Vad ska Gardell göra med Autoliv?

Välkommen till Börslunch onsdag 11 april.

Vi har många nyheter. Wilson rusar efter ett bud.

70 % upp, snart är de uppe och nosar på budkursen.

Och en hygglig rapport från Dustin.

Med oss är Lasse Söderfjell och Georg Norberg. – Välkomna.

Först Wilson.

Kul att ett relativt litet bolag får uppskattning–

–att det blir uppköpt. Jag kan rätt lite om bolaget.

Wilsons sjukdom är rätt ovanlig.

Det kan ge förhoppningar om att andra bioteknikbolag–

–i liknande nischer, också kan bli uppköpta.

Positionerar sig småspararna i obskyra forskningsbolag nu?

Åter våras det för förhoppningsbolagen.

Bolaget var fint. Jag träffade representanter–

–vid deras ursprungliga IPO.

Två saker är intressanta.

Dels den begränsade patientpopulationen–

–som ger "orphan drug"-status.

Det de kommer med är efterfrågat, patenttiden blir lång–

–och ingen annan ger sig in på området.

Därför blir prislappen relativt hög–

–på "orphan drug"-bolag med en produkt.

Det finns några fler på börsen.

Gårdagens stora nyhet var Mekonomen.

Din spaning involverar termometrar.

När jag såg vinstvarningen undrade jag om analytikerna–

–åter glömt att köpa kalendrar. Ett stort skäl–

–var färre vardagar i Norge. 4,5 % färre vardagar i Norge.

Samma sak gäller för exponering mot Danmark.

I Sverige är det bara en arbetsdag mindre i Q1.

Det, plus att det varit kallare än normalt–

–under första kvartalet. Alla skyller på vädret–

–men både i Europa och Sverige har det varit kallare.

Det påverkar detaljhandeln. Stil-siffrorna i går–

–byggandet, Telias grävmöjligheter för fiber...

Vi väntar fortfarande på det i sommarstugan.

Och man blir alltid lika överraskad.

Kanske inte de som följer marknaden inifrån.

Men i England och USA där antalet arbetsdagar är detsamma–

–säger man: "Fan, blev det såna effekter."

Det finns en risk när vi kommer in i rapportsäsongen.

Nåt om kalendereffekten?

Nej, men däremot var bolaget jättefint från början.

När Håkan Lundstedt drog i gång det–

–var jag stor ägare i Ålandsbankens småbolagsfond.

Han kom med ett jätteintressant erbjudande då.

Då hade generalagenterna i princip monopol på kunderna.

Och tariffer därefter.

Besvärliga priser hos Bilia bland andra–

–som servade Volvobilarna.

Han skapade en fin verksamhet där fristående verkstäder–

–fick sätta upp Mekonomen-skyltar. Som motprestation–

–räckte att köpa 60 % av delarna från Mekonomen.

I övrigt kunde de sköta sin verksamhet traditionellt.

Mycket kontanthantering...

Hur påverkas Mekonomen av den ökade e-handeln?

E-handeln påverkar bolaget negativt.

Som initierad "bilmeckare"...

Som du...

Nej, men en kollega kontaktade Bosch–

–och köpte nya bromsar på internet till sin gamla BMW.

Originaldelar till väsentligt lägre pris än Mekonomens.

Sen finns Skruvat.se.

Men de har fladdrat iväg...

Jag sålde aktierna när han köpte Meca–

–som Sjätte AP-fonden ägde. Misskött bolag.

Han gav sig in...och sen slutade han.

Båtar är också en hopplös marknad. Breddat sig oändligt.

Han skulle ha öppet dygnet runt på Gärdet.

Köper du Mekonomen nu?

Nej. Men det kommer nog att bli för billigt.

Jag köper inte heller.

I går talade vi om att det var en defensiv aktie.

Skönt i orostider.

Men de är fel på bollen.

Till Ryssland. Rusal har mött nya motgångar.

Aktiebörsen där och det här bolaget är en sak.

Men vi har fått en Bond-skurk i Kreml.

Obehagligt. Till skillnad från i Bond-filmerna–

–är han verklig. Hela landet är en kleptokrati.

Med gamla KGB-nyanser. Bill Browder var i Sverige–

–och ville att vi skulle införa Magnitsky-lagen.

Magnitsky torterades i elva månader, in i döden.

När han var död fälldes han för bedrägerier.

Det här landet har inga vanliga normer.

Bill Browder säger: "Vi har inte våra pengar där"–

–"men de har sina pengar här."

Som med Al Capone. Följ pengarna.

Jag är lyckligt oinvesterad i Ryssland–

–sen HQ körde igång ryska revolutionen 2.0.

Jag har klarat mig rätt bra utan.

Sån politisk instabilitet...

Måste man till tillväxtmarknader kan man välja länder–

–som åtminstone har viljan att följa spelreglerna.

Delta i världshandelssamarbete...

Når sker i landet som gör honom allt mer aggressiv–

–i utrikespolitiken. Övningen i södra Östersjön...

Troligen har de inte fyrat av nån Iskander-robot–

–men de är utplacerade i Kaliningrad.

Baltikum kan inte längre försvaras för de kan ta Gotland.

En helt annan nivå än nån aktie som går ner...

Finns en implosionsrisk för våra börser?

Risken är enormt stor. I Vita huset har vi nån...

...som inte uppför sig som den som var där tidigare.

Risken är nog inte särskilt stor.

Som du sa: "Follow the money." De ekonomiska intressena–

–är för stora för att man ska riskera stora konflikter.

Men det kan slå mot enskilda innehav. I går: Oriflame.

Finland: Fortum, Nokian Renkaat–

–med stor exponering mot Ryssland...

Börsen brukar klara politisk turbulens väldigt väl.

Om inte koncentrationen blir för stark under kort tid–

–som på sistone. Inte minst handelsdispyten–

–mellan USA och Kina.

Du har med en graf.

Jag sa det förra gången och upprepar det nu:

Jag oroas bara över världspolitiken när man rör handeln.

Om det blir allvar är det inte bara vapenskrammel.

Varor blir dyrare, säljs inte och det slår mot vinsterna.

Sysselsättning... Så handelskonflikten...

...mellan USA och Kina ska man hålla koll på.

I dag ser det hoppfullt ut. Alla har tagit ett steg bakåt–

–för att nå förhandlingsbordet.

Det som implementerats hittills gör bara en repa i lacken–

–på världsekonomin. 0,06 % av USA:s BNP–

–motsvarar alla tullar tillsammans.

Men hotet ligger i att det eskalerar–

–så att världshandelskurvan vänder nedåt.

Då vänder nog även världens börser nedåt.

Är handelskriget på väg att tonas ner?

Jag håller med Georg–

–om att en oförutsägbar typ bor i Vita huset.

Häromdan sa nån att varje tweet från Trump–

–kostar 70 punkter på Dow Jones. Det ligger nåt i det.

Du var orolig även förra gången.

Jag fick till och med de fyra ryttarna. En av dem...

Handelskrig. Då hade vi bara sett början på ståltullarna.

Tyvärr har det gått åt fel håll.

Jag instämmer i att det just nu...

Xi Jinping är däremot en extremt slug förhandlare.

En god spelare.

Han har inte heller nåt mellanårsval att tänka på.

Han är ju vald på livstid.

Och korten på handen är fantastiska.

Han äger USA:s statsskuld. Han har de bästa korten.

Trump undrar varför kineserna inte köper USA:s bilar.

I orostider går man ur cykliska bolag–

–och satsar defensivt. Lars har en graf.

Ja, jag tittar på ett globalt inköpschefsindex–

–och hur nordiska aktier har gått relativt börsen i stort.

De följer varann ganska bra de senaste fem åren–

–när man väl kom ur den här svackan 2012–2013.

Jag vet inte om det är riktigt rätt tänkt.

Ett sånt här index mäter ju förändring–

–från föregående månad. Det vi kan säga om bilden–

–är att man accelererar i lägre takt–

–än man gjorde förra månaden, men man accelererar än.

Det är som att släppa gaspedalen lite vid en omkörning.

Enligt analytikerprognoser för de här verkstadsbolagen–

–om man antar att de fortfarande gäller–

–ska de här bolagens vinster vara 30 % högre om tre år.

Då säljer man för tidigt. Då har vi nog en våg till kvar.

Det kanske blir så fram emot sommaren–

–att lite av handelsoron har släppt–

–och man har mer fast mark under fötterna efter Q1:orna.

Då börjar PMI-siffrorna klättra upp igen.

Man vågar trycka på för nästa våg.

Om det klättrar upp mot 55–

–har vi nog en ny våg uppåt på tillverkningsindustrin.

För tidigt att gå ur Atlas, Sandvik och Volvo?

Ja, jag är nog snarare köpare på nerställen.

Och värderingen, då? Värderar marknaden dem för högt?

Jag tycker att det varierar en hel del.

"Fulverkstad" som Volvo, Sandvik och SKF–

–som är väldigt volatil–

–är generellt sett rätt lågt värderad.

Många kvalitetsbolag, som Atlas, Kone och Wärtsilä–

–är fortfarande ganska dyra.

Men såna försöker jag leta efter och plocka upp–

–på såna här nerställ som det har varit nu.

Vill du säga nåt här?

PMI-siffror är ju behäftade–

–med rätt mycket hur meteorologin ser ut den dagen.

Jag tyckte mycket om Johnny när han var här sist–

–och pratade om att det är börsen som är ledande.

I morgon ska han vara här. Då ska jag se vad han säger.

Vi fortsätter med nån som har köpt dyrt på sistone.

Autoliv och Christer Gardell som har handlat.

Han handlade väl på en kurs på runt 1 200 spänn.

Han köper på sig. Vad tycker ni om det?

Det är jätteförvånande, då jag tror att Gardell vill–

–vara lite "contrarian investor".

Om vi tar Ericsson som vi talade om sist vi var här–

–där man kanske kan se en "turnaround".

I Autoliv står ju alla stjärnor rätt.

Det har aldrig tillverkats och sålts så många bilar förr.

Bolaget Autoliv har fått extraskjuts av–

–att Takata har "gone fishing".

Sen har vi situationen med Veoneer.

Alla ska ha självkörande bilar–

–även om de verkar ha lite barnsjukdomar.

I det läget köper han 10 % av bolaget.

Jag har svårt att räkna ihop det.

Man kan väl äga den som den står och går i dag.

Men jag har svårt att se uppsidan från 1 200.

Ett av problemen är att 80–90 % av Autoliv–

–är passiv säkerhet.

Det är väldigt tätt kopplat till fordonskonjunkturen.

Om man ser på hur aktien har gått historiskt–

–kontra fordonsförsäljningen i USA–

–så är det bra samstämmighet.

När jag började följa dem, efter spin-offen på 90-talet–

–och skällde på gamla vd:n Gunnar Bark–

–sa han: "Det är svårt att sälja saker till obyggda bilar."

Det gäller än. Om man tror att man har en platå–

–eller en liten nedgång i fordonsförsäljningen...

Autolivs guidning tror på en platt utveckling i år 2018.

Vi lär få en ordentlig nedgång i bilförsäljningen.

På många saker har stjärnorna trillat fel.

Diesel var inte så bra.

Sen ska det komma elektriska bilar.

Där behövs det också krockkuddar.

Men poängen var att just nu finns det inga.

Så bilförsäljningen borde ta en ordentlig paus.

Vi har också en situation i Sverige, och i USA–

–med privatleasing.

Det har sålts runt 70 000–80 000 bilar per år–

–med prenumerationskostnad.

Det har gynnats av en låg ränta.

Men nu kommer de första treårsbilarna ut.

Så bilförsäljningen måste gå söderut ett tag.

Och det blir ju inga krockkuddar i obyggda bilar.

Men skulle Veoneer kunna kompensera för det?

Om tre år kanske det säljer för 3 miljarder dollar–

–varav två tredjedelar är komponenter med låg tillväxt:

Bromssystem och passiv elektronik.

Men säg att man sätter en ebit-multipel på 40 gånger där–

–och sen diskonterar hem det.

Då hamnar man på kanske 200 spänn per aktie.

Men jag har svårt att se vad som är 15–30 % upp–

–från de här nivåerna. Det har jag svårare att räkna ut.

Jag hade tänkt lite att Veoneer blir lite som Spotify.

Det blir en sån här värdering som...

Du behöver bara bygga en kundbas.

Det kan kompensera för det andra–

–som gör att kursen kan hållas. Jag är investerad i dem.

Det är alla. Den är extremt överägd.

Jag vet inte nån fond eller större placerare–

–som inte äger den.

Vi måste hinna prata om kronan och banker.

Kronan är svag just nu.

Georg, vad kan Ingves göra för att...?

Jag blir så irriterad på att vi har en ränta på –0,5 %–

–och Ingves har sitt inflationsmål.

Varför höjer han inte till 0 %? Samma som ECB.

Då får han sina 2 % i inflation, med råge.

Om vi ser på kronan...

Vad händer med industrin då?

Ingenting. Bara skogsindustrin är exponerad mot kronan.

Såna som Autoliv har ingen exponering mot kronan.

Framför allt inte mot euron. Snarare mot dollarn.

Den är jag inte orolig för.

Exportindustrin finns ute i världen, som är globaliserad.

Det är en historisk återblick som pratar om exporten.

Det som händer är... Den danska kronan kostar 1:40.

Jaha? Vad gör de för nåt?

Och när vi föddes kostade en schweizerfranc en krona.

Det gör den inte längre.

Och har Schweiz gått under? De har väl aldrig mått bättre.

Om det värsta man kan drabbas av med en nollräntepolitik–

–är en stark krona, finns det starka skäl för politiken.

Jag tänkte också på Norges Bank.

De har haft plusränta i hela konjunkturen–

–trots svagt oljepris som skulle bromsa in.

De har ändå hållit en hyggligt bra inflationstakt.

Om inte Ingves höjer räntan–

–och återställer det till normalförhållande–

–eller håller sig till ECB–

–så lär det inte bli så kul i historieböckerna om honom.

För att han sänkte valutan permanent?

Det skapar ju bubblor.

Det kan vi se i fastighetsbubblor och börsen–

–och en massa konstiga beteenden.

Kredittillväxten är fortfarande 7 %–

–fast priserna går ner på bostäder. Vad är det som händer?

Jag håller med. Det får en direkt påverkan.

Men vad är hönan och ägget? Men jag tittade på banker–

–och hur de går mot svenska kronan över tid.

Det här är vad som har hänt den allra senaste tiden.

Bankerna har gått sämre, men det beror på andra grejer.

Vi har en graf där kronan samvarierar med bankerna.

Svag krona följs av svaga bankaktier. Varför?

Det uttrycker två saker.

Ett allmänt misstroende för svensk ekonomi–

–och en stor internationell oro för bostadsmarknaden–

–som jag i sig tror är överdriven. Men det må vara osagt.

Det andra är att man inte tror att Ingves höjer räntan.

Högre korträntor är bra för bankernas intjäning.

Hundra punkter på korträntorna skulle kunna göra–

–mellan 15 och 30 % i en rent statisk kalkyl.

Sen blir det förändringar på räntemarginaler–

–när räntorna rör sig så.

Man skjuter fram tidpunkten för räntehöjningar.

Då sätter man press på bankerna.

Sen har vi konkurrenssituationen.

Just nu tycker jag mig se...

Jag har svängt i banker. Nu är jag positiv.

Jag tycker mig just nu se–

–att många analyshus försöker överträffa varandra–

–i att vara negativa. Inspelet är att man kan få affärer.

Man får affärer från Europa–

–där man säljer svenska banker och köper europeiska.

Men nu är svenska banker inte högre värderade.

De är kanske till och med rabatterade–

–till nåt europeiskt banksnitt. Då blev det intressant.

Så nu har vi fått en extrapolering av en trend.

Det får vi alltid. – Det vet du, då du är analytiker.

Jag får utropa dig till segrare i förra bankfajten.

Ni har bytt position. Du har köpt bank och du har minskat.

Vi har sålt lite, men är ännu lite överviktade i bank.

Vi har tagit ner dem som har mest exponering–

–mot bolåneräntor och bolånemarginaler.

Det har att göra med det som har hänt på senare tid.

Det visades i den första bilden.

Från 19 mars när Enkla.com lanserade sitt erbjudande–

–så har bankerna "underperformat" börsen.

Det är jag inte så orolig för.

Kan de utmana?

Jag har svårt att se det.

Säg att de kan ge ut 10 miljarder–

–med 35 punkters räntemarginal.

Jag lyssnade på en presentation.

De går "break/even", men saknar avkastning på kapital.

Man bör ha 5 % i soliditet–

–för att kunna skicka ut obligationerna.

Det blir aldrig mer än 5 % i räntabilitet.

Det vill ingen investera i.

Det hjälper inte att ta upp det till 100 miljarder.

Man måste ändå ha räntemarginaler på 70–80 punkter.

Då hamnar man som Stabelo eller Hypoteket–

–som inte heller har åsamkat så stor skada för bankerna.

Men det lär ligga som en våt filt över bankerna ett tag.

Det som fick mig att ta upp det i dag–

–var att Danske Bank i går sköt sig själv i foten.

Kanske inte, då de har så liten andel av bolånemarknaden.

De har knappt 4 %. De kan priskriga och plocka volymer.

Men de är trovärdiga på ett annat sätt–

–än vad de små aktörerna är.

De har en balansräkning och billig "funding".

De kan faktiskt starta ett priskrig.

Jag tror att Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank–

–tittar noga efter vad som händer.

De lär inte göra stora rörelser. Det gäller tvååriga lån.

Det är en ganska liten del av marknaden.

70 % av marknaden består ju av rörliga lån i Sverige.

Men det lär ligga som en hämsko för bankerna ett tag.

Och 30 punkter på räntemarginalerna–

–gör mellan 5 och 8 % för Handelsbanken och Swedbank–

–som har mest exponering. Nordea klarar sig bäst där.

Avslutande replik?

Jag vill bara påpeka att jag inte tycker om att läsa om–

–att Handelsbanken sticker ut och så.

Vi har haft en så ohyggligt lång period–

–med vackert väder och solsken.

Så fort det ändras till nåt mer mulet–

–så lär det visa sig att Handelsbanken återigen–

–har bäst kunder och bäst kreditkvalitet.

Kreditförluster ur bostadssituationen–

–blir det inte heller, mer än ytterst marginellt.

Men en del bostadsutvecklare kan stå på öronen.

Det är sannolikt inte Handelsbankens kärnverksamhet.

Så det var lite trist att se dem sticka ut där.

Vi äger Danske och Nordea.

Jag har minimerat exponeringen direkt mot Sverige.

Det är ju en snackis nu.

Jag förstår utländska placerare som ser på–

–fastighetsindex och bostadspriser.

De ser hur bankerna är exponerade–

–och jämför med Danmark och Holland...

Mina vänner, nu ringer gonggongen.

I nästa rond ser vi hur era ombytta ringhörnor utvecklas.

Men tyvärr måste vi sätta punkt för i dag.

Tack alla som har kollat.

Håll ut. I morgon kommer Johnny Torssell.

En av våra mest efterlängtade gäster.

Det blir spännande att höra vad han säger. Häng med då.

Tack.

Christer Gardell, Stefan Ingves och Kubal i Sundsvall. Detta och mycket mer snackas det om i dagens Börslunch.

I dagens program:

Budet på Wilson Therapeutics.

Mekonomen, kalendern och termometern.

Ruskigt för Rusal och Kubal.

Världshandeln och aktiemarknaden.

Hur tänker Gardell med Autoliv?

Kronans nedförsbacke.

Svårt att utmana storbankerna.

Gäster: Georg Norberg, Case kapitalförvaltning och Lars Söderfjell, Ålandsbanken.

Programledare: Matilda Karlsson och Gabriel Mellqvist.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.9%
NASDAQ-100 -1.6%
NASDAQ Composite -1.3%

Vinnare & förlorare

Ericsson 17.5%
Telia Company 8.6%
Paradox Interactive 5.1%
Essity -3%
Evolution Gaming Group -3.2%
SSAB -3.3%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier