Åtta finska favoritaktier

Vi börjar med att säga: Glad självständighetsdag, Finland!

Stockholmsbörsen är upp ungefär 0,5 %.

Sportamore faller rejält på en vinstvarning.

Faller gör också svensk orderingång och tysk industriproduktion.

Men i dag är det fokus på Finland i EFN Börslunch.

Det stämmer. Och grattis till mig själv, för jag firar 200 Börslunch-avsnitt i dag.

Men vi ska inte fira det, utan Finland. Vi har åtta finska aktiecase att bjuda på.

Men den finska börsen får man handla på först på måndag. I dag är det stängt.

Vi har med oss några finska experter. Det är Lars Söderfjell från Ålandsbanken.

Och sen är det Markus Larsson. – Du är fondförvaltare på ett finskt fondbolag.

–Ja. –Välkomna.

–Hur mår den finska börsen? –Den mår ganska bra.

Vi har sett en bra utveckling i år, men kanske inte lika bra som den svenska–

–men det har varit god avkastning.

–Upp ungefär 10 % i år. Lars? –På ett års sikt är den upp ungefär 10 %.

Skillnaden mellan Sverige och Finland är Nokia–

–som har haft en svag höst. Det har gjort att de har gått isär de senaste månaderna.

Annars är det två ganska konjunkturkänsliga börser som vi gillar.

Vi kan titta på nästa graf och kolla på värderingen. Det ser neutralt ut.

Om man tittar på snittet för de senaste tio åren, så är P/E-talet 14,9.

Om jag på prognosen 15 gånger pluggar in vad analytikerna tror om avkastningen–

–så är värderingen rätt neutral. Det ska vara vinstdrivet nästa år.

–Då blir konjunkturen avgörande. –Är det lätt att hitta bolag här, Markus?

Det varierar. Man måste titta på sektorn. Men det finns intressanta möjligheter.

Några av dem ser vi i nästa graf. Där har vi exempel på värderingar.

Det är stora skillnader mellan högt och lågt. Som Markus sa–

–så får man titta på sektorerna och fundera på var i cykeln vinsterna är.

Längst ut till vänster, på P/E-tal runt 30 gånger–

–så ligger Outokumpu förmodligen på väldigt låga cykliska produktpriser.

Även skogsbolagen handlas över snittet på 15.

Längst ute till höger är det bank. Nordea har blivit finskt.

Cargotec och Konecranes är några verkstadsbolag som ligger där.

Man får ta hänsyn till var i konjunkturcykeln vi är–

–när man ser skogsbolagens höga multiplar.

Med stigande produktpriser faller multiplarna.

–Här ser vi Outokumpu på ena sidan. –De har värderats upp.

Kursen är ner 18 % för Outokumpu, och estimaten är ner 80 %.

Vid sidan av stålpriset pressas man av nickelpriset. Inputvaran har blivit dyr.

Såna faktorer kan inte de kontrollera.

Men få bolag har blivit billigare och värderats ner.

Det är Nokia, Valmet, Fortum och nåt bolag till.

Resten har, precis som på alla andra börser, värderats upp under 2019.

Är den finska börsen mer eller mindre beroende av cykeln än den svenska?

Det är ganska lika på lång sikt. I år går den svenska börsen lite bättre.

Men på tio år har den finska börsen gått bättre. De handlas ganska lika över tid.

Svenska bolag är väldigt dopade av den svaga kronan. Men euron är inte så dopad.

Nej. Där tror jag att svenska bolag har fallit i den fällan att man blir bekväm.

Är finska bolag lite avundsjuka på att...

Om man är en europlacerare kanske man är avundsjuk, för man får det emot sig.

Det har varit ett problem för europlacerarna.

Man har sett inom verkstad att de svenska bolagen har överlevererat–

–medan de finska bolagen i stor utsträckning har underlevererat.

Det gäller just verkstadssektorn, som jag tittar på.

Mycket beror på större positiva valutaeffekter för svenska bolag.

De har haft lättare att slå på marginalen än de finska.

Det behöver inte det vara en nackdel.

De finska bolagen kan bli mer effektiva och tvingas ha bättre kostnadsdisciplin.

–Nu, Albin, blir det case. –Ja, UPM-Kymmene.

Jag valde UPM eftersom det i sektorn är mest kvalitativt – och världsledande.

Jag tror att skogssektorn kommer att uppleva en renässans–

–då efterfrågan på miljövänliga produkter stiger allt mer.

UPM ligger väldigt bra till här.

De kommer att investera i en fabrik i Uruguay som gör dem bäst kostnadsmässigt.

De kommer att producera på 300 dollar per ton när marknadspriset ligger på 640.

Det är 50 % ebitda-marginal och 50 % vinsttillväxt att vänta kommande 3-4 år.

Det här är Europas största tillverkare av massaprodukter.

Hur har de tagit massapriset?

Det har förstås synts där också.

Det beror på Kinas lager och det kinesiska utgångsläget.

En annan sak är att skogarna i Sverige har värderats upp via SCA och Holmen.

Här finns också ett sånt element, förutom Uruguay-caset.

Sen tror jag också att UPM kan vara ett uppköpscase.

Kineserna kan köpa upp det, så en fusion med Stora Enso ligger nära till hands.

Man skyddar sina intressen och får kostnadssynergier.

Man kan samla ihop forskningen och skapa ett ännu starkare världsledande bolag.

–Hur ser värderingen ut? –Neutral – och lite högre än börssnittet.

Du har ingen premie jämfört med om det var ett ESG-bolag.

–Men det kan bli en ESG-premie? –Ja.

UPM äger lite mindre skog än till exempel Stora.

I det avseendet har du mindre ESG-effekt.

Jag tolkar ESG på det sättet att du har rena och miljövänliga tillgångar.

Man kommer att ersätta det oljebaserade med organiska medel.

Bytet från plast till papper är väl en ESG-komponent som de drar nytta av.

Vi ser redan i dag att sugrör som var av plast nu tillverkas av organiskt material.

Är det här Finlands finaste bolag?

–I industrisektorn tillhör det de finaste. –Tillsammans med Kone.

Vi ska prata mer skog, men först ska vi titta på Lasses finska "top picks".

Det är en tjuvtitt på vad vi kommer att bli bjudna på. Vi börjar med Stora Enso.

Det är på samma tema som Markus hade med UPM.

Jag tror också att produktpriserna vänder 2020.

Vi ser tecken på att kinesiska lager bottnar ut. Då stabiliseras priserna.

Sen har jag valt Stora Enso. Dels är det mer operationell hävstång i det bolaget.

UPM är kvalitet. Det är Rollsen i sektorn. Det här kanske är en BMW i jämförelse.

Men de har också mer exponering mot förpackningar. UPM är massaproducenten.

Stora har förpackningar, vilket är viktigt, och större skogstillgångar.

Det finns en potential i uppvärderingen av skogen–

–precis som för SCA och Holmen i Sverige.

Nackdelen med Stora är att även de har mycket grafiska papper.

Men de skalar ner, och de ska konvertera Uleåborgsbruket till förpackningar–

–vilket de har tagit höjd för. Det är nog en värdedrivare på sikt.

Men Stora är nettolånga 13 miljoner ton CO2-ekvivalenter, då de äger skog.

Det finns ett marknadspris på det. 25 euro per ton, 425 miljoner euro per år.

–Det kan ni sätta ett nuvärde på. –Det gör du, Albin.

Ja, jag är strax tillbaka. De ska, som du sa, särredovisa skogsvärdena i Q4.

Har marknaden underskattat vad det kan bli för värde där?

När man skriver det på näsan på de utländska investerare–

–som inte följer bolagen lika nära som nordiska investerare–

–så blir det ett uppvaknande.

Vi går till ett annat case, Detection Technology. De sysslar med röntgen.

Ja. Det är ett litet finskt bolag som sysslar med röntgenteknologi.

De jobbar med vanlig röntgen, där deras teknologi kommer in, och med säkerhet.

När du skannar dina grejer på flygplatsen, så är det deras grejer som används.

Nu förbättras teknologin med CT-scanning. Då syns väskinnehållet bättre.

Då behöver du inte ta upp datorn när du passerar.

Det är ett stort program som genomförs på europeiska och amerikanska flygplatser.

Så trots att de vuxit mycket på säkerhets- delen, så finns det mer att ta av?

Ja. Det är långsiktiga drivkrafter då det krävs ökad säkerhet och man skannar mer.

Då folk blir äldre behövs produkterna också inom vården.

Den medicinska sidan har haft ett sämre år i år. Du hoppas att nästa år blir bättre.

Det är en produkt som en kund fasar ut, därför ser den sidan sämre ut nu.

Redan nästa år kommer det att ta fart igen, för de har lanserat nya produkter.

Trots att det varit en raket, så finns det mer att hämta.

De ska växa med 15 % per år och lär fortsätta i den takten.

Vi går till finsk industri. Det låter lite läskigt. Vad säger du, Lars?

Finsk industri är bra. Metso har jag plockat med mig.

Metso gör utrustning till gruvindustrin. Den går ganska bra världen över.

Det ser vi på daglig basis. De har fortsatt investera.

Vi ser det också i Metsos orderingång, som håller uppe väl.

Efterfrågan är stabil, som för Epiroc och Sandvik Mining and Rock Technology.

Men här har vi ett par komponenter till.

Man är på väg att göra ett samgående med Outotec. De är duktiga på teknologi–

–och Metso är duktiga på exekvering. Det låter som en bra mix.

Det finns stora synergier att ta fram, större än man indikerat i prospekten.

I samband med det här kommer man att särnotera Neles, Metsos pumpverksamhet.

Det är en fin verksamhet som nog får en hög värdering. De kan nog bli uppköpta.

Både ABB och Alfa Laval skulle nog kunna vara intresserade.

Alfa Laval sa på kapitalmarknadsdagen att de var mogna för uppköp. Här är ett tips.

Vad tror du om det, Markus?

Neles är ett intressant bolag med hög lönsamhet som nån nog vill köpa.

Om det kommer till finska börsen får vi dit ett bra bolag.

Ett annat bolag som finns på finska börsen är Neste, som båda gillar.

Ja, Neste hör till det förnybara segmentet och efterfrågan på såna produkter.

De har riktat in sig på att sälja dieselolja gjord på animaliska fetter.

Det här är en växande marknad. Den utgör en liten del av bränslemarknaden.

Det finns stora möjligheter att växa.

Bolaget kommer, via Singapore-expansionen, att gå in på flygbränslen.

I framtiden kommer vi att se bioplaster.

Man ersätter, i plastproduktionen, den här oljan med förnybar, ren olja.

Det är hyfsat dyrt. Är det en ESG-premie där?

Det är det nog. Det är P/E 17 på det här.

Man pratar om en 10-procentig årlig tillväxt för biobränslet under lång tid–

–så tror jag att den här är värd att äga.

Marknaden är gigantisk. Det är 5 miljoner ton av en 800-900-miljonerton-marknad.

Det här kan tiofaldigas på tio år.

Svårigheten är att det kommer att dyka upp mer konkurrens och byggas ny kapacitet.

Men det tar viss tid att bygga kapacitet. Man har visibilitet över de närmaste åren.

Forskningsmässigt ligger de längst fram. De kommer nog att gå i spetsen.

–Det är ett skäl till att jag gillar dem. –Stor potential kan man lugnt säga.

På sikt, definitivt.

–Vilken fart vi håller i dag. –Det behövs. Vi har mycket att prata om.

Vi fortsätter med att prata om Sampo.

Finns det en skräck för bank i bolaget?

Ja, och det har funnits en osäkerhet kring–

–hur deras utdelning ska påverkas av Nordeas förändrade utdelningspolicy.

Nordea har varit ute efter att Sampo har modifierat sin utdelningspolicy.

När jag gör en "sum of the parts"-värdering - SOTP...

Nordea och Topdanmark står för ungefär 13 euro per aktie.

Så har de andra småinnehav: Nordax, Intrum och lite annat.

Det är ett par euro per aktie.

Försäkringsrörelsen kan ha ett värde på ungefär 30 euro.

Aktien handlas i dag på 36-37.

Vilket gör att man implicit sätter ett P/E-tal på 12 gånger–

–för Nordens bäst skötta försäkringsverksamhet.

IF har en rörelsemarginal på 16 %.

Man får upp pengarna i förskott.

Det är ingen slump att Warren Buffett tjänar sina pengar på sakförsäkringar.

Jag tycker att det ska värderas upp ordentligt.

Kan det finnas nåt litet missförstånd–

–de är väldigt tunga mot Nordea, som de redan har delat ut?

Ja, men det var för att klara solvenskraven och regelverkskraven.

Nordea har faktiskt presterat bättre än Sampo på senare tid.

Jag tror att det finns potential för att det här ska värderas upp.

Vi har nosat lite på finsk medtech. Men här kommer det ett till case.

–Eller? –Absolut. Jag ska lyfta fram Revenio.

Som är ett litet företag som femfaldigat sin omsättning de senaste fem åren.

Det handlar om att mäta ögontrycket–

–och ta fram retinopati, alltså diabetes–

–och kunna diagnosticera öga och dylika produkter.

Det är smågrejer du håller i handen och så kan du mäta ögontrycket.

Och ta fram sjukdomen. Det finns ett stort behov, folk bli äldre.

Vi behöver fler produkter för att kunna diagnosticera.

Det finns 150 miljoner retinopatipatienter. Bara hälften har diagnosticerats.

Du blir blind om du inte får rätt diagnos.

–Ett stort behov. –Ja, och företaget växer med 20-30 %.

Det ser bra ut men värderingen är hög. De har bevisbördan på sin sida.

-Tåget kan ha gått, om man har otur. -Ja, om de inte fortsätter att växa.

Om de fortsätter att växa och gör förvärv, så tror jag att man kan hänga med.

Finland är ju känt för sina många sjöar och nu vill Lasse bottenfiska.

Den var fin.

Det här är en aktie jag inte äger, men jag börjar bli väldigt sugen.

Nokian Tyres är världens bästa vinterdäck, kan vi enkelt säga.

Tillverkning i Ryssland och i Finland och snart i USA.

Det har varit ett hemskt år för bilindustrin, men det börjar ta lite fart–

–på bilregistreringarna efter all osäkerhet kring drivlinor och annat.

Nokian håller på att starta sin fabrik i Dayton i USA under nästa år.

Lite osäkert vad det kommer att kosta, men en tillväxtpotential öppnar sig.

De har en jättebra balansräkning och 6,5 % direktavkastning.

P/E-talet är 12-13 gånger och ev/ebit ca tio gånger.

Jag är väldigt frestad–

–att börja köpa den här på att nästa år kan bli en vändning.

Tyvärr är det ett management som av finska analytiker inte är omtyckt.

Alla älskade den förra vd:n Kim Gran. Nya ledningen har inte fått samma bemötande.

Jag tycker ändå att de sköter bolaget väldigt bra.

Även om de är ganska dåliga estradörer.

Hur beroende är de av att Europas personbilsmarknad vaknar till liv?

Det här är till största delen replacement. En ersättning.

Det är en ganska liten del som går till nybilsförsäljning. Nästan ingenting.

Det är ersättning. En kall vinter är bra.

Men bolaget har en strategi och öppnar en fabrik i USA.

Den geografiska exponeringen och riskprofilen blir ju bättre.

Nu är de väldigt beroende av sin ryska fabrik, som har varit en risk.

Som Lasse säger är vd:n inte så uppskattad som man skulle ha hoppats.

Det kan vara en del av kursutvecklingen.

En kall vinter är bra. Ett bolag som kan skylla på vädret.

–Det är inte alla som kan det. –Det är precis som rattmuffarna.

Rimfrost - rattmuff på. Islossning - rattmuff av. Samma med dubbdäck.

Börslunch är slut för i dag. Men jag är väldigt nöjd. Vilket program.

Tack så mycket. Vi ser fram emot nästa år. Då är ni välkomna tillbaka.

Börslunch är slut för i dag. Vi är tillbaka på måndag.

Då ska vi gästas av Mattias gånger två. Isakson och Cullin. Tack så mycket.

"Hyvää päivää."

Börslunch firar Finlands självständighetsdag med ett helt avsnitt om vårt östra grannland. Lars Söderfjell från Ålandsbanken och Markus Larsson från Fondita analyserar bland annat UPM Kymmene, Stora Enso, Detection Technology, Metso, Neste, Sampo, Revenio och Nokian Tyres.

Programledare: Matilda Karlsson och Albin Kjellberg

  • ”Bottenfiske så det sjunger om det”16:10

    ”Bottenfiske så det sjunger om det”

    Börslunch blickar framåt mot den kommande rapportperioden och tar tempen på världsekonomin. Detta görs tillsammans med Alexandra Stråberg från Länsförsäkringar och Frida Bratt från Nordnet.

  • Glada miner i USA och Kina5:13

    Glada miner i USA och Kina

    Nya börsrekord i USA och en urstark Philly Fed-indikator. Från Kina har det levererats stark statistik. Morgonens makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Gabriel Mellqvist.

  • Marknaden gäspar åt handelsavtalet6:06

    Marknaden gäspar åt handelsavtalet

    Fas ett-avtalet mellan Kina och USA påskrivet. Sjöstedts sorti som partiledare för Vänsterpartiet kan skaka om den politiska kartan. Representanthuset går vidare till senaten med riksrättsprocessen mot USA:s president Trump.

  • Få förväntningar på fas ett-avtalet6:54

    Få förväntningar på fas ett-avtalet

    Fas ett-handelsavtalet mellan USA och Kina skrivs på i dag. USA, EU och Japan vill se hårdare WTO-regler mot statliga subventioner. Om det och mycket mer i morgonens makroanalys med Handelsbankens Kiran Sakaria.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.8%
NASDAQ-100 0.5%
NASDAQ Composite 0.3%

Vinnare & förlorare

Swedish Orphan Biovi… 8.9%
ÅF 4.4%
Fagerhult 3.6%
Bilia -1.3%
Holmen -1.6%
Loomis -3.2%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier