Två favoriter i den pressade banksektorn

Sverige är på väg in i en lågkonjunktur–

–och Riksbanken sänker räntan redan i år, enligt en färsk prognos.

Hur den omgivningen påverkar bankerna på börsen ska vi tala om i dag.

Det är onsdag 4 september och du tittar på EFN Börslunch.

Stockholmsbörsen är upp nära 1 % efter dämpad oro i Hongkong.

Clas Ohlson rapporterade starkt, men backar ändå något–

–eftersom aktien handlats upp inför rapporten.

Men i dag ska vi prata banker–

–med Jonas Olavi och Maths Liljedahl, bankanalytiker "since '98".

-Nåt sånt. -Inte enbart...

-Tryggt att ha er här. -Den dystra prognosen är Nordeas.

Banken ändrar sig och räknar med en räntesänkning redan i år.

Fler och fler tror det. Tufft med sjunkande räntor för bankerna?

Ja, men inte omöjligt.

Vi har sett en förtroendekollaps, snarare än en intjäningskollaps.

Det är ingen fara för bankerna, det ska man komma ihåg–

–när man tittar på dagens kurser.

Kanske finns inte så smaskiga köpargument, mer än hög direktavkastning–

–och borde vara en trygg hamn.

Bankerna ligger utanför den geopolitiska arenan–

–men behandlas ändå som pest.

"Ingen fara". Minusräntor, kriser i Baltikum, penningtvättsproblem...

Och nya bankskatter på det.

Just nu har vi ett tryck på bankerna som inte förklaras helt–

–av den fundamentala utvecklingen. Mycket rör penningtvätten i Baltikum.

Marknaden vill nog se rapporterna från finansinspektionerna i Sverige–

–och Baltikum. De har ständigt skjutits framåt.

Först skulle de komma i oktober, sen i slutet av året, nu pratar man om 2020.

De behövs, inte för att ropa "faran över", men för att marknaden ska lugna sig.

Skriver FI rapporten?

Ja, Finansinspektionen tillsammans med de baltiska finansinspektionerna.

I pressen i dag läste vi om att det kommer rapporter med x antal sidor.

Inte förvånande att folk på bankerna intervjuas.

Väntans tider. Lars Söderfjell var här i fredags.

Enligt honom ska man inte äga bank när räntorna är på väg ner.

Vi hade nån bild på styrräntor...

När året började hade vi fått en räntehöjning av Riksbanken.

Vi trodde att det kanske skulle komma fler och synen på ränteutvecklingen var positiv.

Åtminstone inte negativ. Så här ser det ut i dag.

Enligt mina makroekonomer ska räntan ligga stabilt, den blå linjen.

Men marknaden tror snarare på en sänkning i början av 2020.

Marknaden ihop med konkurrenspress gör det jobbigt på intäktssidan.

Hur reflekterar du kring den ekvationen?

Jag ser vad som sker, men tänker lite motvalls.

USA:s tioåring har sjunkit från 3,30 till runt 1,45 %.

Över 1,7 procentenheter som ger en enorm "boost" till USA:s hushåll.

Först omförhandlas huslånen, sen stiger huspriserna och tillväxten kommer i gång.

Ekonomin i USA är ledande och fortsätter vara det. Vi får den effekten–

–även om vi ska bocka av mycket här. Men som aktieinvesterare–

–måste man tänka längre fram än till nästa avstämningstillfälle.

Våga se bortom kanten.

Bankerna är attraktivt värderade. Men jag håller med om riskerna.

Är man långsiktig som Cevian gör man troligen helt rätt–

–när man positionerar sig in i ett bankcase som Nordea.

Kostnadsstrukturen och de nya systemen ska generera affärer så småningom.

En privatsparare ska kanske hellre välja "trading".

Efter de här fallen är det lätt att sätta stoppnivån för kortsiktig handel.

