Fem finska fyndaktier

Grattis Finland. 101 år sen självständigheten idag.

Ingenstans klappar kärleken till brödrafolken–

–starkare än här i Börslunch-studion.

Vi är i alla fall intresserade–

–och glada och viker programmet åt Finland–

–och Finlands billiga börs.

Helsingforsbörsen är stängd idag.

Stockholmsbörsen är ner -2 %.

Det verkar vara så i övriga Europa.

Väldigt roligt att ha två så kunniga gäster med oss.

Marie Karlsson och Urban Lawesson. Välkomna.

Tack.

Hur mår Finlands ekonomi övergripande?

Finlands ekonomi mår ganska bra.

Man började se en återhämtning våren 2017.

Det var då champagneförsäljningen ökade med 50 %.

Blomförsäljning och fönsterputs började ta fart.

Fönsterputs och champagne.

Konjunkturkänsliga produkter.

Nu ser man det mer utbrett.

Man ser det i hushållen som börjar ta mer lån–

–från en väldigt låg nivå–

–och i BNP-tillväxten som är en av de bästa i Europa.

Arbetslösheten kommer ner.

Överlag är det positiv stämning i Finland. Speciellt idag.

Håller du med?

Verkligen. När jag började på Evli år 2000–

–var det väldigt spetsig tillväxt kopplad till Nokia.

Nu är det bredare i hela samhället.

Urbanisering, bostadsbyggande–

–infrastrukturinvesteringar med mera.

Vi har ett par bostadsrelaterade grafer.

Här har vi den starka BNP-tillväxten.

Bostadsbyggandet per capita kommer ikapp–

–och nästa graf rör bostadspriserna–

–som verkar vara på väg uppåt.

Men varför ligger Finland efter vad gäller bostadspriser?

För det första är de mer sparsamma–

–och amorterar mer på sina lån.

De måste amortera på 25 år.

Det är ingenting som vi har i Sverige.

Det är mer som i Tyskland. Man betalar av sin skuld.

Det gör att prisutvecklingen går långsammare–

–och är stabilare. Lite som i USA och Tyskland.

Lägre priser blir det.

Vi ska prata mer om den finska sparsamheten senare.

Vi bläddrar vidare till den finska värderingen.

Finlands börs jämförd med övriga Norden.

Lite många kurvor att kolla på–

–men budskapet är att Finland ser billigt ut.

Finlands börs är billig.

Det finns mycket bra billiga bolag.

Speciellt jämfört med de andra nordiska marknaderna.

Det har varit så länge.

Finland är inte lika bra på att sälja sig självt–

–som de nordiska eller skandinaviska.

De levererar ödmjukt istället för att snacka?

Lite så.

Det är svårare att attrahera utländska investerare–

–med den finska mentaliteten.

Har du nån reflektion om att Köpenhamn–

–ser så dyrt ut, Urban?

Det är en sammansättning av indexen i Köpenhamn–

–med mycket läkemedel, högre tillväxt.

Folk är villiga att betala en högre premie–

–och så har vi Nordens största bolag Novo Nordisk.

Det är högt värderat. Det driver värderingen i Köpenhamn.

Ska vi snacka lite case?

Vi noterar att Huaweis finanschef–

–greps nyligen på order av USA.

Lustigt nog är hon också dotter till bolagets grundare.

Nåt som det snackas om i Sverige är–

–att Huaweis problem gynnar Ericsson–

–men du har ett billigare alternativ på andra sidan sundet.

Nokia värderas faktiskt till 50 % rabatt mot Ericsson.

Om man tittar på trenden som gynnar Ericsson nu–

–som är en ökande andel investeringar–

–inom telecom equipment drivet av 5G-penetrationen–

–så sitter Nokia i exakt samma båt som Ericsson.

Man får samma fördelar men till mycket lägre pris.

Hur bromsade har de varit av strukturaffärer?

Det snackades tidigare om att det var en hämsko.

En orsak som kan förklara värderingsskillnaden är–

–att Nokia har integrerat Alcatel-Lucent i sin affär–

–varför Ericsson har passat på och tagit marknadsandelar.

De har en ny 5G-produkt–

–som har klarat sig bra. Men om man talar om operatörer–

–märker man att skillnader i teknologi–

–jämnas ut med ungefär tre månader.

Det här är inte ett försprång som Ericsson har om ett år.

Den här integreringen är dessutom till 90 % avklarad.

Det är lite kvar av den, så Ericssons fönster–

–att ta marknadsandelar håller på att stängas.

Om man tittar på bolagens finansiella mål–

–som båda bolagen har gett för 2020–

–handlas Nokia fortfarande till 40 % rabatt mot Ericsson.

Intressant. Och båda har trovärdiga finansiella mål?

