Billiga burgare och dipp på köpet

Ska du... Ursäkta, en tupp i halsen. Men vi har mycket roligt att prata om i dag.

Ska du köpa på dippen? Kommer dippen? Och vad hände i går?

Det är några punkter som ska bakas samman med snabbmatsaktier–

–i fredagens, och veckans sista, EFN Börslunch.

Ja, det är äntligen fredag. Vi välkomnar en ny gäst, Sebastian Hallenius. – Välkommen.

Och så är det en lite mer bekant gäst, Maria Landeborn. – Välkommen tillbaka.

–Är du laddad inför jobbsiffran? –Ja, den blir spännande.

Det finns förväntningar på mer stimulanser från centralbankerna och lägre räntor.

Den blir jätteintressant. Det är en av månadens tyngsta siffror.

Vilka är förväntningarna inför den? Påminn oss.

Det man kommer att hålla koll på är att inte löneökningarna drar i väg för mycket.

Om de ökar mer än väntat eller stiger–

–kan Fed bli försiktigare med räntesänkningar då risken för inflation ökar.

Och i och med att det funnits tecken–

–på att högre arbetslöshet kan vara på gång, eller att vi ser nåt trendbrott där–

–så bör man hålla utkik efter att inte arbetslösheten visar tecken på att stiga.

Mer makro blir det sen. Först ska vi snacka börs.

Vi summerar en viss känsla av styrka efter den oroliga sommaren.

Hur ska aktiemarknadsläget sammanfattas?

Det stämmer att börsen har trendat upp något under året.

Vi har också sett en ökad oro för recession. Vi ser framför allt en inbromsning.

Det var till stor del det vi såg förra året. Det har prisats in.

Man har nu anpassat sig till det lägre ränteläget.

Apropå oron, så har Maria med sig en graf som visar att aktiemarknaden är resistent–

–trots allt politiskt käbbel där ute.

Ja, och den graf vi tittar på nu visar S&P 500 VIX-index.

Det är hur stora rörelser man väntar sig på marknaden.

Sen ligger det ett index över global politisk osäkerhet.

När osäkerheten stiger rejält brukar volatiliteten på börsen öka dramatiskt.

På slutet ser man att volatiliteten är högre än vanligt–

–men den har inte alls reagerat så kraftigt som man kunde vänta sig–

–på att risken ändå ökar så mycket som den har gjort.

Vi har haft en rejäl upptrappning av handelskriget med nya tullar i september.

Nu ska USA och Kina i och för sig fortsätta samtalen med varann.

Men det innebär inte en lösning i närtid. Under tiden fortsätter osäkerheten.

Företag väntar med investeringar–

–och det ställer till det för industrin. Det är mycket osäkerhet.

Det är samma sak med brexit-historien eller farsen eller vad man ska kalla den.

Marknaden reagerar mer när det bryter ut, men nånstans blir man lite uttröttad.

Till slut kan det komma dåliga nyheter utan att marknaden tar så stor notis.

Mycket intressant. Vi har faktiskt pratat med en annan optimist också.

Hon heter Beata Manthey och gästade oss från Citi. Hon sa så här:

I likhet med under 2015-2016 kommer vi att se lättnader i penningpolitiken.

Men det som kan vara annorlunda den här gången–

–är att vi även får finanspolitiska lättnader.

En blandning av penning- och finanspolitiska lättnader–

–kan förlänga cykeln.

Enbart penningpolitik kommer inte att vara lika effektivt som tidigare.

Det var en jämförelse med börser 2015 och 2016.

Många tror inte att centralbankerna kan göra så mycket om det blir oroligt–

–men nästa vända kan få hjälp av finanspolitik, traditionella stimulanser.

Jag tror också att det... Centralbanker har ändå vissa verktyg i lådan.

Fortsättningsvis kan räntan sänkas något mer.

Sen har man också många olika program som man har lanserat.

Det finns fortfarande, enligt mig, verktyg i lådan–

–med vilka man kan vidta åtgärder om läget försämras mycket.

Fed hann med nio räntehöjningar sen botten. Sen har man sänkt en gång.

Där finns det marginal att sänka räntan mer än vad det gör för europeisk del.

Om Fed sänker är det inte bara gynnsamt för USA, utan även globalt.

Det finns ett visst stöd. Men finanspolitiken är viktig.

Riksbanken lämnade räntan oförändrad. De kanske inte kan sänka så mycket mer.

Nej, man har inte jättemycket mer krut i den lådan.

Vad man kunde se i Sverige är att det finns en hel del stimulanser.

Det fula ordet för Riksbanken är om man skulle stödköpa bolån. Där är vi inte än.

Man den typen av åtgärder är möjliga. Det finns saker att göra, men man är inte där än.

Riksbanken ska höja för att kunna sänka. Fast ingen tror på det.

Vi kan väl titta på kronkursen för i går. Här har vi kronan mot euron. Det var en skräll.

Marknaden låg inte i linje med vad Riksbanken valde att kommunicera.

Riksbanken ändrade inte sin räntehöjning för december–

–utan justerade ner banan mycket. Vi har en bild på det också.

Man sänkte räntebanan mycket inför september i förhållande till hur man kommunicerat juli.

Den stora överraskningen är att man inte ändrar december-höjningen.

Där låg marknaden på en helt annan förväntan.

Det här får en att tänka lite på hur det såg ut i september 2008–

–när Riksbanken höjde i kanske inte helt rätt läge.

Nästa vecka har vi ECB och en förväntad sänkning.

Om två veckor har vi Fed och en förväntad sänkning.

Att Riksbanken ska höja i december känns inte troligt i ett globalt perspektiv.

Marias kollega Michael Grahn jämförde Riksbankens chef med Bagdad-Bob.

Finns det ett trovärdighetsproblem att man ligger så långt från marknaden?

Det finns ett kommunikationsproblem. Det blir inte bra att komma med såna överraskningar.

Penningpolitiken ska vara förutsägbar och kommunikationen ska vara så tydlig–

–att marknaden har rätt ställda förväntningar.

Det Riksbanken skriver är att om makrodata blir sämre–

–så kan det här komma att ändras.

Vissa saker känns lite verklighetsfrånvända jämfört med vad andra har tolkat–

–vad gäller svensk ekonomi, ökad arbetslöshet, lägre förväntad tillväxt...

Riksbanken är optimistisk.

Man räknar med att löneökningarna tar fart trots att man nu ser lägre arbetslöshet.

Det finns motsägelser som man använder för att motivera höjningen och behålla den.

Visst, förtroendet för Riksbanken...

På kort sikt bestämmer Riksbanken. Sen måste de anpassa sig till marknaden på lång sikt.

Kommer det in starka inflationssiffror, så är det inte otroligt att de förverkligar det.

Men det är inte så troligt att inflationssiffrorna blir så starka.

Vi får se hur det blir. Förlåt att jag hetsar vidare. Du har med dig en vinnarsektor.

Jag spinner vidare på det här med räntebanan.

Vad Riksbanken gör är att bedriva en stimulativ penningpolitik.

Förväntat för prognosperioden är en negativ realränta.

Det som gynnas mycket av det är fastighetsaktier.

Man har till stor del en så kallad inflationsskyddad premie.

Sen stiger de långa räntorna en hel del.

Det här har varit extremt i år. Det är nästan upp 43 %. Vi hade en sättning i går.

Den kommer med i nästa graf.

Till följd av Paretos analys så blev det lite oro.

Möjligen också av Riksbanken i tandem med en spännande rapport från Pareto.

Det är lite för högt värderat, helt enkelt.

Det har gått väldigt mycket. Det är den sektor som är högst...

Det jag vill säga om fastighetsfonden och hur väl den har gått–

–beror på att man har vänt om sentimentet för bostäder och fastighetsvärderingar.

Fastighetsaktier har nästan värderats under substansvärdet i början av året–

–och är nu värderade över substansvärdet. Det är en väldig resa.

Men fastighetstillgångar har skrivits upp under året.

Men eftersom aktiekurserna droppade lite igår ger kanske ett bra köptillfälle.

Du verkar positiv till sektorn.

Jag har ingen jättestark vy över hur sektorn ska gå framöver.

Jag vill snarare använda det som ett sentiment för–

–vad marknaden tror om tillgången på fastigheter.

–Kan vi inte gå vidare till bostäder? –Det här spiller vidare på konsumenten...

...och hur bostäder värderas.

Tittar vi på upplåningen... Här har jag med 2-årsräntor.

Bankens upplåningsränta och genomsnittlig listränta för sex olika banker.

Potentiell nivå är min "hittepånivå".

Men man ändå se att upplåningskostnaden har gått ner avsevärt...

–...och kommer att fortsätta så. –Då fokuserar vi på utvecklingen till höger.

Den gröna. Från början av året har det gått ner nästan 0,5 % i upplåningskostnad.

Då borde boräntorna kunna sjunka ännu mer.

Så skulle man kunna se det.

Bankerna är inte där än i hur de har kommunicerat sina bolån.

Det här är väldigt positivt för de som har bolån.

Får vi en liten konsumentpush i ekonomin om lånekostnaderna går ner?

En liten push kan det absolut bli. Boendekostnaden–

–är en stor utgift även om det fortfarande är låga räntor.

Men många har stora lån i dag och räntekostnaden ska inte negligeras.

Sjunker den så ger det en viss effekt. Man har börjat se tendenser.

Några aktörer har sänkt räntorna. Det man också har sett–

–är att räntekurvan för boräntor har flackat.

Vissa aktörer har satt samma ränta på en rörlig boränta som på en 5-årsränta.

Det har vi inte sett tidigare. Men den trenden fortsätter nog–

–med tanke på scenariot av långa räntor väldigt länge.

Vi ska titta på Beata Manthey igen. Hon är optimistisk kring marknaden–

–och menar att man ska köpa på dippen.

I den här miljön ska man vara modig och köpa på dippen.

Det är när dippen kommer som man ska köpa.

Vi är sent i cykeln, men än är den inte slut.

Just nu föredrar vi marknaderna i USA och Storbritannien.

Vi är neutrala till Europa.

Köp på dippen om den kommer, alltså.

Beata Manthey är positiv till aktier i Storbritannien. Lite kittlande.

Den som vill veta mer om det resonemanget får se hela intervjun på EFN.se.

Hon nämner också USA. Det är en av dina favoritgeografier just nu.

Precis. Det beror på att amerikanska aktier historiskt har stått bäst emot–

–den här typen av turbulens som vi har nu.

Vi har en graf på det.

Amerikanska aktier och utvecklingen påföljande 20 handelsdagar–

–efter att handelskonflikten eskalerade.

Kinesiska aktier har fallit med ungefär 4,5 % en månad senare.

Medan amerikanska aktier i stort sett är oberörda.

Det finns flera anledningar till det. En är flykt till säkrare marknader.

Dollar, stora bolag. En annan är om man tittar på "tilten" på USA-marknaden–

–får mer exponering mot konsumenten. Europa ger mer exponering mot industrin.

Kina drabbas direkt av att global handel tar stryk av tullarna.

USA hålls uppe av starka konsumenter. Det finns möjlighet till sänkta räntor.

Och som sagt, det blir en tillflyktsort i osäkra tider.

Väntar man sig att den politiska oron fortsätter, vilket vi gör.

Vi tror inte på nån snar lösning på handelskonflikten.

Jag håller också ögonen på amerikanska konsumenter.

Där är det viktigt att se om det blir värre eller inte.

Det är problem i tillverkningsindustrin globalt.

Europa är riktigt illa ute.

Men den amerikanska konsumenten håller det uppe.

Det kom en urstark IMS-siffra. Dålig för industrin, stark för resten av ekonomin.

Det styrker att vi inte är inne i nån recession–

–utan det är snarare en inbromsning i tillverkningsindustrin.

Om det huvudscenario spelar ut, är det här väldigt bra.

Vi har ett par grafer som visar hur konsumentvaror står sig–

–mot övrig börs globalt. Det stärker tesen.

Vi har en graf över värderingar.

Konsumenterna håller uppe–

–beroende på att de globalt har det väldigt bra.

Många människor har ett arbete att gå till.

I USA är arbetslösheten den lägsta på drygt 50 år.

Lönerna stiger och inflationen är låg.

Det blir en reallöneökning, vilket människor i USA inte fått på länge.

Låga räntor gör det billigt att låna.

Ekonomin går bra. Det man ska ha koll på är att de fortsätter ha det bra.

Det är därför eftermiddagens siffra är intressant.

Om arbetslösheten börjar stiga, kan det vara negativt för konsumenterna.

Historiskt har stigande arbetslöshet i USA varit en indikator på–

–att en lågkonjunktur är på gång. Utöver räntekurvan.

Dåliga nyheter, kan bli bra nyheter.

Ska vi runda av med lite McDonald's?

Ta in det nu!

Vi har en bild på McDonald's logotype. Det näst bästa efter riktig mat.

Men inte bara den, även The Home Depot, USA:s svar på Ikea–

–Amazon, respektive Starbucks. Konsumentaktier att hålla koll på.

Om man tittar på ett globalt sällanköpsindex–

–så är det här några av de största bolagen i ett sånt.

Om man köper en fond eller ETF som speglar globala sällanköpsvaror–

–får man några av de här bolagen. De gynnas just av–

–att konsumenterna har pengar att köpa hamburgare för.

Jag gillar resonemanget på så sätt att det är väldigt lönsamma bolag.

Det enda är om man tror på en vändning i början av nästa år–

–för konjunkturen, är det inte här det kommer att gå bäst.

Det här är en defensiv tillgång som står bättre–

–inför ett litet murrigt klimat.

Om man är mer optimistisk ska man gå på mer industri och råvaror.

Det är "risk on" in i veckoslutet.

Vi går in i årets starkaste säsong börsmässigt.

Aktier är en vintersport. Vi får se om det gäller i år.

Börslunch är tyvärr slut för i dag.

Dessutom är det fredag. Det blir inget Börslunch förrän på måndag.

Då kommer Lena Fahlén och Mattias Isakson.

Häng med oss då. 11.45 som vanligt. Tack för det och trevlig helg.

Trevlig helg. Tack så mycket.

Fredagens Börslunch bjuder på snabbmat. Sebastian Hallenius från Länsförsäkringar och Maria Landeborn från Danske Bank snackar även om Riksbanken, kronan och om det är läge att köpa dippen.

Programledare: Matilda Karlsson och Gabriel Mellqvist

  • En handfull tekniska nyårsraketer21:07

    En handfull tekniska nyårsraketer

    Espen Grønstad från Investtech och Martin Hallström från Swedbank bjuder på teknisk analys och potentiella nyårsraketer i dagens Börslunch. Dessutom intervjuas Balcos vd Kenneth Lundahl.

  • Balco: ”Vi utbildar marknaden”6:05

    Balco: ”Vi utbildar marknaden”

    Balco är störst i Europa på inglasade balkonger. Bolagets vd Kenneth Lundahl gästar Börslunch för att prata om tillväxt, hållbarhet och konjunkturpåverkan framöver.

  • Saudi pressar Opec6:31

    Saudi pressar Opec

    Miljoner strejkar i Frankrike. Saudi pressar Opec att hålla kvoterna. Rejält uppsving i svenska bytesbalansen. USA:s president Trump lämnade Natomötet i protest.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.1%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite 0%

Vinnare & förlorare

Peab 4.6%
Embracer 3.1%
Millicom 2.4%
Elekta -1.6%
Sectra -2.2%
Sinch -3.7%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier