Massor att vinna på gröna obligationer

Äntligen fredag. Välkomna till Börslunch 7 december.

Stockholmsbörsen har vänt upp och ligger på +1,5 %.

Och fler flyger, både med SAS och Finnair.

Dessutom pågår klimatmötet i Polen–

–och då passar det väl bra att tala om gröna obligationer?

Och det gör vi med Helena Lindahl och Nina Ahlstrand.

Välkomna. Följer ni klimatmötet?

Absolut. Petra sa att flyget slår rekord i början.

Så de nedslående rapporterna från klimatmötet–

–är inte förvånande.

Vi ligger långt över målet på 1,5 grad–

–som förhandlades fram i Paris.

Koldioxidutsläppen ökar i USA, Kina och särskilt i Indien–

–där de ökat med över 6 %, enligt siffror som kom i morse.

Vi har nog en del att göra på klimatområdet.

I finansindustrin och överallt.

Aktiemarknaden och andra marknader har stormat.

Vi talar ofta om aktier i Börslunch–

–men i dag ligger fokus på gröna obligationer.

Vår graf visar omprisningar...

Den blå kurvan representerar Europa–

–och den gula Sverige.

2016 ser vi en rätt brant nedåtsväng.

Vi ser kreditriskspreaden, den riskpremie bolagen betalar–

–för att låna på företagsobligationsmarknaden.

Den blå linjen är mest relevant.

Den representerar kreditspreadarna–

–som ett bolag med BBB-rating betalar–

–för att låna pengar på kapitalmarknaden.

Ett bolag med BBB-rating är exempelvis Volvo.

Kurvan går ner kraftigt under 2016.

Skälet till det är inte att bolagen blivit bättre–

–eller att ekonomin gick extra bra–

–men det var då ECB aviserade att man i stimulanspaketet–

–även skulle köpa företagsobligationer.

Det har varit framgångsrikt.

Spreaden har gått från 125 punkter till 50.

Motsvarande 1 700 miljarder kronor har pumpats in–

–i marknaden. I slutet av 2017–

–hände flera saker i kombination.

En orkester har spelat falskt hela 2018.

Donald Trump är ett ämne i sig.

Hans handelskrig ligger och brummar i bakgrunden.

Brexit-diskussioner, problem med Nordkorea–

–skuldkrisen i Italien...

Hur mycket elände...

Men viktigast är att ECB aviserat–

–att stimulanserna ska dras tillbaka.

I princip betyder det–

–att en omprisning av företagsobligationer skett.

Lånen blir dyrare när den största köparen–

–"tar helgledigt".

Nina, nu är vi uppe på 2015 och 2016 års nivåer.

Fortsätter trenden?

Osäkerheten är stor nu.

Nu har lite mjukare tongångar hörts från Fed och ECB.

Vilka beslut som fattas återstår att se.

Osäkerheten runt prissättningen på obligationsmarknaden–

–och vad som intresserar investerarna, kan få bolag–

–att välja bort emitteringar nu, att skjuta fram dem.

Vi närmar oss årsskiftet, då likviditeten ofta är sämre.

Kanske stänger marknaden av redan nu–

–på grund av osäkerheten.

Sämre humör vid slutet av året.

I kombination med stigande räntor.

Vi har fått en tittarfråga från Lars R Andreassen, Skogås.

Helena.

Hemfosa hade företagsobligationer–

–innan Nyfosa knoppades av. En kontraktuell historia.

I dokumentationen definieras–

–vad som sker vid en avknoppning.

Sen frågar man obligationsägarna–

–om de kan acceptera avknoppningens villkor.

Så det bolaget meddelat att pengarna ska användas till–

–ska gälla?

Hemfosa hade inga gröna obligationer–

–men generellt är det en kontraktuell historia.

Det står tydligt i dokumenten.

Ja, men jag vill passa på att säga–

–att vi gärna talar om dokumentationen en annan gång.

Nu går vi över till gröna obligationer.

Är trenderna generellt desamma–

–som för traditionella företagsobligationer?

I stort sett.

Skillnaden i dokumentation och kreditrisk är liten.

Den största skillnaden är att i den gröna obligationen–

–är det öronmärkt vart pengarna ska gå.

Marknadsoro påverkar gröna obligationer på samma sätt–

–som övriga obligationsmarknaden.

Kan det finnas hybrider?

Den som ger ut en grön obligation definierar i förväg...

Inte nödvändigtvis på detaljnivå–

–det räcker med investeringskategorier.

Men det är klart definierat vart pengarna ska gå.

Ett grönt ramverk har tagits fram–

–för det specifika bolaget eller investeringen.

Bolagen kan förstås även ha vanliga obligationer.

Nina och jag läste en krönika i Financial Times–

–före programmet. Olika klassificeringar beskrevs.

Gråskalor fanns i klassificeringen av ett bolag–

–som Tesla. Hög poäng för nåt och lägre poäng–

–i nåt annat på grund av batterierna.

Lite skumt.

Inte så skumt som det verkar.

Om man tittar på marknaden...

För tio år sen kom den första gröna obligationen.

Ewi och Världsbanken kommer för evigt bråka om–

–vem som gjorde den första "gröningen".

Investeringsprodukten har utvecklats våldsamt sen dess.

Den har förfinats. Sektorerna dit pengarna kan gå–

–beskrivs tydligt. Förnyelsebar energi, vattenhantering...

För att standardisera produkten–

–krävs en mer förfinad beskrivning–

–av vad som är grönt och vad som inte hör dit.

Gemene man ska inte behöva tvivla på att det är grönt.

Inte bara vackra ord.

I dag finns skilda åsikter i världens regioner–

–om vad som är tillräckligt grönt. Måste ett bolag–

–redan vara väldigt grönt–

–för att platsa i den här marknaden?

Eller kan ett bolag från en förorenande bransch–

–som gör stora investeringar för att bli bättre–

–platsa i marknaden?

Mycket arbete görs regulatoriskt, med EU i framkant.

Vi tittar på volymerna.

Nina, din graf visar de globala emissionsvolymerna.

Ja. Årlig emissionsvolym i miljarder euro.

Ökningen har varit väldigt kraftig de senaste åren.

Rekordår varje år, förutom i år.

Vi balanserar på marginalen–

–för att nå upp till fjolårets nivå.

Några av skälen har vi varit inne på.

Obligationsmarknaden generellt påverkar den gröna.

Gröna låneprodukter, att banker ger gröna lån–

–blir allt vanligare. Då kan bolagen välja gröna banklån–

–i stället för att emittera en egen grön obligation.

Banker emitterar allt fler gröna obligationer–

–för att finansiera grön utlåning.

Flera skäl finns till utvecklingen.

Tror du att vi kommer upp till fjolårets nivå i år?

Eller blir det den första dippen?

Det kan bli så, på grund av dagens oro.

Det finns bolag med ett färdigt ramverk–

–som kanske väljer att vänta på grund av oron.

Året är snart slut, så de kanske väntar till nästa år.

Många hävdar att avkastningen blir bättre–

–vid investeringar i bolag–

–med långsiktig hållbar strategi.

Då blir man inte överraskad av nån miljöbomb.

Ökar det utbudet, bortsett från räntornas påverkan?

Ja, ur aktieperspektivet kontra obligationsperspektivet.

Aktiesidan tittar på potentialen framåt.

Bolag som är mer redo att möta ökade krav–

–på hållbar strategi bör utvecklas bäst.

Och det får en positiv effekt på aktiekursen.

Vänder man det till obligationsägarnas perspektiv–

–tittar man mer på vilka risker som finns.

Samtidigt bör de riskerna minska–

–om det här är ett ämne som man arbetar ordentligt med–

–och tittar på de klimatrisker som man står inför.

Bolag som är duktiga på hållbarhet–

–är väldigt genomtänkta i strategin.

Om man är genomtänkt i sin strategi–

–hamnar man sällan väldigt fel.

Att man sitter med helt fel prissatta produkter–

–eller inte har tagit hänsyn till alla sina kostnader–

–dolda eller inte, i sin produktion.

Men akademien får reda ut det där.

Ska vi titta på emittentbasen?