Troligen skulle jag vikta upp i bank kortsiktigt–

–och se vad som sker. Om vi får fler positiva tecken från USA:s ekonomi...

Och så blir det.

Många säger att Nordea är för billigt för att motstå. Hittills har det inte lönat sig.

Hur ska man tänka med tajmingen? Sektorn tycks alltid ha fler nedsidor.

Den är svår. Jag var för tidig när jag trodde att vändningen skulle komma.

Marknaden tror på deras kostnadsprognos.

Jag tror på större kostnader när en ny vd kommer in 2020.

Men "topline" har varit Nordeas problem.

Den har minskat ända sen 2017.

Även om ledningen varje kvartal uttrycker sitt missnöje–

–och säger att de ska försöka öka kundnöjdheten–

–så har det inte materialiserats.

Men som Jonas säger gör de ingen förlust. De handlas under bok.

Ett tecken på att marknaden inte tror att de alls ska förränta pengarna–

–eller att banken ska göra massiva förluster.

Innan vi fortsätter vill jag bromsa festen.

Vi fick nyheter om en bankskatt, vi vet inte hur den ser ut.

Nån reflexion?

Nej...populistiskt till sin natur.

Materialiseras det kanske det har samma dignitet som förra gången det diskuterades.

Då skulle det göra –5 % på EPS för alla banker utom Nordea...

...som skulle tappa 3 % på EPS-estimaten. - Jag vet inte vad du tycker.

Jag fick det till 6 % på SEB, 4,5 % på Swedbank–

–och lägst på Nordea, 2,5 %.

Vad vet vi om bankskatten?

Den finns i överenskommelsen mellan Socialdemokraterna–

–Centern och Liberalerna. Vi trodde att nåt skulle komma.

Två gånger tidigare har det gått fel.

Nu försöker de utforma den så att den liknar resolutionsfonden.

Men med modifikationer för att komma åt Nordea också–

–som har flyttat till Finland.

5 miljarder ska jämföras med resolutionsfonden–

–som ligger runt 6 miljarder.

De flesta analytiker, även jag, trodde nog att resolutionsfonden skulle komma ner lite–

–kanske till 3,5 räntepunkter, men att den skulle bli evig–

–för när man väl fått den betalningen vill man inte avstå från dem.

Nu försvinner den och i stället får vi en bankskatt.

Men det blir inget större delta, åtminstone inte i mina estimat.

Om nån tittar på dem 2022.

Jag hade kvar en del resolutionsfond som jag kan ta bort nu.

-Ingen jättefara? -Ni låter inte panikslagna.

Som Jonas säger: Det är väldigt populistiskt.

Poppis att slå på banker. Förra förslaget var från bank till barn–

–en satsning på barnomsorg.

-Och nu är det bank till bössa? -Ja, nu går det till försvaret.

Låter inte riktigt lika bra...

Över till bolånemarknaden.

Uppstickaren Avanza tog 4 % av nyutlåningen i juli.

-Ja. -Ett orosmoln för andra banker?

Avanza är en spelare.

Deras marknadsandel är 0,2 %.

"Övrigt" tar mycket: Landshypotek, Skandiabanken, Hypoteket...

Många spelare vill vara med.

Min slutsats blir att vi får fortsatt prispress.

Ingen tror att marginalen på bolån ska upp.

De blå staplarna, utvecklingen i juli, visar att SEB och Nordea är mest aggressiva–

–när det gäller att kapa åt sig nya bolånekunder.

Hoppingivande för de två bankerna?

De har haft det motigt och inte tagit sina marknadsandelar–

–särskilt under 2018 som inte syns här.

Men även under 2019 har de haft problem.

De har varit mer aggressiva, kanske både på priser–

–och att närma sig nya kunder. De vill vara med där.

Den blå visar juli. Man ska egentligen inte titta på staplarna månadsvis.

Det fluktuerar mycket. Ett tag är Länsförsäkringar aggressiva–

–efter det Skandiabanken och sen kan Swedbank köra nån drive.

Kvartalsbasis eller halvår är bättre.

Vidare till nästa graf som visar utdelningar.

Jonas, vi brukar tala om sektorns utdelningscase.

Även när allt annat går fel.

Förväntningarna tycks ha gått ner under sommaren.

Ja, utdelningarna kommer att bli lägre.

Men de kommer från höga nivåer.

Nordea ligger på 10 % nu. Vi säger att de halverar–

–då är den ändå 5 %.

Och vad får du på banken? Ingenting.

Yieldcaset funkar fortfarande.

Folk säljer nog inte aktien "en masse" för att utdelningsprognosen sänks.

Köpcaset i bank ger det här som bonus.

I Norden är det en oligopolmarknad, men det prissätts inte så.

Prissättningen baseras på förtroendekrisen.

Får vi inte en stor recession, och det tror jag inte–

–var det troligen bra köplägen på de här nivåerna.

Om man tittar ett eller två år framåt.

Du har en härlig tabell över värderingen, Maths.

-Alla ser detaljerna... -Den talar sitt tydliga språk.

Den kommer också från Factset.

De flesta värderar nog bank med Gordon Growth Model.

Input är avkastning, "return on equity" eller "tangible equity".

"Cost of equity", tillväxt och normaliserad intjäning.

Danske sticker ut.

I mittkolumnen står det price/book, tangible 2019.

Danske handlas på "halv bok"–

–eftersom man fortfarande tror på stora "fees" eller "fines"–

–relaterat till det som hände i Estland.

Billigt, men riskabelt?

Ja, men det kan komma ut jättebra. Och då är Danske ett klockrent köpcase.

Den danska bankmarknaden är inte så bra i övrigt–

–men 0,5 gånger bok ska man inte handla på om man inte tror på massiva förluster.

Nordea ligger på 0,79, också under 1.

Ett av våra argument...

Handlar man Nordea under bok och inte tror på massiva "fines" från Baltikum...

Man har stått och stampat några år–

–men vi tror ändå att det inte blir värre.

Handlar du under bok tror du antingen att avkastningen blir extremt låg–

–eller att man ska "äta på egen bok", göra nedskrivningar eller kreditförluster.

-Den ser billig ut. -Men är inte intäktsproblemen...

-...skäl nog? -Det var inte den grafen.

Vi bläddrar vidare ett snäpp.

Nordea har haft problem med att växa intäkterna.

Risken drogs ner innan det hände.

Kostnader skars ner.

Historiskt har det visat sig att när du drar ner på risk–

–inte har "market making", inte vill ha högrisklån–

–brukar det påverka topline.

Nordea behöver vända intäktsgenereringen.

Många oberoende undersökningar visar–

–att Nordea ligger sist för "customer satisfaction" överlag.

Vi gör en egen marknadsundersökning och frågar vad folk tycker om banker.

-Nordea kommer inte ut. -Vilka frågar ni?

Folk på stan.

Jonas, om du ska välja ett "pick" bland nordiska banker, vilken tar du?

-Norska DNB. -Expanderar snabbt i Sverige.

Främst för att banken verkar på en friskare marknad.

Bolånemarknaden har bottnat ur, ekonomin ser bra ut, det finns ränta–

–bara en sån sak... Lyxproblem.

Den är lite dyrare, men på goda grunder och den handlas ändå rätt billigt–

–jämfört med hur banker har handlats generellt.

Den har inte varit med i nån härva...hittills.

Den sticker ut.

Men jag köper helt Maths argument att Nordea är billig.

Men när vänder det? Troligen är läget bra.

Jag tror inte på en katastrof-recession framöver–

–utan snarare att ett positivt momentum kommer att vända.

Sentimentindikatorer är fortfarande på väg nedåt eller vill inte vända.

Men förväntningarna är redan där.

Inte så mycket krävs. Kommer dragloket USA i gång igen...

Trump vill ju vinna valet, så han kommer att spä på–

–den positiva sentimentbilden.

Dagens svaga sentimentindikatorer...

Om fyra till sex månader kommer de att vara helt förändrade–

–på grund av de kraftigt förbättrade utsikterna–

–genom en mycket lägre ränta.

Det drar med sig världen. Centralbanken har vänt.

Sen Fed sänkte räntan har minst 13 centralbanker gjort detsamma.

De fortsätter. De folkvalda mäktar inte med det.

Penningpolitiken står där...

Åter sänks räntorna så att det inte blir en infarkt och förtroendekris–

–i banknäringen. Vi kommer ur den här krisen också.

Hoppingivande. Två starka köpcase:

Nordea för de mer riskvilliga och det tryggare kortet DNB.

-Är det en sammanfattning? -Ja.

Då tackar vi för oss. Vi är tillbaka i morgon med ett specialinslag.

Erik Selin är gäst. Missa inte det 11.45, som vanligt.

Tack för i dag.

En räntesänkning från Riksbanken börjar prisas in och regeringen vill införa en ny bankskatt. Det finns goda anledningar att prata banker i Börslunch alltså. Och det gör vi med Maths Liljedahl från Handelsbanken och Jonas Olavi från Alfred Berg.

Programledare: Matilda Karlsson och Gabriel Mellqvist

  • ”Kinesisk data kommer se fullständigt bedrövlig ut”13:55

    ”Kinesisk data kommer se fullständigt bedrövlig ut”

    Coronaeffekten är inte över än. Intressant PMI-data från Kina kommer under veckan, och marknaden förväntar sig index under 50. Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Albin Kjellberg går igenom veckans viktigaste makro.

  • Fed öppnar för ovanliga metoder5:24

    Fed öppnar för ovanliga metoder

    Coronavirusets spridning ökar utanför Kina. Inköpsindex pekar åt olika håll. Federal Reserve öppnar för ovanliga metoder vid recession. EU:s långtidsbudget i långbänk.

  • Fallgroparna att undvika vid fondval14:53

    Fallgroparna att undvika vid fondval

    I veckans sista EFN Marknad ligger fokus på fonder. Maria Landeborn, senior strateg Danske Bank delar med sig av sin expertis och svarar på tittarfrågor om allt från fondrobotar till sharpekvoter.

  • Budgetbråk på tung PMI-dag5:46

    Budgetbråk på tung PMI-dag

    Bråk i förhandlingarna om EU:s nästa sjuårsbudget efter Brexit. Svag PMI från Japan med kopplingar till coronaviruset. Inköpschefsindex från bland annat Frankrike, Storbritannien och Tyskland kommer under dagen.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -4.3%
NASDAQ-100 -3.9%
NASDAQ Composite -3.7%

Vinnare & förlorare

FastPartner 2.9%
Beijer Ref -6.7%
Sinch -7.7%
Paradox Interactive -8.6%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Därför ligger fastighetsbolagen rätt i tiden14:41

    Därför ligger fastighetsbolagen rätt i tiden

    Dagens EFN Marknad gästas av Fastpartners vd Sven-Olof Johansson som berättar om det starka fjolåret och hur framtidens mål ser ut. Dessutom ger han en inblick i sina egna investeringar.

  • ”Räkna med att Kina trycker på gasen”4:17

    ”Räkna med att Kina trycker på gasen”

    Svensk inflation betydligt lägre än väntat. Fed presenterade protokoll i går. Marknaden väntar sig att Trump vinner valet i höst. Kinesisk ränta sjönk som väntat. 

  • Två hållbara aktiecase20:19

    Två hållbara aktiecase

    Vilka investeringsmöjligheter uppstår när hållbarhetskraven skärps? Det svarar Philip Ripman från SPP på i dagens avsnitt. Dessutom intervjuas NCAB:s vd Hans Ståhl.