Båda har ambitiösa finansiella mål.

Bra. Vi stannar kvar i samma fonetik.

Nokian Tyres. En gång var det kanske samma koncern.

Du gillar den här premiumvärderade däcktillverkaren.

Utan tvekan. Nu har den kommit ner för–

–att de missade lite på Q3-rapporten.

Lite för höga lager på sommardäck i Ryssland–

–och även i Europa.

Aktien har kommit ner 12-13 % relativt till...

Avvikelsen på resultat var 7-8 %.

Marknaden diskonterar att det ska fortsätta vara dåligt.

Men de hade en kapitalmarknadsdag–

–ett par veckor efter Q3-rapporten.

Där bekräftade de sina långsiktiga mål.

Samma som de hade tidigare.

5 % tillväxt. Växa snabbare än marknaden.

Ha en marginal på en bit över 20 %.

Jämför man Nokian Tyres värdering–

–med andra premiumvärderade verkstadsbolag i Sverige–

–som Atlas Copco, Assa Abloy och Hexagon.

Då handlas de på en ev/sales-multipel på 2,8 eller 3–

–med samma marginal som Nokian Tyres.

Det är en uppsida kortsiktigt i alla fall på 20 %.

Om vi ser i ett längre perspektiv–

–och är inne på 2021 när de producerar däck i Nordamerika.

Då kommer omsättningen vara uppe på–

–kanske 2,2 miljarder euro istället för dagens 1,7–

–med bibehållna marginaler.

Då har vi en uppsida på runt 40 % istället.

Men det är 2021.

Det är en intressant investering–

–med tanke på diskussionen om Trump och Putin–

–och undvika handelstullar och de...

Fortfarande en liten aktör jämfört med konkurrenterna.

Jätteliten.

Liten, men naggande god.

Utan tvekan. De koncentrerar sig på vinterdäck–

–och däck till crossoverbilar och SUV:ar.

Det är det som säljer i USA.

Det är därför GM är intresserade av–

–att producera fler såna bilar.

Intressant. Vi ska gå vidare till dagens huvudnummer.

Vi har pinsamt nog stavat fel på Huhtamäki i vår graf.

Det ber vi om ursäkt för.

Men det är ett jättefint bolag.

Vi pratade om det häromdagen i Börslunch.

Det är en stor tillverkare av papptallrikar–

–äggkartonger, koppar. De rider på en stor konsumtionsvåg.

Varför gillar du bolaget?

Om man ser till det tredje kvartalet 2016–

–och även 2017 så har de haft problem.

Huhtamäki är ett litet spel på tillväxtmarknader.

Indien är nästan 10 % av deras omsättning.

När Indien gick som bäst växte de med 15 % per år.

Folk tyckte om det.

Men sen införde den indiska regeringen en momsreform.

De gjorde en ny reform angående sedlar–

–för att ta bort svarta pengar.

Då minskade efterfrågan i Indien.

Istället för +15 blev det -5.

Sen fick de problem med tillväxtmarknader i Nordafrika.

Så allt som säljs i Nordafrika produceras i Indien.

När tillväxtmarknadsvalutorna rör på sig mycket–

–vet inte kunden hur mycket pengar de handlar för.

Då fick de problem där också.

Marie, hur ser du på utvecklingen av det problematiska...?

Jag håller med om det där.

Aktien är ner över 20 % på 6 månader.

Det är råvarorna som har gått upp.

Ofta jobbar de med årliga kontrakt–

–men de för vidare råvarupriserna till kunderna.

Huhtamäki har aldrig förlorat en kund.

De jobbar väldigt nära sina kunder.

De växer med sina kunder, kaffekedjor som–

–Starbucks och McDonalds. De förser McDonalds i Kina.

De är ofta ensamma om ett kontrakt för ett helt land–

–med det konsumentbolaget som de supportrar.

De har ett väldigt nära samarbete.

Vi tror att de har "pricing power" att föra vidare priset.

Det tar lite tid och ibland är aktiemarknaden otålig.

Det andra som har tyngt kursen–

–är diskussionen kring plastförbudet i EU.

Huhtamäki är specialiserade på att packa mat.

Man kan packa mat i plast och papper.

Huhtamäkis exponering mot plast i EU–

–är väldigt marginell. Kanske 5 % av omsättningen.

Däremot är de väldigt starka på papper.

När användningen av plast går ner–

–går användningen av papper upp.

Kortsiktigheten som marknaden har fokuserat på–

–är nog glömd om ett år.

De hade kapitalmarknadsdagar 2015 och 2016.

Då lyckades de slå sina mål hela tiden.

Marknaden blev hela tiden optimistisk–

–och trodde att marginalen skulle höjas lite till.

Sen kom bakslagen med råvarukostnader–

–och tillväxtmarknader. Då la folk dem åt sidan–

–och har väntat på att de ska komma tillbaka på banan.

Hur mycket är massa och hur mycket är olja...?

Olja är mycket mindre för de har sålt films...

De är mycket mer beroende av massa än tidigare.

Plastförpackningar är 25 % av råmaterialet.

Det är mycket tillväxtländer, mest Indien.

Om vi stannar kvar vid massa och massapriser.

Vi har en graf över aktiekurser och massapriser i Europa.

Diverse kända skogsbolag, men vi fokuserar på UPM.

Denna finska juvel.

UPM är intressant för att 60 % av deras vinst–

–kommer från massatillverkning.

Alla aktiekurser relaterade till massa–

–SCA, UPM och Stora–

–har kommit ner 25-40 %–

–på grund av att man är orolig för massapriserna i Kina.

På hardware har de kommit ner på 2,5 %–

–och softwood 7,5 %, enligt listpris.

Om det förs förhandlingar, vet vi inte.

I praktiken har man diskonterat...

Om man tittar på graferna–

–och på hur mycket UPM tjänar på massan–

–ska massapriserna ner med 15-20 %.

Man får inte glömma att det negativa i Q3–

–var att massapriserna gått upp för mycket–

–så de tjänade inte lika mycket på papperstillverkningen–

–som de brukar göra.

Får jag skjuta in en amatörfråga?

Finska bolag är billigare. SCA är mycket högre värderat.

Stora och UPM mycket lägre.

Är det en klassisk finsk värdering?

Det ser man på många ställen.

Finska och svenska börsen är väldigt lika–

–i form av exponering.

Det syns också på verkstadsbolag.

Över sektorer alltså rabatt.

Vi går vidare med massasnacket. Vi har en massa grafer.

Finpapper i Europa, efterfrågan och priser...

Det kommer en graf på tidningspapper.

Där har efterfrågan sjunkit dramatiskt–

–från 2008-2010 till i dag.

Trots det har priserna stabiliserats och fortsätter nedåt.

Är det för att produktionen har minskat?

UPM, Stora och alla pappersproducenter är duktiga på–

–att förekomma efterfrågenedgången genom att stänga.

Nu går ryktet att Stora ska konverteras till kartong.

Det är de väldigt duktiga på.

Om man ska ta ett exempel...

2012 gick UPM plus-minus noll på pappersdelen–

–med en omsättning på nästan 6 miljarder euro.

Nu tjänar de 250 miljoner euro–

–med en omsättning på 4,5 miljarder.

Det är väldigt bra kassaflöde.

Du har graf över skillnaden–

–mellan europeisk och kinesisk massa.

Kan du förklara vad vi ser och hur det ska tolkas, Marie.

Grafen förklarar aktiekursutvecklingen bra–

–för UPM, Stora Enso och andra massaexponerade bolag.

Kinesiska priser–

–reflekterar kanske bättre hur transaktionerna rör sig–

–mellan bolagen eftersom de inte har några rabatter.

Priserna är ner nästan 10 % år över år.

Det är en förklaring till varför aktiekurserna är ner.

Svårt att säga om de ska fortsätta ner.

Om jag har förstått det rätt–

–det är svårt när det rör Kina–

–men man har höga inventarier, därför går priserna ner.

Frågan är hur länge det fortsätter.

Har du nån kort avslutande knorr?

Strukturellt är efterfrågan på massa fortsatt bra.

Det har satsats på mer pappersmaskiner i Kina–

–och de har köpt på sig lager inför starten av maskinerna.

Vi får se hur det utvecklar sig inpå det nya året.

Det kommer väldigt lite ny kapacitet i marknaden.

Den underliggande tillväxten på "market pulp"–

–ligger på 2,5 % per år.

Vi har en sista julklapp kvar i säcken.

Det är rea på Tokmanni.

Du får berätta vad Tokmanni gör.

Tokmanni är ett väldigt finskt bolag.

Det är ett bra sätt att få exponering mot finsk BNP–

–speciellt finsk konsument.

Den sparsamma konsumenten med full plånbok.

Den typiska finnen.

Tokmanni är en "discount retailer" som ÖoB i Sverige–

–eller Europris i Norge. Det intressanta är–

–att de har en fin förväntad vinsttillväxt framför sig.

Samtidigt är bolaget väldigt billigt.

Det handlas på P/E 10–

–och vinsttillväxten är cirka 15 % per år.

Du får guida oss igenom rutnätet.

Bolagets egen prognos i blått–

–och analytikernas gissningar.

De hade kapitalmarknadsdag i tisdags.

Då guidad de för att göra 100 miljoner i ebitda 2020.

Bloomberg-konsensus ligger på 79.

Rätt mycket under.

Konverterar man det till nån form av EPS–

–ligger det på en fin vinsttillväxttakt.

Både enligt bolagets egna målsättning–

–och enligt förväntningarna.

Men värderingen är ner nästan 7 gånger vinsten 2020.

Det är en väldigt billig exponering mot finsk konsument.

I år har de haft en like-for-like-tillväxt på 6 %–

–jämfört med negativa siffror de senaste fem åren.

Du är inte ensam i din analys.

Carnegie höjde rekommendationen och skickade upp kursen.

Den slutade på 9,5.

Har du handlat på Tokmanni nån gång?

Jag har bara varit inne och tittat. Det är likt ÖoB.

Det här var jättetrevligt. Vi tackar så mycket för oss.

Än en gång varmt grattis på självständighetsdagen.

I morgon ska vi snacka gröna obligationer–

–med Helena Lindahl och Nina Ahlstrand. Missa inte det!

I en hyllning till Finland som firar självständighetsdag bjuder Börslunch på ett finskt smörgåsbord. Bland annat bostäder, export och ett gäng aktiecase avhandlas med Marie Karlsson från Nordea och Urban Lawesson från Evli i studion.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Nina von Koch

  • För sent att hoppa på Tele22:49

    För sent att hoppa på Tele2

    Tele2 har lyckats kompensera de fallande priserna med ett ökat kundintag trots en svår marknad. Det menar Paretos analyschef Stefan Wård, som diskuterar bolagets rapport tillsammans med Albin Kjellberg. Fokus ligger på prispressen, sammanslagningen med Comhem och köpläget som kan ha passerat. 

  • Dometic parerar för effekterna av handelskriget9:05

    Dometic parerar för effekterna av handelskriget

    Dometic meddelade i sin rapport för årets andra kvartal att rörelseresultatet var något lägre än väntat och helårsprognosen sänks till negativ organisk tillväxt. Bolagets vd Juan Vargues kommenterar rapporten och berättar hur handelskriget påverkat såväl kvartalet som planerna framöver. 

  • Högt och lågt från Sandvik3:02

    Högt och lågt från Sandvik

    Sandvik rapporterar det näst bästa resultatet någonsin och efterfrågan ligger på historiskt höga nivåer. Samtidigt märks en svagare aktivitet i de korta cykliska affärerna och personalstyrkan ska minskas med 2 000 personer under andra halvan av 2019. Bolagets vd Björn Rosengren kommenterar. 

  • Kalendereffekt tynger Sweco7:11

    Kalendereffekt tynger Sweco

    Teknikkonsulten Sweco rapporterade under tisdagen för årets andra kvartal och resultatet kom in 12 procent bättre än föregående år justerat för kalendereffekt. Bolagets vd Åsa Bergman kommenterar rapporten och förklarar hur färre arbetstimmar har drabbat resultatet. Dessutom berättar hon om förvärven av MLM Group i Storbritannien och IMP i Tyskland.

  • Analytikern: Inga moln på fastighetshimlen6:09

    Analytikern: Inga moln på fastighetshimlen

    Fastighetsbranschen har haft en aktiv vecka med kapitalmarknadsdagar i Båstad och flera kvartalsrapporter. Analytikern Albin Sandberg från Kepler Cheuvreux kommenterar bland annat optimismen i branschen...

  • Ökad försäljning lyfter JM3:33

    Ökad försäljning lyfter JM

    Bostadsjätten JM presenterade under fredagsmorgonen sin rapport för årets andra kvartal och resultatet kom in över analytikernas förväntningar. Aktien steg med 7 procent på beskedet. Bolagets vd Johan Skoglund är nöjd med kvartalet och berättar bland annat om planerna kring förvärv och en stor kommande försäljning av hyresrättsprojekt.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -2%
NASDAQ-100 -0.5%
NASDAQ Composite -0.5%

Vinnare & förlorare

Swedish Orphan Biovi… 10.4%
Mycronic 6.9%
Hemfosa Fastigheter 3.6%
Swedbank -7.1%
Alfa Laval -10.3%
Ericsson -11.8%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • En titt på CSPP3:25

    En titt på CSPP

    CSPP är programmet ECB använder för att stödköpa obligationer. Sean George från Strukturinvest berättar hur det fungerar och hur en strategi kan läggas upp med programmet i åtanke.

  • 2:39

    "Danske Banks nya vd vill rensa garderoberna”

    Danske Bank meddelade under måndagskvällen att nettovinstprognosen för 2019 justeras ned från 14-16 miljarder danska kronor till 13-15 miljarder. Dessutom höjs guidningen för årets kostnader till 25,5-26 miljarder. Analytikern Maths Liljedahl från Handelsbanken kommenterar vinstvarningen och menar att kostnadsrevideringen delvis kan ha med vd-skiftet att göra.