Den blir mer och mer diversifierad.

Ja.

Helena, hur tycker du att vi ska tolka den här?

Är det förväntade sektorer?

Nån som borde kunna bjuda på lite mer?

Jag tycker att de här... Alltså...

Det stora problemet som vi måste adressera–

–med gröna obligationer och med allt annat lånekapital–

–är att få ner det fossila utsläppet.

Det är energisektorn som är jättetung.

Där står det Utilities. Då kan man tänka sig bolag–

–som Fortum Värme som byggde fabriken i Värtahamnen.

De emitterade en grön obligation och fick ner utsläppen–

–med 130 000 ton CO2 över Stockholm. Bara en sån sak.

Men man ser att det är Utilities som kommer–

–att stå för omformningen av vår energianvändning.

Det är de bolagen som det framförallt handlar om.

Nästa är fastigheter.

Där görs det enorma energieffektiviseringar.

Det är lågt hängande frukter.

Men det är också bra för cash flow i fastighetsbolagen.

I en fastighet är den största kostnaden–

–de facto energikostnader.

Det är bra för alla inblandade parter.

Jag är förvånad över att alla fastighetsbolag inte–

–gör gröna obligationer. Det borde de göra.

Ett krav från hyresgästerna också för att ens få hyra ut.

Men man saknar industrin.

Vi har jättemånga otroligt duktiga bolag i Sverige–

–som är duktiga med sitt hållbarhetsarbete på olika sätt.

De skulle behöva visa framfötterna lite mer.

Vi tittar på vilka valutor som det emitteras i.

Svenska kronan är fjärde största valuta.

Det är väl intressant.

Absolut. Svensk marknad har varit–

–i framkant när det gäller gröna obligationer.

Göteborg var första staden i världen–

–att emittera en grön obligation.

Första företaget var Wasakronan.

Mycket har hänt och det har varit väldigt drivet–

–av en aktiv investerarbas.

Den första obligationen som emitterades–

–var beställd av svenska institutioner.

Nu när vi är inne på Sverige har vi en graf–

–över emissionsvolymen i svenska kronor.

Titta, vad fint. Va?

Det roligaste är den här avmattningen som vi såg globalt.

Den ser man inte på svenska marknader.

Vi passerade förra årets volym redan i somras.

Nu är det här i miljarder kronor emitterat per år.

Jättekul att se. Vi har också många förstagångsemittenter–

–som använder den här marknaden.

Som vadå?

Mycket är inom fastigheter.

Det står för nästan 40 % av emitterade volymer.

Men bland de som jag vill lyfta fram har vi Stena Metall–

–som gjorde sin första gröna obligation i våras–

–inom återvinningsverksamhet.

Första banken som har emitterat en säkerställd–

–bankobligation var Landshypotek.

Den största emissionen i svenska kronor på 5,25 miljarder.

Det gick till att finansiera–

–miljöcertifierade skogsfastigheter.

Det händer väldigt mycket...

...i Sverige.

Och det är en sektor här som inte riktigt är med.

Jag vill ändå lyfta fram den.

Det är de svenska kommunerna.

De gör jättestora miljöinvesteringar.

Det är där som den offentliga investeringsapparaten sker.

Och de är otroligt duktiga.

Det är 10-15 kommuner som har gjort gröna obligationer.

Det är jag tacksam för.

Sen är det kul att höra om projekten–

–och man kan åka ut och hälsa på dem.

Nu rinner tiden iväg.

Väldigt kort. Det kom konkursstatistik häromdagen.

Konkurserna tickar uppåt. Påverkar det–

–emissionslusten hos bolagen generellt?

Dyrare finansiering och så vidare...

Absolut.

Men ändå går det upp?

Egentligen är det en avrundning–

–av den grafen som vi inledde med.

Vi har haft en fantastiskt bra ekonomisk utveckling–

–i Sverige och i Europa den senaste tiden.

Att vi är på väg mot en avmattning–

–är ställt utom allt tvivel.

Sen är frågan hur fort avmattningen kommer att ske.

Men vi ser inga skäl att tro–

–att det blir en kraftig avmattning.

Men så är det alltid när man kommer i såna här...

Och de flesta konkurser som har skett är inom byggsektorn.

Och byggsektorn har ju växt enormt–

–med alla bostadsbyggare och den typen av bolag.

Men jag skulle vilja poängtera här–

–att det här ofta är väldigt små bolag.

De träffar inte företagsobligationsmarknaden–

–med att det blir konkurser. Inte än i alla fall.

Det är för små bolag.

Men däremot ligger det och pyr i bakgrunden–

–och ger lite bidrag till den här falskspelande orkestern.

Ska vi vara samstämmiga här och tuta slut på showen.

Vi önskar trevlig helg. Tack för att ni har tittat.

Missa inte Börslunch på måndag igen. Trevlig helg.

Och trevlig helg till er.

FN:s årliga klimatmöte COP24 pågår i polska Katowice och Börslunch går på miljötemat och gör en djupdykning i gröna obligationer. Nina Ahlstrand från DNB Markets och Helena Lindahl från SPP Fonder delar med sig av sina kunskaper.

  • Börslunch 11.450:00

    Börslunch 11.45

    Börsen svajar rejält. Anders Wennberg från Catella diskuterar orsakerna bakom detta med Gabriel Mellqvist. Dessutom avhandlas bland annat MTG, Schibsted, laxaktier, dödskors och krokodilgap.

  • Centralbankerna bromsar in10:31

    Centralbankerna bromsar in

    Marknaden tror allt mindre på Federal Reserves prognos för räntehöjningar under 2019. I veckan kommer svensk inflation, vilket blir avgörande för Riksbanken. ECB väntas avsluta QE-programmet, men det är långt kvar till höjning. I Storbritannien ska parlamentet rösta om Brexitavtalet. Veckans viktigaste makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • Fortsatt avkylning i Kina3:30

    Fortsatt avkylning i Kina

    Huaweis finanschef gripen på USA:s begäran. Svag statistik från Kina. Norsk KPI slog förväntningarna. Frankrikes president Macron talar till nationen efter de våldsamma protesterna. Morgonens makroanalys med chefstrateg Claes Måhlén.

  • Massor att vinna på gröna obligationer18:01

    Massor att vinna på gröna obligationer

    FN:s årliga klimatmöte COP24 pågår i polska Katowice och Börslunch går på miljötemat och gör en djupdykning i gröna obligationer. Nina Ahlstrand från DNB Markets...

  • Bakslag för Astra Zeneca3:44

    Bakslag för Astra Zeneca

    Q-lineas teckningskurs är bestämd till 68 kronor per aktie. Atrium Ljungberg säljer fastighet för 437 miljoner kronor. Högre passagerarantal i november för Finnair. Bakslag i fas III-studien Eagle från Astra Zeneca.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.5%
NASDAQ-100 -3.3%
NASDAQ Composite -3%

Vinnare & förlorare

Swedish Orphan Biovi… 2.4%
Swedish Match 0.6%
Tele2 0.5%
Lundin Petroleum -4.4%
Paradox Interactive -4.4%
ÅF -5%
Uppdaterad mån 11:47
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • ”Ryssland flexar musklerna”5:00

    ”Ryssland flexar musklerna”

    Wall Street Journal släppte en rapport som antyder att Fed kommer vara mer försiktiga med att höja räntan efter mötet i december. Opec misslyckades med att komma överens om att ytterligare reducera oljeproduktionen. I dag fortsätter förhandlingarna med Ryssland.

  • Fem finska fyndaktier18:01

    Fem finska fyndaktier

    I en hyllning till Finland som firar självständighetsdag bjuder Börslunch på ett finskt smörgåsbord. Bland annat bostäder, export och ett gäng aktiecase avhandlas med Marie Karlsson från Nordea och Urban Lawesson från Evli i studion.

  • Finsk ekonomi sårbar i handelskriget5:40

    Finsk ekonomi sårbar i handelskriget

    För att fira Finlands nationaldag ligger fokus på den finska ekonomin. Tiina Helenius, chefsekonom på Handelsbanken i Finland, kommenterar allt från BNP och tillväxt till bostadspriser och det kommande årets utmaningar.