”Svenska bolag är övervärderade”

Det är en sur börs i dag.

Stockholmsbörsen är ner ungefär 1 % med H&M i botten.

Vi har under dagen fått en hel del intressant makrodata–

–som vi ska hugga tag i. Det här är EFN Börslunch.

Varmt välkomna. Det är tisdagen 10 december och det är en monumental...

Sean George har redan korat detta till en historisk vecka. Kalendern är fullspäckad.

Vi har Fed, ECB, val i Storbritannien och vi har WTO:s sammanbrott.

–Och på söndag har vi handelskrigsoro. –Vad har vi inte?

Johanna Högfeldt och Sean George, det är roligt att ha er här.

Johanna, vi fick inflationsförväntningar. Där är det värt att ta dina 5 cent.

Det är lite lägre inflationsförväntningar.

Veckans inflationsdata från Sverige kommer att bli en viktig faktor.

Vi vet vad Riksbanken troligen gör, men en svagare siffra skulle skapa frågetecken.

Om Riksbanken hade styrts av den siffran, så hade det talat emot en höjning.

Riksbanken har signalerat starkt. Det krävs nåt kraftigt för att de ska avvika.

Vi har en tulldeadline på söndag. Det talas hela tiden om att det ska hända nåt.

–Kommer det att hända nåt nu? –Ja, definitionsmässigt.

Nya tariffer ska börja gälla 15 december.

Om de inte gör det, så är det positivt. Om de rullar tillbaka, är det mer positivt.

Om de börjar gälla, så är det väldigt negativt. Skottet är i geväret nu.

Om det ska avlossas eller inte får vi veta på söndag kväll.

–Är det därför börsen är sur i dag? –Den är nog sur för allt i dag.

De här rörelserna som man ser i december... Likviditeten är horribel.

Marknader som normalt sett är korrelerade... Det funkar inte nu.

–Horribel låg eller horribel hög? –Låg, låg, väldigt låg.

Jag vände mig mot min kompanjon Jesper och undrade varför det gick neråt.

Det fanns inget direkt som jag kunde peka på.

Mycket händer den här veckan. Folk behöver positionera om sig i en illikvid marknad.

Då kan man se lite konstiga rörelser.

Vi har mycket att prata om i dag. Vi kastar oss över den första grafen.

Centralbankerna har blivit mer duvaktiga. Eller vad ser vi här, Johanna?

–Mer hökaktiga, snarare. –Hökaktiga.

Vi har fått ett skifte under hösten.

Förväntningar på räntesänkningar har skalats bort.

En del av det här är att vi har fått ett bättre makromomentum.

Vi har sett fiskekrokarna i PMI-datan.

Vi har även sett att den politiska oron har minskat något.

Det är förhoppningar om handelsavtal och en mjuk brexit.

Jag tror också att en del av det här är att centralbankerna har varit tydliga med–

–att de inte kan göra så jättemycket mer med räntesänkningar och stimulanser.

–Det är tydligt från ECB. –Det biter inte.

Vi har låga räntor i Sverige och Europa, och även i USA.

Om man går tillbaka till Jackson Hole, där Powell var ute och talade, så sa han–

–att det inte längre är penningpolitiken som ska skapa en förändring.

Vad såg vi på Twitter? 90 % tror på en räntehöjning för Riksbanken nästa vecka.

Det stämmer. De har signalerat det starkt.

Det står skriftligen att de ser en höjning i december.

Det krävs mycket för att de ska backa där. Det är en förtroendefråga för Riksbanken.

De ligger i linje. De är mer extrema än andra banker, men det är samma riktning.

De har sagt att de ska ligga kvar på noll. Även deras penningpolitik är oförändrad.

Den är stimulerande. Nollränta är ju ingen ränta.

Men det är inga ytterligare sänkningar eller ytterligare tillgångsköp.

Nu vill jag kolla på fiskekrokar. Men det ville kanske inte du.

Jag ville bara lyfta fram att alla centralbanker är tydliga med en sak.

De behöver en fiskal respons och säger: "Det vi gör biter inte på samma sätt."

Stater runt om i världen, särskilt Europa, för USA har ju stimulerat rätt bra–

–behöver spendera pengar för att hjälpa konjunkturen framgent.

Hittills har vi inte sett det. Det skrämmer mig mest inför nästa år.

Nästa graf kommer från dig, Sean. Här ser vi de berömda fiskekrokarna.

Vi ser en vändning i konjunkturen. Måste staterna gå in och stimulera då?

Den här botten... Vi har varit positionerade så sen i augusti.

Vi kände att vi var nära botten.

De pengar som har spenderats för att skapa den botten, med likviditet i systemet...

Tack gode gud för den botten och de här fiskekrokarna. Marknaden handlas på det.

Vi hade stor oro i augusti. Sen i mitten på augusti har risktillgångar gått bra.

Det är på grund av de här bottnarna. Det är basen.

Men om vi får en "double dip" måste staterna gå in. De är inte beredda på det.

De kommer att debattera det medan vi bottnar ännu mer ner.

–Centralbankerna har svårt att göra nåt. –Det skrämmer mig.

Apropå att vara skrämd. Nästa graf är svensk. Sverige är sämre än andra länder.

Håll i er. Det är många kurvor. Sverige är den ljusgråa. Sverige är värst i gänget.

Det har man sett den senaste tiden, när det varit en återhämtning i Euroområdet–

–som vi såg i förra grafen. Det gäller även Kina.

Svensk PMI fortsätter neråt. Tillverkningsindustrin är drabbad.

Nu ser det ut som att utvecklingen är sämre i Sverige än i övriga länder.

–Det här är bara inköpschefsindex. –Ja, och det är tillverkningsindustrin.

Det är inte hela ekonomin.

Sverige kanske har laggat lite. Vi är beroende av den europeiska utvecklingen.

Tidigare har vi inte sett samma nedgång i Sverige som i Europa.

Det kanske är nu vi ser den.

Sverige är ett högbeta-land. Det kanske ska vara så här.

Jag handlar så lite i Sverige, så jag har väldigt lite fokus på det.

Många tror att Sverige bestämmer sina egna räntor och sin ekonomi.

Men marknaden är öppen i Sverige. Många influenser kommer från utlandet.

Det som händer i Europa och resten av världen påverkar Sverige.

Det var ett lagg, men Sverige hamnade där alla andra hamnade.

De kommer nog ur på samma sätt som alla andra – med all den här nya likviditeten.

Du nämnde Europa och omvärlden. Det leder oss in på nästa graf.

Den handlar om ECB och köpen av företagsobligationer.

Vad ser vi här längst till höger?

Det är ECB:s andel av företagsobligationer i det totala programmet.

Det är från 2016 till den senaste månaden.

Den månaden började de köpa företagsobligationer.

Det är den här likviditeten som centralbankerna bidrar med till marknaden.

Det som är intressant att se här–

–är att ECB tydligt har ökat andelen företagsobligationer.

De köper mer företagsobligationer än vad de historiskt sett har gjort.

Det här är ett sätt för ECB–

–att kringgå de egna interna restriktionerna, alltså "capital keys"–

–som de har på statsobligationer, framför allt där de slår i taket...

Får jag fråga en sak? Centralbankerna kanske inte kan sänka räntorna mer.

Men kan de inte expandera här? Kan de inte bara köpa mer?

Tyskarna skulle skrika om de expanderade balansräkningen för mycket.

Det finns inget hinder–

–förutom eventuella restriktioner kring hur mycket de kan köpa.

–Och obligationerna kan väl ta slut? –Inte om man ger ut nya.

Det kommer ju nya obligationer på marknaden.

Men det är samma resonemang där. Det är inget självändamål att köpa och köpa–

–om man inte ser att det biter. Nu har ECB ett öppet-datum i sitt köpprogram.

–De har inget slutdatum. –"QE Infinity."

Det här är vår största grej i år. Det är därför vår fond slår de flesta andra.

–När jag var här i juni... –Man skulle korta centralbanker.

Nej, lång centralbanker. Man ska gå lång det centralbankerna kommer att köpa.

Vi var långa de obligationer som skulle passa in i programmet.

I den fasen som vi är nu har vi varit förut.

Det är bara att lära sig av de misstag som även jag gjorde under den tiden.

Men att de har köpt så mycket känns verkligen...

Jag har obligationer som har rört sig... Inte ens i mina vildaste modeller–

–hade jag trott att de skulle röra sig så.

Man har sett påverkan på cykliska bolag. De har rört sig den senaste månaden.

Bilsektorn, "metals and mining"... Det är de bolag som presterar sämst–

–och så börjar ECB köpa lite av dem. Folk kommer in.

De får de dessa bolag. Det är bilsektorn i Europa som behöver extra skjuts.

Det kommer in i balansräkningarna. Sen får vi se om det kommer ut i ekonomin.

Men de här grejerna funkar i en portfölj.

Där kan man se att skillnaden mot att köpa statspapper–

–är att ECB här direkt stimulerar bolagens finansiering.

Du har alltså en kredit-"easing" i stället för en vanlig "monetary easing".

Som du är inne på, så påverkar det kanske ännu mer direkt den reala ekonomin.

Men om du var lång centralbanker i augusti... Vad är du lång nu?

–Jag har köpt mer. –Så det är lönt att välja en sån handel?

Jag ska inte säga det. Men jag har köpt bilsektorn och "metals and mining".

Vi har köpt cykliska sektorer. Det här med reflation är tesen som gäller nu.

Jag vet inte om jag håller med, men marknaden handlas på det.

Det är bolag som är billiga och som inte har hängt med.

–På vilken horisont ska man köpa dem? –Fram till första kvartalet.

Om fiskekrokarna fortsätter uppåt, så har vi sett det värsta.

Men jag vill gärna se andrakvartalsdatan för att se att det här har bitit–

–och att centralbankerna har lyckats med det de inte själva tror på.

De skriker efter fiskala responser, för de tror inte att detta räcker.

Jag är inte smartare än de, så jag är lyhörd.

Vi har lite av ett crescendo i grafskaran här. Den här får du förklara, Johanna.

Då pratar vi om likviditetsstöden.

Fed har inget ett penningpolitiskt syfte i sina likviditetsstöd–

–men likväl hjälper det marknaden mycket.

Om det här fungerar och fortsätter har att göra med dynamiken i balansräkningen.

Tillgångssidan, där man ser köparna av statsobligationer och MBS:er–

–är den gröna och den fulgröna färgen överst.

–På undersidan finns en skuldsida. –Mossgrön, heter det.

"Fulgröna"...

På skuldsidan är den största posten överskottslikviditeten–

–som bankerna förvarar hos Fed "overnight".

Den kommer från alla "treasury"-köp.

Själva trixet är att överskottslikviditeten måste ligga där av regelverksskäl.

Den får inte minska.

Men det gjorde den ändå, ser det ut som i grafen.

Det är det som är "squeezen". Det såg vi under hösten. Repomarknaden.

Den har också minskat på grund av att de andra delarna på skuldsidan har ökat.

Till exempel kontanter.

Den fina rosa färgen är "treasurys" kassabehållning–

–och de utländska centralbankernas dollarlån på marknaden.

Där finns också intresse för likviditet.

Om tillgångssidan hålls oförändrad finns risk för att överskottslikviditeten minskar.

Det har de inter råd med. Fed har sagt att de ska fortsätta köpa–

–för 60 miljarder per månad fram till Q2 2020.

Då hamnar man på samma nivåer som när balansomslutningen låg på max.

Men det funkar som QE.

–Och slutexpansionen fortsätter alltså? –Den fortsätter.

Nu beger vi oss till ett lite mer lättbegripligt ämne–

–den amerikanska arbetsmarknaden. Det kom en kalassiffra i fredags.

Arbetslösheten är nere på 3,6 %.

Om vi tittar på nästa graf, så är det en riktig spik. Vad är det?

Det är tillverkning, den sektor som har gått sämst över hela världen.

Vi pratar om fiskekrokar. Det här är en harpun.

Givetvis beror det till stor del på att GM har strejkat och kommit tillbaka.

Men att få en så stor spik just där härdsmältan har varit globalt är...

Jag blir tagen på sängen. Om man tittar på hur S&P handlades under dagen–

–så gick den upp 10 poäng, men sen saktade den in–

–för folk var tvungna att smälta vad som hade hänt.

Det var starkt över lag. Men just den här siffran–

–är det nån komponent som kom snett förra månaden.

Den stegrades upp och stängde på jättenivåer–

–för att folk inte riktigt förstod vidden av siffran.

–Vad säger det här oss? –Det är jättepositivt.

Det är ett bottnande i den sektorn som alla har pratat om–

–i den delen av ekonomin som har gått dåligt–

–man var orolig för att den skulle spilla över till andra.

Kommer den tillbaka i USA–

–så kan man förhoppningsvis se att det börjar hända i Europa också.

Sen kommer det här om att man ska ha undervikt i USA och övervikt i Europa.

Då kan det bli lite grus i maskineriet om USA går bättre–

–och kommer ur det här snabbare. De som har kört en fiskal respons.

Det har inte Europa gjort.

Där ligger Europa efter och Sverige ligger efter.

Nästa graf visar samma dynamik inom industrin fast på svensk mark.

Sverige levde länge på att sentimentindikatorer som PMI sjönk–

–medan den faktiska datan, industriproduktionen, fortfarande var på hyfsade nivåer.

Men i fredags såg vi att också industriproduktionen började sjunka.

Det här hänger ihop med svagare PMI.

Oftast är det tre månaders slagg mellan sentimentindikatorer och hård data.

Nu börjar vi se svagare industriproduktion även i Sverige.

Sverige är lite grand i en senare fas jämfört med Europa och USA.

Påverkar det här din bil- och industritrade eller håller du dig utanför Sverige?

Jag håller mig utanför Sverige. Jag är kort svenska bolag över lag.

Det är mer för att de är övervärderade.

Jag håller mig utanför Sverige och har mer tyska och europeiska...

Så den amerikanska jobbsiffran med tillverkningsindustrin som ökar–

–stödjer din trade?

Det stödjer tesen att vi får "proper reflation".

Vi får se om det är fortsatt uppåt i Q1 nästa år eller om det blir "double dip".

Vi bläddrar vidare. Vi får tyvärr öka tempot.

Inflationsprognosen i Sverige är utmanad.

Det har vi varit inne på. Vill du lägga till nåt kort?

Riksbanken möter en svagare konjunktur på decembermötet–

–då de starkt har signalerat en höjning.

Men motiveringen till höjningen finns i andra skäl–

–såsom de negativa effekterna av minusräntor.

Vi bläddrar vidare. Vi har en graf till innan vårt crescendo.

"Stark signal från statspapper"… Sean, några korta reflektioner.

Det går tillbaka till tillverkningen och att det kanske blir en reflation.

Räntorna stiger i USA. Jag tror inte att amerikansk tioåring går långt över 2.

Men de kommer över 1,40 som var det lägsta.

Men det är också politiskt med handelsavtal, brexit osv–

–att tillverkningssektorn går bättre än förväntat.

Den sista grafen för i dag handlar om just handelskriget.

Handelskriget är avgörande för marknaden.

Kinesisk export till USA. Hur mycket exporterar Kina till USA.

De röda staplarna är rätt kraftiga. Det är inte positivt, ner 23 %.

Kina och USA behöver en deal.

Kina behöver en deal på grund av grafen. USA på grund av valet.

Trump behöver bli omvald. Han har riksrätt och en massa annat.

Vid tror på en nedtrappning av handelskriget. En "trade truce".

–Håller du med, Johanna? –Jag håller med.

Ingen av dem har råd varken ekonomiskt eller av privata skäl–

–att inte få till en deal.

Frågan är om den blir tillräcklig för att marknaden ska vara nöjd.

Ni låter båda optimistiska.

Matilda, hur ser prognosen ut för ett Börslunch i morgon?

Den är mycket god. I morgon ska vi smälta det här med lite tabletter.

Det blir läkemedels- och hälsovårdsspecial med Susanna Urdmark och Astrid Samuelsson.

Där finns det tillväxt.

Dagens Börslunch bjuder på en analys av makroläget. På plats för att diskutera bland annat konjunktur och centralbanker finns Johanna Högfeldt från Swedbank och Sean George från Strukturinvest.

Programledare: Matilda Karlsson och Gabriel Mellqvist

  • ”Bottenfiske så det sjunger om det”16:10

    ”Bottenfiske så det sjunger om det”

    Börslunch blickar framåt mot den kommande rapportperioden och tar tempen på världsekonomin. Detta görs tillsammans med Alexandra Stråberg från Länsförsäkringar och Frida Bratt från Nordnet.

  • Glada miner i USA och Kina5:13

    Glada miner i USA och Kina

    Nya börsrekord i USA och en urstark Philly Fed-indikator. Från Kina har det levererats stark statistik. Morgonens makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Gabriel Mellqvist.

  • Marknaden gäspar åt handelsavtalet6:06

    Marknaden gäspar åt handelsavtalet

    Fas ett-avtalet mellan Kina och USA påskrivet. Sjöstedts sorti som partiledare för Vänsterpartiet kan skaka om den politiska kartan. Representanthuset går vidare till senaten med riksrättsprocessen mot USA:s president Trump.

  • Få förväntningar på fas ett-avtalet6:54

    Få förväntningar på fas ett-avtalet

    Fas ett-handelsavtalet mellan USA och Kina skrivs på i dag. USA, EU och Japan vill se hårdare WTO-regler mot statliga subventioner. Om det och mycket mer i morgonens makroanalys med Handelsbankens Kiran Sakaria.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.8%
NASDAQ-100 0.5%
NASDAQ Composite 0.3%

Vinnare & förlorare

Swedish Orphan Biovi… 8.9%
ÅF 4.4%
Embracer 3.4%
Bilia -1.3%
Holmen -1.6%
Loomis -3.2%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier