Stora möjligheter och risker i Indien

Välkomna till Börslunch fredag 1 mars.

Vi fortsätter med våra specialprogram. I dag om Indien.

Extra aktuellt med tanke på oroligheterna med Pakistan.

Roligt att ha dig här, Lisa Synning.

Jag vet inte hur noga tittarna följer konflikten.

Ett terrorattentat drabbade Kashmir.

Kartan visar regionen, ett känsligt område med problem.

Attentatet har lett till vedergällningar över gränsen-

-mellan Indien och Pakistan.

För runt två veckor sen skedde ett terrorattentat-

-på indiskt territorium.

En bilbomb exploderade och dödade-

-ett fyrtiotal indiska militärer och säkerhetsanställda.

Följden har blivit att konflikten i Kashmir-

-har eskalerat gradvis.

Det ledde till att Indien bombade pakistanskt territorium.

Ett indiskt flygplan blev nedskjutet-

-och en pilot tillfångatagen av pakistansk militär.

Konflikten har eskalerat.

Nu tycks det ha lugnat ner sig.

Pakistan har indikerat att de kan släppa piloten i närtid.

Inget mer har hänt på några dagar-

-så det tycks ha lugnat ner sig.

Som oinsatt vet man åtminstone en sak:

Att relationen mellan länderna är infekterad-

-och att båda har kärnvapen. Ska man vara orolig-

-för ett fullskaligt kärnvapenkrig?

Jag är ingen utrikespolitisk expert.

Vi ska nog inte vara omedelbart oroliga för det just nu.

Det verkar lugna sig och båda sidor har varit tydliga-

-med att de inte önskar en eskalering.

Så jag tror att det börjar lägga sig nu.

Men det beror förstås på om nåt mer sker.

Indiens regering är tydlig med att svaret blir kraftfullt-

-på terroristhandlingar. De kommer inte att accepteras.

Du nämnde att det här har hänt förut-

-och att det resulterade i en populär spelfilm-

-med premiär tidigare i år. Bilden är från filmen "Uri".

En actionrulle.

Ja. Konflikten i Kashmir har pågått länge.

Många incidenter har inträffat. En av de mest kända-

-är en attack i Uri för några år sen.

Pakistanska terrorister attackerade militära mål i Indien.

Indisk militär gick in-

-och gjorde vad de kallar en "surgical strike".

De gick in, attackerade terroristerna-

-och gick tillbaka igen. Konflikten eskalerade inte-

-som den här gången. Men det händelseförloppet-

-blev en film som gick upp på bio i Indien-

-för några veckor sen. Jag var där-

-under terroristattacken. Många talade om filmen-

-att den var en succé och att de var stolta över-

-hur Indien hade hanterat situationen då.

På många sätt har det varit mycket snack om Kashmir-

-i Indien på sistone.

Som potentiell investerare kan man tänka-

-att liknande händelser tidigare-

-inte lett till förlorad kontroll.

Det är inget nytt. Dagligdags är det en konflikthärd-

-som funnits länge, finns och kommer att finnas där.

Även framöver.

Snart är det val i Indien. Ännu en viktig faktor.

Hur är den politiska tonen efter attentatet?

Modi har haft makten i fem år.

Valet sker om ett par månader.

Efter hans tillträdande har tonen ändrats-

-för svaren på den här typen av attacker.

Uri var ett exempel, hanteringen den här gången ett annat.

Opinionen för Modi har varit lite nedtryckt-

-men nu har den ökat, folk i Indien är nöjda-

-med hans svar på terroristattentatet.

Det är vanligt att en gemensam fiende enar.

Den sittande regeringen brukar få ökat stöd.

Så är det nog här också.

Vi ska få ett litet aktietips längre fram.

Du var nyss i Indien. Valkampanjen...

Vi har lite bilder från resan. Kontanter delas ut-

-till lantbrukare.

Ja, precis. Den sista budgeten fastställdes-

-innan valet utlystes.

Den sittande regeringen-

-har genomfört få populistiska reformer.

Regeringen har fått kritik för det-

-och också förlorat röster på grund av det.

Regeringen har tagit det till sig och presenterat-

-ett program där mindre markägare kan få 6 000 rupier-

-fördelat på tre utbetalningar. Två före-

-och den tredje efter valet, om BDP sitter kvar.

Annars får de inte de pengarna, men kanske andra.

När vi var där hade programmet presenterats nyligen.

Enligt oppositionspolitiker-

-skulle det inte ge fler röster.

"Pengarna kommer inte ut för att det är för svårt"-

-"att hitta landregister och få in formulären"-

-som bönderna skulle fylla i. På en av bilderna-

-sitter jag tillsammans med några män.

Jag råkade stanna vid ett testånd på landsbygden-

-i Uttar Pradesh och där satt byns män-

-som hade samlat in en hel hög med ifyllda formulär.

Så åtminstone en del tycks kunna få utbetalningarna.

Och det finns indikationer på att det ökat chansen-

-för regeringen att bli återvald.

Opinionen är splittrad och svår att mäta.

Vi vet inte hur det blir förrän efter valet.

Men det ser ut som om det sker.

Politisk osäkerhet, en annan populism än den europeiska...

Att dela ut pengar...

Kossans stora roll hinner vi kanske inte tala om i dag...

Risk... Terrorism, krigsrisk, politisk risk...

Ett glädjebesked kom dock i dag.

PMI, tillverkningsindustrin i Indien, kom in på runt 54-

-jättestarka siffror.

Det är lätt att glömma att Indiens motor tuffar på-

-när det talas så mycket om risk och oro.

Indiens ekonomi är intressant.

Indien växer starkt-

-inte minst för att befolkningen gör det-

-till skillnad från många andra delar av världen.

Och flera positiva reformer har genomförts.

I valdebatten får man ofta inte den bilden-

-för att det hela är tudelat. Stora delar av befolkningen-

-har inte fått ta del av det här. Jordbrukare-

-har det tufft ekonomiskt, men tillverkningsindustrin-

-går rätt bra. Utvecklingen är polariserad.

Men Indien växer bra och fortsätter reformagendan-

-sipprar allt mer ner till alla.

Potentialen är jättestor.

Utanförskap och populism finns ju i hela världen.

Politiska reformer har skett-

-bland annat konkurslagstiftningen har ändrats.

Varför ska vi hålla koll på det?

För några år sen infördes en konkurslagstiftning i Indien.

Tidigare fanns det inte. En väldigt bra reform.

Tidigare fanns många dåliga lån i företagssektorn-

-särskilt i vissa sektorer.

Att få effektiva investeringar, bra infrastruktur-

-och tillväxtdrivande investeringar i ekonomin-

-har varit svårt. Lagstiftningen tvingar bankerna-

-att skriva av och hantera de dåliga lånen.

Men det gör att en rätt stor "backlog" finns att hantera.

Som banksystemet tvingats ta fram.

Förut fick de dåliga krediterna rulla.

Nu måste man ta fram dem-

-och avyttra de säkerheter man har.

Men då smäller det också.

Ja, nu hände ju inte exakt det, men...

Vi fick ett större kreditevent i höstas.

IL&FS.

Exakt. Bolaget är rätt komplicerat-

-vi ska inte gå in på detaljerna-

-men de ställde in betalningar.

Det skakade om finanssystemet för det var oväntat.

Ett bolag med "AAA–rating".

Följden blev en förtroendekris.

Man kanske kan fundera på hur det kommer sig-

-att bolaget hade AAA–rating.

Det påminner om vår finanskris.

Förtroendekris, man litar inte längre på varann-

-likviditeten torkar. Var det nåt sånt?

Ja. Indien gjorde ju en "demonetization"-

-en stor del av utestående sedlar ogiltigförklarades-

-för några år sen. Folk fick sätta in sedlar på banken-

-om de kunde visa att de var vita. Troligen kalkylerade-

-Indiens regering med att en hel del-

-av den utestående penningmängden inte skulle-

-komma in i banksystemet.

Att penningmängden skulle minska-

-så att man kunde skicka ut mer pengar till de fattiga.

2016, 2017 ser man en djup dipp.

Ja, där ser vi det som hände.

Det som hände var att man på olika sätt-

-lyckade få in-

-i princip hela penningmängden i systemet.

Hur gick det till? Det fanns väl svarta pengar bland dem?

Ja. Det fanns nog för många kryphål-

-och för hög korruption i landet.

Det som har hänt med en del av pengarna-

-som kom in i systemet...

De hamnade ju i det officiella finansiella systemet.

Så tillgångar som förvaltas-

-både i aktie–, kredit– och räntefonder-

-har ökat explosionsartat i Indien.

Pengarna blir ju inte kvar på bankkontona.

Likviditet har tillförts systemet.

Bolag har kunnat låna ut med hög risk...

När det då smäller-

-dras många av fonderna och kapitalet tillbaka.

Det blev en total likviditetstorka i systemet.

Den har börjat släppa.

Det ser bättre ut nu än det gjorde en period i höstas.

Med det sagt ska vi komma ihåg-

-att den underliggande risken finns kvar.

Att delar av "non–banking financials" i Indien-

-har lånat ut till privatpersoner, företag-

-och andra finansbolag som kanske inte borde ha fått lån.

Kreditproblemen riskerar att öka gradvis.

En tredje stor risk.

Krigsrisk, politisk risk och finansiell osäkerhet.

Mot den bakgrunden är det pikant-

-att ett av dina favoritbolag är en indisk bank.

Hur kommer det sig?

Tittar man på behov och möjligheter-

-i Indiens finanssektor är de enorma.

Många har ett bankkonto. Efter "demonetization"-

-blev de tvungna att ha det. Men befolkningen växer-

-och många har bara den mest basala tjänsten-

-ett bankkonto. Behoven och möjligheten att växa-

-är enorma. Och i Indien är skillnaderna enormt stora i-

-hur de olika bankerna och finansbolagen hanterar risker.

HDFC Bank, mitt "top pick" i Indien-

-har inte varit med i vågen av ökad kreditutlåning-

-med lägre kreditkvalitet. Banken är konservativ.

Och aktiv på Indiens landsbygd, på mindre orter.

De har kontor i nästan varenda liten stad och by i Indien.

Och nu samarbetar de med staten och öppnar små filialer-

-tillsammans med statsservicekontor-

-där mark och bilar kan registreras.

Minikontor där de erbjuder sina produkter och tjänster.

Förra gången du var här talade du om lån till traktorer.

Ja.

Det verkar ha gått rätt bra.

HDFC Bank i blått utklassar-

-ett bredare tillväxtmarknadsindex i orange-

-och en stor, mer klassisk bank: State Bank of India.

State Bank of India är en statsägd bank. I Indien-

-finns två typer av banker: privatägda och statsägda.

De statsägda har fortfarande mer problem-

-för de har andra typer av incitamentsprogram-

-och måste låna ut när staten tycker att det behövs.

Deras kreditkvalitet är betydligt sämre.

HDFC Bank är den mest välskötta, privatägda banken.

Nu när statsägda banker har det tufft med kapital-

-och kreditkvalitet, liksom non–banking financials-

-och inte kan öka utlåningen-

-är potentialen fantastisk för HDFC Bank-

-att med goda marginaler öka marknadsandelen ännu mer.

Även om problem kan uppstå kortsiktigt-

-finns jättestora möjligheter-

-för dem som sköter korten snyggt.

Sen är det inte säkert att det blossar upp-

-till stora problem i systemet, även om vi säkert får se-

-enskilda händelser.

Men i båda fallen är det ett bra "bet".

Ja, det tror jag.

Vi har fått bra tips, både på en aktie och en marknad.

Du gillar marknaden, trots betydande risker.

Två andra intervjuer ska vi länka till sändningen-

-direkt på EFN.se. Trevlig helg.

På måndag har vi Peter Malmqvist i studion.

Då tar vi pulsen på, och summerar rapportsäsongen.

Allt gott. Vi ses på måndag.

Indien ligger i konflikt med grannlandet Pakistan. Hur ska man då tänka när det gäller investeringar i Indien? Det diskuteras i dagens Börslunch där Lisa Synning, förvaltare på Handelsbanken, gästar Gabriel Mellqvist.

  • Bookmakers tror inte på Boris Brexitavtal3:43

    Bookmakers tror inte på Boris Brexitavtal

    Kinas ekonomin växte med 6 procent det tredje kvartalet vilket är den lägsta tillväxttakten på över 27 år. Bookmakers tror inte på Storbritanniens premiärminister Boris Johnsons Brexitavtal. Morgonens viktigaste makro med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • DUP utnyttjar sin makt till max7:29

    DUP utnyttjar sin makt till max

    Nordirländska DUP stöder inte Johnsons Brexitplan. Svagt uppåt för svenska bostadspriser. Ingen inbjudan till nya handelssamtal från Kina. Morgonens viktigaste makro med Lars Henriksson, valutastrateg på Handelsbanken, och EFN:s Albin Kjellberg.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

Getinge 18.1%
Assa Abloy 1.9%
Nolato 1.8%
Volvo -1.9%
FastPartner -2%
Castellum -2.2%
Uppdaterad fre 10:36
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Frågetecken från Kina om handelsavtal3:32

    Frågetecken från Kina om handelsavtal

    USA har mer bråttom med handelsavtalet än Kina. Olika tongångar från EU och Storbritannien angående Brexit. En rejäl dos makroekonomi med Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Gabriel Mellqvist.

  • Öl i pappflaska en börssuccé?18:14

    Öl i pappflaska en börssuccé?

    I Börslunch snackas det öl i pappflaska. Dessutom bjuds det på utblick inför rapportsäsongen. David Lindström från Strand Kapitalförvaltning och Adolphe Baraderie från Danske Bank har även med sig aktiecase.