärkningar också.

Dt bidrar kanske till ett avvaktande beteende.

Moralisk förvirring bromsar Sveriges konsumtion.

Nu är det ju en månads siffror.

Vi behöver mer på fötterna–

–för att kunna dra slutsatser kring konsumtionen.

Boprisindikatorn dök upp här i förmiddags.

Svenskarna är lite mer optimistiska–

–förutom i Stockholm där indikatorn låg på -1.

Man tror på fallande priser i Stockholm.

Har vi blivit gladare igen?

Vi har ju inte det.

Nästa månads konsumentförtroende kanske går uppåt.

Men det här borde man vara lite mer glad för.

Just att man ser mer pessimism hos stockholmarna–

–beror på att det är stockholmarna som skulle påverkas–

–av de här förändringarna som vi skulle få.

Ränteavdraget, stigande räntor.

Det är ändå stora bolån. De är störst bland storstäderna.

Ingen av er tror på räntehöjning på onsdag?

Nej.

Det blir intressant att se om det sker nästa halvår–

–och om de nu kan ge signaler om det.

Svenska Dagbladet hade en intervju med Sven-Olof Johansson.

Han talade om en tioprocentig nedgång på bostadsmarknaden–

–på grund av Stockholmsöverhettning och såna faktorer.

Finns det en svansrisk, att det kan bli en krasch ändå?

Är det nånting ni oroar er för?

Man är mest oroad över nyproduktion.

Det har byggts väldigt mycket och väldigt dyrt.

På så sätt har man byggt fel.

Men det är olika marknader. Jag tror att...

För befintliga bostäder har utvecklingen varit sidledes.

Jag tror att den kommer att ligga stabilt.

Bara det är en ganska stor förändring.

En sidledes utveckling på bostadsmarknaden–

–är en stor förändring mot vad det har varit.

Man har ju vant sig vid att priserna går upp, upp, upp.

Då måste man titta tillbaka igen: Är det här vettigt?

Är det vettigt att priserna stiger på det här sättet?

Har man suttit och trott det? Det kan inte vara möjligt.

Att det svalnar känns bara...normalt.

Det är en sund och vettig konsekvens av amorteringskravet.

Det stora fallet som kom hösten 2017–

–var ju innan det utökade kravet hade införts.

Sen har det varit sidledes och det är nog inte helt fel.

Vi går över till Fed.

Vi har förväntningarna på räntehöjningar i USA.

Ingen tror på räntehöjning i Sverige på onsdag.

Ingen tror på en räntehöjning i USA nånsin mer.

Till och med den blå kurvan, Fed-förväntningar–

–har letat sig under dagens nivåer.

Man prisar inte in en sänkning, men Fed bytte riktning–

–och räddade marknaden lite grand. Vad tycker ni om det?

Så länge Jerome Powell kunde höja i lugn och ro...

Under en stor del av förra året, fram till hösten–

–kunde han göra det utan större marknadsreaktioner.

Så fort en potentiell räntehöjning föll in som en bomb–

–i det kollektiva medvetandet–

–hade han nära till pausknappen.

Jag tror att det är...

Det är ju speciellt, för det ser ju bra ut i USA.

Statistik visar att det är bra sysselsättning.

Det är lite speciellt att man gör det här pausen.

Det är uppenbart att han har örat nära marknaden.

Lite för nära?

Ja, Trump blev ju jättesur när han höjde–

–och tänkte avsätta honom.

Nu är Trump nöjdare och lite lugnare.

Men det jag kan tänka mig att Fed håller på med, det är...

Det är goda vinstmarginaler, skattesänkningarna–

–har fått effekt, konsumenterna är nöjda och lönerna ökar.

Men den här effekten kan ju vara kortsiktig.

Dels kommer skatteeffekten att plana ut.

Sen är det den här handelskonflikten.

Om det fortsätter kommer prishöjningarna–

–att hamna i knät på konsumenterna.

Det är inte nåt som Trump vill ha.

Fed ser det, men även vad som sker i omvärlden, i Kina.

Det är inte vanligt att de nämner ett namn i protokollet–

–men de nämnde precis Kina.

Det här är lite stökigt.

Som sparare då? Nu har vi fått...inte ett löfte.

Men Fed säger att de inte höjer i första taget.

Hur kan man dra nytta av det som vanlig sparare?

Marknaden har blivit glad.

Det är bra för börsen, aktiefonder och börssparande.

Det intressanta är att vi får en effekt–

–för sparande i andra fonder, typ långa räntefonder.

Alltså obligationsfonder.

Det är lite paradoxalt–

–men värdet på de räntepapper som finns i fonden–

–faller när marknadsräntorna runtomkring stiger.

Om det nu inte blir nån mer höjning från Fed–

–är inte den här typen av fonder lika riskfyllda.

Vi har varnat länge för obligationsfonderna–

–för när räntorna stiger slår det till i dem.

Nu ser inte det lika riskfyllt ut.

Samma med preferensaktier.

Företagsobligationsfonder, räntebevis.

Preferensaktier har dubbel risk i sig–

–om det blir så att deras kreditrisk också ökar.

Det ser lite lugnare ut för den sakens skull.

Det är intressant vad det har för betydelse för bolånet.

Antingen stiger marknadsräntorna inte så mycket.

Det får viss effekt för hur bankerna prissätter bolånen.

Å andra sidan kan Stefan Ingves få lättare–

–att göra en andra höjning av den svenska reporäntan–

–om konjunkturen hålls uppe under armarna av det här.

Jag vet inte riktigt. Jag funderar fortfarande.

Men om de andra centralbankerna inte höjer–

–blir det tuffare för Ingves att gå mot strömmen?

Fast det har de gjort förr.

Men jag håller med, det vore lite konstigt.

Ja, nej, precis... Jag fortsätter fundera.

Innan vi rundar av har vi en graf som visar guldpriset–

–som går upp när det är oroligt på börsen.

Ni hade mycket tillströmning i guldfonder.

Det handlar om några tusen kunder–

–men vi ser på Nordnet en stor procentuell ökning–

–av kunder som investerar i guld.

Guldcertifikat och börshandlade fonder.

Det är deppiga svenskar som köper guld nu?

Precis. Det finns två typer av certifikat.

Ett är att man följer en syntetisk prisutveckling.

Sen finns produkten som investerar i fysiskt guld.

Det är ännu en nivå av att tro att allt ska gå åt pipan.

Vi ser de kunderna som är superpessimistiska.

Då har jag en fantastisk graf från Twitter.

Nomura har twittrat ut en graf med alla risker–

–som vi ska hålla koll på i kalendern.

USA till vänster, Europa i mitten, Asien till höger.

Riksbanken ligger närmast, dock ingen jätterisk.

Alexandra, är det lätt att bli överväldigad–

–när man som konjunkturbedömare har så många oroshärdar?

Man har ju aldrig tråkigt.

Men det ser rätt tufft ut.

Det som är övergripande är handelskonflikten.

Den säger nåt om den geopolitiska obalansen som kan bli.

Sen har vi brexit, "the mess of all times"–

–och en massa andra saker.

Det kanske är det här som gör konsumenterna deppiga.

Det kanske ligger nåt i det.

Vi är inte deppiga, det har varit kalas.

Petra, hur ska vi matcha det här imorgon?

Vi bjuder hit tre coola killar.

Stefan Olofsson, Pierre Mellström och Wilhelm Gruvberg–

–kommer imorgon, liksom en massa rapporter.

Vi får ta oss an dem tillsammans.

Tack så mycket. Välkommen åter imorgon 11.45.

Mycket snack om makro och om konjunktur i dagens Börslunch som gästas av Alexandra Stråberg från Länsförsäkringar och Frida Bratt från Nordnet. Bland ämnena märks bostadspriserna, Feds räntepolitik och svenska sparares nyvunna intresse för guld.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Petra Bergman.

  • När når vi botten?9:41

    När når vi botten?

    Det är allt mindre sannolikt att det blir en avtalslös Brexit i närtid. I veckan väntar bland mycket annat en global PMI-skörd samt räntebesked från Riksbanken och ECB. Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Gabriel Mellqvist reder ut de senaste händelserna på marknaderna och tar en titt i agendan.

  • Billiga och dyra rapportbolag17:03

    Billiga och dyra rapportbolag

    Rapportsäsongen är igång på allvar. Volvo, Sandvik och Getinge är några av de bolag som Peter van Berlekom från Erik Penser Bank och Lars Hallström från ABG Sundal Collier avhandlar i Börslunch.

  • Bookmakers tror inte på Boris Brexitavtal3:43

    Bookmakers tror inte på Boris Brexitavtal

    Kinas ekonomin växte med 6 procent det tredje kvartalet vilket är den lägsta tillväxttakten på över 27 år. Bookmakers tror inte på Storbritanniens premiärminister Boris Johnsons Brexitavtal. Morgonens viktigaste makro med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.6%
NASDAQ-100 0.8%
NASDAQ Composite 0.8%

Vinnare & förlorare

Atlas Copco 9.4%
Holmen 5.2%
Hexagon 4%
Kungsleden -4.8%
Castellum -4.9%
Fabege -8.5%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • DUP utnyttjar sin makt till max7:29

    DUP utnyttjar sin makt till max

    Nordirländska DUP stöder inte Johnsons Brexitplan. Svagt uppåt för svenska bostadspriser. Ingen inbjudan till nya handelssamtal från Kina. Morgonens viktigaste makro med Lars Henriksson, valutastrateg på Handelsbanken, och EFN:s Albin Kjellberg.