Afrikanska aktiefavoriter

Välkomna till Börslunch.

I dag riktar vi blickarna mot Afrika.

Välkommen Karin Fries, Afrika-förvaltare på Carnegie.

Först en kursgraf. Det händer mycket i Sydafrika–

–och därmed också i din fond. Den har fått en skjuts–

–som kursgrafen visar.

Vad har hänt? Varför går det så bra just nu?

I mitten av november började saker hända–

–främst i Sydafrika, som bidragit stort för vår del...

Det ryktades om att Ramaphosa skulle ta över i ANC–

–och så blev det i mitten av december.

Marknaden gillade det.

Dels fick Sydafrika större chans att undgå–

–en kreditnedgradering till "junk" före årsskiftet.

Man hoppades att han skulle vara positiv–

–till företag och marknadsekonomi–

–omstrukturera statliga bolag, byta ut vissa ministrar–

–och upprätta en rimlig, trovärdig statsbudget.

Så kan en kreditnedgradering undvikas redan i mars.

Häromdan bytte han ut ministrarna–

–och har därmed uppfyllt allt.

Vi återkommer till Sydafrika och Ramaphosa.

Men först en mer panafrikansk diskussion.

Grafen visar flera afrikanska börsindex.

Värdena är inte valutajusterade, så uppgången–

–för Nigerias index, högst upp i blått–

–är följden av ett valutaras.

Men även med en nedjustering ser det positivt ut–

–för afrikanska börser.

Absolut. Nigeria fick en stor skjuts i mitten av december–

–och i januari. Ett skäl är det högre oljepriset.

Volymerna är större, främst större handlade volymer–

–i valutamekanismen som öppnats för investerare.

"Investors and exporters" får handla med den valutan.

Kursen brukar ligga på 360 naira per dollar–

–jämfört med den officiella kursen 305 naira per dollar.

Investerare i Afrikafonder generellt...

Är det ett råvaruspel? Är börserna råvarutunga?

Råvarubolagen är få.

Bara i Sydafrika och nåt i Marocko.

Men ekonomierna är känsliga för råvaror.

Vissa av dem, främst Nigerias.

Men i Kenya på östsidan finns inte råvaror.

Nigeria är mer jordbruksberoende.

Beroende av att sälja snittblommor, så "Valentine" är bra.

Sektordiversifiering.

Dollarintäkterna behövs–

–för att ekonomierna ska gå igång i de länderna.

Säkerhetsfrågor ingår i rapporteringen från Afrika.

Al-Shabab i östra Afrika och Boko Haram i Nigeria–

–skapar rubriker. Hur förhåller du dig till dem?

Boko Haram i Nigeria–

–begår skrämmande övergrepp mot invånarna.

De drabbade områdena är ytterst små–

–ur ekonomisk synvinkel, för Nigeria.

När de rör sig söderöver mot Maiduguri–

–kommer de in på jordbruksområdet–

–och det kan vara känsligt för inflationen. Men annars–

–är deras bidrag till den nigerianska ekonomin under 1 %.

Effekten på börsbolagen blir inte stor–

–och det har inget att göra med Nigerdeltat.

Men att olika grupper i Nigerdeltat–

–drar oljeledningar som påverkar oljeexportens volym–

–är ett större problem.

Det brukar dyka upp i samband med val–

–och byte av presidenter, så framåt hösten kan det ske.

Ett humanitärt problem, snarare än nåt som stör marknaden?

Ja. Det ska förstås inte underskattas.

Ghana ligger bra till–

–även i mätningar av frihet och demokrati.

Landets lilla aktiemarknad har gått som en raket.

Drivet av kakao och andra råvaror som förväntas gå starkt.

Nån reflektion över Ghanas utveckling?

Ghana har haft flera år med hög inflation. Runt 35 %.

Inflationen har sjunkit och det är väl dags–

–för centralbanken att sänka räntan.

Realräntan har varit över 10–11 %.

Effekten på börsen–

–när den trycks ihop ska inte underskattas.

En eller två köpare räcker, eftersom börsen är så liten...

Värderingarna har varit låga. Så en utländsk köpare–

–eller även en inhemsk, kan lätt driva upp aktiekurserna–

–för att komma över aktier snabbare.

Apropå Sydafrika... Många fondförvaltare...

...liksom du, är tungt viktade mot Sydafrika.

Tabellen visar handeln på några viktiga börser i Afrika.

Vinnaren Ghana finns längst ner, pytteliten.

Dagsomsättningen i snitt är 400 000 dollar.

För att få volymer gör man som i traditionell handel:

"By appointment". Man tar kontakt med mäklare–

–som kan hitta volymen. Man går inte över börsen.

Kan din fond handla där?

Ja. Just nu har vi inget i Ghana.

Nyligen sålde vi vår bank i Ghana–

–som vi haft god avkastning på i många år.

När värderingen är rätt och nån vill sälja...

När vi erbjuds köp till ett pris vi vill betala–

–inte det börsen bestämt, brukar vi vara med.

Då blir volymen rejäl.

Nigerias ekonomi och befolkning är störst–

–men Sydafrikas börs är störst.

Använder du den officiella kursen på Nigerias naira–

–är kanske Nigerias störst.

Men med valutakursen som används är Sydafrikas större.

Särskilt om man räknar om det i dollar.

Även som jämbördiga ekonomier är skillnaden stor.

Varför är Sydafrikas aktiehandel så stor?

Sydafrikas ekonomi är mer sofistikerad.

Finanssystemet är lika sofistikerat–

–som Europas och Sveriges.

Landet ligger högt i rankingen av bolagens transparens–

–"corporate governance", rapportering, regelverk...

Hur går Sydafrikas börs jämfört med Sveriges?

Sen finanskrisen har de gått nästan likadant.

Vilken bild har du av Sydafrikas börsutveckling?

Jag undrar om det är valutajusterat...?

Jag tror att Sydafrikas börs gått sämre.

De är nästan lika stora, Sydafrikas kanske är lite större.

Omsättningen är ungefär lika stor. Det finns många bolag.

Och många sektorer. Sydafrika har fler råvarubolag–

–och Sverige fler verkstadsbolag.

Som på svenska börsen–

–har en stor andel bolag intjäning utomlands.

Flera sydafrikanska bolag är aktiva i övriga Afrika.

Standard Bank, Barclays Bank Africa, Shoprite...

De har 15–25 % av intäkterna från övriga Afrika.

Det är svårt att hitta i Sverige.

Du var inne på politik. De senaste årens utveckling–

–visas i några dystra kurvor. Konsumentförtroende...

Kurvan visar optimismen inom Sydafrikas näringsliv.

Den pekade brant nedåt, men har nu vänt upp lite.

Varför var Zuma så dålig?

Korruptionen ökade och blev mer tydlig under Zumas år.

Journalistkåren och det starka civilsamhället–

–har rapporterat om övergrepp och överträdelser.

I takt med ökande korruption har förtroendet fallit.

Ett antal regelverk har saknats.

Exempelvis råvaruindustrin behöver nya regler.

Landfrågan har varit en stor "issue".

Kan jag vara säker på att jag äger min mark?

Kommer nån att ta den ifrån mig?

Black Economic Empowerment–

–har lett till osäkerhet om ägarfrågor.

Därför har förtroendet stadigt minskat.

2015 kom den sista smällen när finansministern byttes ut–

–tre finansministrar på fyra dagar.

Och utländskt kapital har flödat ut ur Sydafrika.

Den stora skillnaden är anmärkningsvärd.

En kombination...

Råvaruaffären, att det är svagare...

Att Sydafrikas ekonomi har utvecklats sämre...

Den stora nedsidan kom efter 2015 när man gav upp.

Aktiemarknaden tog, före räntemarknaden–

–ut möjligheten till en kreditnedgradering till junk.

Vad kan man säga om Cyril Ramaphosa?

Vet vi mycket om honom?

Det gör vi. Han har ju varit med...

Han har "struggle credentials" som man säger i Sydafrika.

Han ingick i ANC:s ledargarde redan under apartheid.

Han var med och förhandlade fram–

–övergången från apartheid till demokrati.

Han var väldigt uppskattad av Mandela. Det ger kredd nu.

Han var med och startade NUM–

–den största fackföreningen för sydafrikanska gruvarbetare.

Sen lämnade han politiken i tio år–

–och var väldigt aktiv inom näringslivet.

Han har haft investmentbolaget Shanduka som han sen sålde.

Alla aktieägare i bolaget Lonmin...

Det är väl hans största problem.

Lonmin var den gruva där de 34 gruvarbetarna blev skjutna–

–i Marikana-tragedin. Det kletar väl lite på honom.

En politiker som är industrialist–

–men också åtnjuter sydafrikanska kommunistpartiets stöd.

Jag sa det och tyckte att det var ganska märkligt–

–när alla var så överförtjusta i Ramaphosa.

Han anses vara liberal, företagsvänlig, pragmatisk–

–och nån som alla kan tycka ha bra och sunda idéer.

Han kom till makten med sitt största stöd–

–av kommunistpartiet och arbetarorganisationen.

Så det visar väl vilken duktig förhandlare han är.

Det finns en oroshärd–

–som gäller omfördelning av jordbruksmark–

–från vita markägare till andra sydafrikaner.

Är det här en...

Det är viktigt för sydafrikaner vem som äger marken.

Många tycker att den togs ifrån dem en gång.

Men man tog hand om det–

–när man skrev den sydafrikanska konstitutionen 1994.

Det är inte otänkbart att man gör om lite.

Man jobbar efter "willing buyer, willing seller".

Mycket mark har övergått i dag.

Nationellt sett är det lite under 50 % av jordbruksmarken–

–som ägs i vissa regioner av svarta.

Till värdet är det lågt.

I urbana områden, som i Västra Kapprovinsen–

–är det väldigt låg andel.

Det är lite grann ett politiskt medel att använda sig av.

Framför allt för EFF och den före detta ungdomsledaren.

Han har störst stöd bland unga sydafrikaner–

–som i dag är urbana. Man har haft hög urbaniseringsgrad.

De vill inte tillbaka till plogen, men vill nog ha mark.

Man kan nog lösa den frågan.

En tidningsrubrik som jämförde med Zimbabwe–

–och varnade för en Zimbabwe-effekt. Är det överdrivet?

Sydafrika har visat hur man hanterade att bli av med Zuma.

Man har visat att man är före Zimbabwe.

Man ska ju aldrig säga aldrig–

–men steget dit är väldigt långt.

Det låter hoppfullt. Och marknaden verkar hoppfull.

Landfrågan är nog inget som hämmar aktiemarknaden.

Ska vi titta på några av dina innehav i portföljen?

Vi har en trio afrikanska banker, Mauritius inräknat.

Standard Bank Group, Mauritius Commercial Bank Group–

–och Barclays Africa. Berätta kort om dem.

Standard Bank och Barclays Africa Group–

–är två sydafrikanska banker.

Standard Bank är en av de största på hela kontinenten.

De finns på hela kontinenten. Runt 20–25 % av vinsten–

–kommer från övriga Afrika.

De finns i Nigeria, där de har en stark fondförvaltning–

–eller en Private banking- och Asset management-del.

Barclays Africa Group är en effekt av en strukturaffär–

–som man gjorde med sydafrikanska ABSA–

–och Barclays Plc i London.

Barclays har klivit av sina flesta afrikanska tillgångar–

–och lagt in dem här.

Barclays Africa Group har en 15–20 % från övriga Afrika.

De är stora i många marknader och börsnoterade i vissa.

Det har varit bra för oss–

–med väldigt hög direktavkastning.

Vi har fått 7–7,5 % på Barclays Africa Group.

Aktien gick upp starkt, men har gått ner lite.

Sydafrikanska banker handlades med en riskpremie–

–långt högre än nigerianska banker ett tag.

Det var inte riktigt "fair" givet hur det ser ut.

Kan vi gå från bank till ett stort investmentbolag?

Sydafrikas största börsbolag, Naspers.

Naspers är också en sydafrikan.

Det största bolaget på sydafrikanska börsen.

Naspers vikt i index är större än råvarusektorns i dag.

Det är ett investmentbolag inom media, it och tech.

De är största ägare i kinesiska Tencent.

Och marknadsvärdet på Tencent–

–är större än Naspers börsvärde.

De äger nåt som heter OLX–

–Blockets motsvarighet i Brasilien och Indonesien.

Man äger Mail.ru och Avito i Ryssland.

Man är storägare i Delivery Hero, börsnoterade i Tyskland.

Som driver Foodora här i Sverige. Vilken bukett!

Det som framför allt är fascinerande–

–är att marknaden tillsätter ett negativt värde till det.

Vi ska avsluta med en öl.

Bryggeribolaget Brasseries du Maroc. Marockanskt.

Det är väl den som hävdar att man... Precis.

En av deras många öl.

Det är deras lågprismärke, tror jag. Lite intressant.

Brasseries du Maroc är ett tråkigt bolag...

Vi gillar ju tråkiga bolag på Carnegie fonder.

De har haft många år av ganska jobbig situation.

Deras största försäljningsmånader är juli och augusti.

Det kommer många turister–

–och så har Ramadan legat i de månaderna–

–och då får man inte sälja alkoholhaltiga produkter.

Så de har haft dåliga försäljningssiffror i många år.

Sen har det skett annat–

–som har gjort att det har sett ganska tråkigt ut.

Vi tyckte att allt det var på väg bort och köpte aktien.

Vi fick bra utveckling. Hög direktavkastning.

De är helt obelånade och utan investeringsbehov.

De delar ut hela vinsten. Direktavkastningen är 4–5 %.

Och tillväxten kommer.

Men det lär inte skapa stora klickrubriker.

Nej. Kul ändå. Tack så mycket för din medverkan.

Tack, ni som tittade. I morgon avslutar vi veckan–

–med en betting-special. Häng med oss då.

Det är tema Afrika i dagens Börslunch när Karin Fries från Carnegie Fonder är gäst.

Marknader det pratas om i programmet är bland annat Nigeria, Ghana och Sydafrika.

Programledare: Gabriel Mellqvist.

 

  • En strålande rapportmorgon10:30

    En strålande rapportmorgon

    Swedbank över förväntan. Volvo slår förväntningarna. Axfood överraskar positivt. Positiv påskeffekt för Cloetta. Netent i linje med förväntan. Gunnebos omsättning sjunker. Husqvarna något svagare än väntat.

  • Styrkebesked från USA4:50

    Styrkebesked från USA

    Gårdagens PMI-skörd sammanfattas. I dag väntar svensk arbetslöshetsdata samt IFO-index från Tyskland.

  • Framtidens finansmarknad i fokus18:27

    Framtidens finansmarknad i fokus

    Framtidens finansmarknad och robotrådgivning. Det är i fokus i dagens Börslunch som gästas av Ann Grevelius och Nicklas Storåkers.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 -1.6%
NASDAQ Composite -1.3%

Vinnare & förlorare

Hexpol 6.5%
Axfood 6.2%
Fabege 4.3%
Lifco -5.7%
Kindred Group -6.2%
Fagerhult -6.3%
Uppdaterad tis 14:44
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier