Aktier åt anställda ger bättre börs

I dag ska vi lösa problem både med populism–

–och protektionism. Här är Börslunch torsdag 1 november.

Först lite nyheter. En stabil rapport från Hexagon–

–en dramatisk kronförstärkning, drygt 1 %–

–och så har Billerud, en brud i skrud–

–rusat över 15 % på börsen, apropå utköpsrykten.

Utköp och ägande ska vi tala mer om.

Sophie Nachemson-Ekwall–

–legendarisk ekonomijournalist–

–sen forskare på Handelshögskolan, är här.

Vi är mitt inne i rapportsäsongen.

Kurserna går upp och ner snabbt.

Billerud kanske lämnar börsen, Mr Green i går, Capio...

Många svenska bolag tycks vara på väg att lämna landet.

Du är ju forskare. Stämmer det?

Över en längre period har det varit tydligt–

–att i stort sett alla våra stora verkstadsbolag–

–har lämnat landet. Och det fortsätter.

Det tråkiga är att de stora lämnar–

–de små hinner inte växa upp innan de lämnar–

–och kvar blir ett gäng småbolag.

Det är kul med en stor startup-sektor på börsen–

–men de stora bolagen lämnar ihop med huvudkontoren.

Vi som tittar på det här programmet älskar bud–

–för då stiger kursen. Vad är problemet?

Just de här buden gjorde att jag som journalist–

–såg mina artiklar på förstasidan.

Men jag tröttnade på bud. Det blev förenklat–

–att bara se till de kortsiktiga aktieägarna–

–som tjänade på budpremien. Att se till deras intresse–

–i samband med uppköp. Internationellt–

–tittar man mer på påverkan på samhället, de anställda–

–jobben och forskningen på landet.

Sverige har inte riktigt hängt med där.

"Bara vi har bra skatter för bolagen stannar de kvar."

Men det räcker inte. Utbildning och bostäder räcker inte.

Vi måste se över våra uppköpsregler och skattesystem–

–som styr folks beteende.

Här är svenska bolag som lämnat landet–

–under lång tid. Pharmacia och Asea för länge sen–

–Capio och Mr Green i dagarna, Skandia och Scania.

Många av bolagen har betydande verksamhet kvar.

Nordea ska ha kvar sina bankkontor i Sverige.

Ser du ändå en fara i flytten av huvudkontoret?

100 tjänstemän.

Nordea, Astra Zeneca, Capio och några till...

Forskning visar att kvalificerade tjänster–

–handlas upp kring huvudkontoret.

Juridik, duktiga forskare...

Men också kvalificerade it-tjänster.

Digitaliseringen växer mycket och det finns skäl att tro–

–att exempelvis Nordea–

–tittar mer på startup-sektorn i Helsingfors–

–än i Stockholm framöver. Samma tendens–

–såg vi hos Astra Zeneca och andra bolag tidigare.

Har vi inte samma problem ändå?

Sandvik sitter i Stockholm nu–

–inte många huvudkontorsfunktioner finns kvar i Sandviken.

Du kommer visst från Falun.

Då har du sett de lokala små företagen lämna.

Oftast i samband med ett generationsskifte.

De säljer till riskkapitalister eller andra industribolag.

Det känns rätt bra de första tio åren.

Men efter 20 år har de ofta förvunnit.

Det har vi sett i många företag.

Till slut finns så få industribolag på landsbygden–

–att den lokala servicen blir lidande.

Där har Sverige tänkt lite väl kortsiktigt.

Strukturomvandlingen ska ge de anställda jobb i bättre–

–och mer lönsamma bolag som kan betala högre löner.

Under en period funkade det–

–men sen fanns inga företag kvar på landsbygden.

Sverige måste se mer till regionalpolitik–

–och bygga upp samverkan mellan lokala entreprenörer–

–och företag, få med facket–

–så att anställda kan ta över företag...

Så blir fler företag kvar på landsbygden.

Vi måste också behålla storbolagens huvudkontor–

–men nu finns inte så många kvar.

Du knyter politisk populism till den här utvecklingen.

Utarmandet av allt utanför storstäderna.

Ja. Under lång tid har flyttlassen gått till storstäderna.

Ett av skälen–

–till att inga stora populistpartier finns i Sverige–

–är att landsbygden redan är nedlagd.

På 10–15 år har vi gått–

–från 8,5 till 10 miljoner invånare.

Mer än 1,5 miljoner av dem bor i de stora städerna.

Gapet mellan landet och tätorten har vidgats mycket mer–

–i Sverige. Samtidigt utvecklas populismen i Frankrike–

–England och USA.

Där spelar landsbygdens röst en större roll i politiken.

Är företagslagstiftningen annorlunda i USA?

Ja, men även i Kanada, Frankrike och England.

Man ser värdet av en aktiv regionalpolitik–

–för att bevara det lokala näringslivet.

Man försöker på olika sätt hitta långsiktigt kapital.

När familjeföretag byter ägare i generationsskiften–

–kan man göra det möjligt med lokala köpare.

Och när bolag lägger ner fabriker, som Findus i Bjuv–

–kan man göra det möjligt för nån lokal aktör att ta över.

Vad hindrar dem från att göra det nu?

Att vårt skattesystem–

–gör det svårt för anställda och familjer att ta över.

Familjer har inte alltid en arvinge.

Men det är också svårt för anställda att ta över–

–det sker nästan aldrig. Den marknaden–

–ser man positivt på i Frankrike, England, Skottland–

–Belgien, USA, Kanada, Italien och Spanien bland andra.

Det är som att hitta miljarder under en sten.

De anställda är långsiktiga, ansvarsfulla–

–deras företag är lika innovativa–

–de säger upp färre personer och arbetar hållbart.

Kan det ske både på och utanför börsen–

–att anställda äger sina bolag?

När jag säger det här blir folk ofta provocerade.

"Anställda kan inte ta över företagen."

Det är inte löntagarfonder, men ett lokalt engagemang.

Det fungerar internationellt. I USA, där Trump...

En av de få saker han tagit från Demokraterna–

–är ett förslag om skatteförmåner och hjälp med lån–

–till anställda som vill ta över företag–

–vid strukturomvandlingar eller generationsskiften.

Och frågan är stor i England.

Den enar både Labour och Teresa May.

I Frankrike har Macron drivit det hela.

I Sverige är det helt tyst.

Det är inte det att anställda inte driver företag–

–utanför stora städer.

Svenska anställda äger inte aktier i sina egna företag.

Svenskar äger väl mycket på börsen?

Det är småsparare som äger privat.

Men vi har en gammal facklig lagstiftning–

–som gör att de anställda finns med i styrelsen.

Det här med medbestämmande känns ju jättebra.

Det är en 70-talsprodukt.

Det har hänt mycket sen dess.

Anställda idag spelar en annan roll i företagen.

Alla är inte med i facket.

Alla arbetsplatser har inte aktiva fackföreningsrörelser.

Nu går vi mot...

Det vore bättre om de anställda var delägare–

–och själva aktiva den vägen?

I de företagen där anställda både har inflytande–

–och äger aktier, har rätt till kapital och inflytande...

Det är de företagen som vinner framgångar–

–på innovation och välbefinnande och är lönsamma.

Skulle du hellre sätta 100 000 av dina pengar–

–i ett bolag där många anställda finns med i ägarlistan–

–än ett normalt aktiebolag?

Skapar det stabilitet på sikt?

Bra fråga. En fråga som jag själv leker med är:

Vi har haft en period där de institutionella investerarna–

–krävde att det skulle vara incitamentsprogram–

–till ledande befattningshavare på företagen.

Man ska ha samma målfunktion.

Men det har visat sig ha blivit kortsiktigt.

Det har blivit höga löner till en viss grupp–

–medan företaget inte ens har gått bra.

Framöver kommer vi att ha svenska och internationella–

–investerare som kräver breda aktiespararprogram–

–även för alla de anställda.

Det hänger ihop med den splittrande utveckling–

–som vi har i ekonomin, där företagen säger upp–

–en stor del av de anställda.

Men de som de vill behålla måste de sy fast–

–som man på 90-talet skulle sy fast företagsledningen.

Skanska har ett program. Attendo har försökt få anställda–

–att köpa aktier i bolaget, framgångsrikt eller ej.

Finns det försök...

Spotify ger ju optioner till sina anställda.

De exemplen som du nämner är intressanta.

Attendo är en stor besvikelse. Det hänger ihop med–

–att de vårdanställda inte riktigt kunde eller förstod.

Och skattesystemet ligger som en våt filt–

–över möjligheten. Det är inte så förmånligt i Sverige–

–som det är i alla de här andra länderna.

Skanska är också intressant. Där äger 7 % av de anställda–

–aktier i företaget, men det finns ingen samordning.

När programmet kom var inte facket med.

Och de har bara fått B-aktier.

Det vill säga, de är andra klassens aktieägare.

Det låter ju bra för att den svenska kontrollägaren–

–ska få styra.

Men i Frankrike får de anställda dubbel rösträtt–

–för de är långsiktiga, ansvarstagande, engagerade.

Sverige måste tänka bort den här tron på–

–att en stark kontrollägare är det enda som gäller.

Vi måste gå mer emot bolagsstyrning.

Då gäller det att få med facket–

–som en del av samtalet kring hur företag ska styras.

Du tror inte att det svenska A- och B-aktiesystemet–

–ger en så bra trygghet?

Jag brukar tänka... När en entreprenör kommer till börsen–

–är det bra om entreprenören kan behålla kontrollen–

–i företaget, för du tror ju på företaget.

Du investerar i den här entreprenören.

Men sen går det kanske 10, 20, 30, 40 år.

Och sen skiftar den ägare.

Då ska aktien säljas.

Men regler i Sverige hindrar institutioner från–

–att köpa kontrollaktier. De ska inte vara ute efter makt.

Skattesystem gör att vi inte har mycket–

–privata förmögenheter. Det har lett till att A-aktierna–

–alltid hamnar hos en utländsk köpare.

Har vi tur blir det en mellanhand i en svensk hedgefond.

Sen hamnar det utomlands ändå.

Medan vi pratade såg vi en graf på andelen.

Andelen anställda som äger i Europa.

Den ligger på 3,2 % ungefär.

Jag gissar att Sverige är betydligt lägre.

Ja, jag blev förvånad när jag såg uppgifterna för Sverige.

Sverige ligger på under 2 %.

Alltså långt under snittet i Europa–

–eftersom vi har vår småspararkultur.

Det är helt enkelt skatter–

–som har gjort att de här breda aktiespararprogrammen–

–inte är moderna längre, vilket är tråkigt.

Till det kommer att man har sämst rösträtt.

Det är ganska mycket sämre i Sverige än i andra länder.

Vem bär ansvaret för att förbättra strukturen–

–så att vi kan åtgärda problemet–

–och skapa en bättre börs?

Om vi vill att svenska börsen ska vara en tummelplats–

–för företag som ägnar sig åt hållbart värdeskapande–

–och har ett värde för aktieägarna, men samtidigt bygger–

–en värld som är hållbar och entreprenöriell...

Då är det många som bär ansvaret för det.

Det gäller börsen som ska ha regelverk som ser till–

–att uppköpsreglerna inte gör det lättare att köpa–

–svenska företag än andra.

Vi behöver titta på de institutionella investerarna–

–så att de tar större ägarandelar–

–och därmed kan utöva ett långsiktigt ansvar–

–för utvecklingen av företag.

Vi behöver se över skattelagstiftning–

–och rycka ut den värsta tanden av dem alla:

Att gå in i vår aktiebolagslag och se till–

–att man tydliggör att styrelsen också har ett ansvar–

–för övriga intressenter.

Alltså mindre aktieägare helt enkelt?

Nej, inte mindre aktieägare.

Man måste titta mot ett bredare samhällsuppdrag.

Det är känsligt i Sverige. Genom att vi har tydliggjort–

–att kontrollägaren kan styra hela företaget–

–så lägger vi ett stort ansvar på kontrollägaren.

En kontrollägare som inte alltid finns.

Och det är inte alltid det är en god person...

För den har ju sitt egna intresse också.

Idag saknas mekanismer för att styra att kontrollägaren–

–verkligen ser till att minoriteten kommer till tals.

I de stora företagen är det inget problem.

Där finns ofta institutioner.

I de små börsföretagen, vi har väl 400-500 stycken idag–

–är ofta de mindre aktieägarna väldigt ensamma.

Då blir fokuset på vinstfunktionen väldigt begränsande–

–där vinsten ofta tolkas i det här vinstmaximeringstänket.

I själva verket är det en skyddsklausul–

–för att företaget ska ägna sig åt det som de ska:

Bygga värde för samhället.

Vi hoppas att lagstiftare, kollegiet för bolagsstyrning–

–bolagsstyrelserna och institutionerna har tittat–

–och tar del av Sophie Nachemson-Ekwalls forskning.

Den senaste finns på din hemsida.

Tack för att du kom. Du gjorde oss alla lite klokare.

Den som är besviken över att aktietipsen uteblev idag–

–får ha förtröstan och kolla imorgon.

Då kommer Alexandra Morris, global förvaltare på Skagen.

Missa inte det. Tack.

Utköp, ägande, populism och protektionism. Det är några av ämnena som Sophie Nachemson-Ekwall, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, pratar om med Gabriel Mellqvist i dagens Börslunch.

 

  • För sent att hoppa på Tele22:49

    För sent att hoppa på Tele2

    Tele2 har lyckats kompensera de fallande priserna med ett ökat kundintag trots en svår marknad. Det menar Paretos analyschef Stefan Wård.

  • Högt och lågt från Sandvik3:02

    Högt och lågt från Sandvik

    Sandvik rapporterar det näst bästa resultatet någonsin och efterfrågan ligger på historiskt höga nivåer. Samtidigt märks en svagare aktivitet i de korta cykliska affärerna och personalstyrkan ska minskas med 2 000 personer under andra halvan av 2019. Bolagets vd Björn Rosengren kommenterar. 

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.5%
NASDAQ-100 0.6%
NASDAQ Composite 0.6%

Vinnare & förlorare

SCA 5.1%
Holmen 3.6%
Trelleborg 3.5%
Dometic Group -2.2%
Peab -2.7%
Vitrolife -2.7%
Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Kalendereffekt tynger Sweco7:11

    Kalendereffekt tynger Sweco

    Teknikkonsulten Sweco rapporterade under tisdagen för årets andra kvartal och resultatet kom in 12 procent bättre än föregående år justerat för kalendereffekt. Bolagets vd Åsa Bergman kommenterar rapporten och förklarar hur färre arbetstimmar har drabbat resultatet. Dessutom berättar hon om förvärven av MLM Group i Storbritannien och IMP i Tyskland.

  • Analytikern: Inga moln på fastighetshimlen6:09

    Analytikern: Inga moln på fastighetshimlen

    Fastighetsbranschen har haft en aktiv vecka med kapitalmarknadsdagar i Båstad och flera kvartalsrapporter. Analytikern Albin Sandberg från Kepler Cheuvreux kommenterar bland annat optimismen i branschen...

  • Ökad försäljning lyfter JM3:33

    Ökad försäljning lyfter JM

    Bostadsjätten JM presenterade under fredagsmorgonen sin rapport för årets andra kvartal och resultatet kom in över analytikernas förväntningar. Aktien steg med 7 procent på beskedet. Bolagets vd Johan Skoglund är nöjd med kvartalet och berättar bland annat om planerna kring förvärv och en stor kommande försäljning av hyresrättsprojekt.

  • En titt på CSPP3:25

    En titt på CSPP

    CSPP är programmet ECB använder för att stödköpa obligationer. Sean George från Strukturinvest berättar hur det fungerar och hur en strategi kan läggas upp med programmet i åtanke.