Syding: Centralbanker på steroider gör aktier fortsatt intressant

Det är fredag och kanelbullens dag.

Vi ska snacka börs här i studion. Det blir ett omvärldssnack med många grafer.

Micke Syding ska förklara varför han tror på aktier trots att det ser så skakigt ut.

Först ska vi bekanta oss med det nya bolaget Stockwik.

Det här är Börslunch den 4 oktober.

Välkommen tillbaka, Karl-Michael Syding.

Och välkommen hit, David Andreasson, för första gången.

Stockwik är ett för många ganska obekant bolag trots att det finns på huvudlistan.

Berätta kort hur ni tog er dit och vad ni gör.

Stockwik är ett bolag som investerar i svenska familjeföretag.

Vi letar efter guldkornen som behöver genomgå ett generationsskifte–

–och köper dem till 100 %.

Vi försöker bygga upp Sveriges största familjeföretag.

Är det ett jättelitet Lifco?

Vi är små än så länge, men vi gör rätt saker, så vi växer.

Intressant. Varför finns ni på huvudlistan trots att ni fortfarande är relativt små?

Vi tog tillvara på ett organisationsnummer med utmaningar och skapade Stockwik.

En fördel är att vi har lyckats ta vara på gamla uppskjutna skattefordringar.

Vi kan göra vinster på 400 miljoner kronor utan att betala så mycket skatt.

Det är en fördel. En annan fördel är att vi direkt har skapat ett bolag–

–som finns på huvudlistan, på småbolagslistan.

Ni äger tio bolag som gör helt olika saker.

Vad är kriterierna när ni letar förvärv och vilken bransch gillar du bäst?

Många undrar vilka synergier det finns mellan bolagen.

Vi letar efter en gemensam stark kultur i bolagen.

De ska också vara konjunkturstabila och ha starka kassaflöden.

Vi tittar mycket efter mjuka värden i de investeringar vi gör.

Men det kan vara helt olika verksamheter?

I de stora investeringarna kan det vara väldigt olika verksamheter.

Det viktigaste är att de är stabila och inte är konjunkturkänsliga.

Sen gör vi kompletteringsförvärv ibland.

Varför gillar du det här bolaget? Du har snackat upp det tidigare.

Det är svårt att hitta bolag som växer ordentligt nu för tiden.

Det har blivit problem på grund av låga och negativa räntor.

Successivt får ekonomin svårt att växa. Man investerar tills tillväxten tar slut.

Men Stockwik växer. Och det är ännu svårare att hitta bolag med låg värdering.

Stockwik är missförstått och har fått en låg värdering–

–bland annat för att ni lånade ett organisationsnummer och fick en historik.

Det gör att många investerare tror att det gamla Stockwik också är Stockwik nu.

Så är det inte. Det här har en annan tillväxt- och vinstgenereringsförmåga.

En "disclaimer". Du föreslog att vi skulle bjuda in Stockwik. Hur känner ni varann?

Vi arbetade ihop under dotcom-krisen. Då lärde vi oss att undvika risk.

Vi började med att analysera, och investera i, it-bolag från 1998.

Tillsammans gjorde vi det på Swedbank från 1998.

Jag är ingen evig "baisseare". Det visar den historiken.

Vi lärde oss risk och avkastning både på uppsidan och nedsidan.

Apropå risk och avkastning, så visar kursgrafen en ganska slagig utveckling.

Om man ska vara elak kan man säga att kursen går som en jojo.

Hur känns det? Har du nån reflektion?

Vi arbetar med det operativa och bygger långsiktiga värden.

Vi bygger långsiktigt. Hur kursen går från en dag till en annan är mindre intressant.

Vi vill ha ett intresse kring kursen, men också en stabil kursutveckling.

Men man vill väl inte bli en trading-aktie som snackas upp och tickar ner hela tiden?

Man vill väl ha institutionella investerare och en stabil riktning?

Ja. Vi kommer till det. Ett kriterium är att bli tillräckligt stora–

–för att vara en placeringsbar aktie för det institutionella kollektivet.

Vi börjar närma oss den typen av nivåer.

Om ni börjar värderas högre, så kan ni göra arbitrage-affären vi pratade om–

–med konglomeratbolagen. Man köper billigt och får sen en annan värdering på börsen.

Det blir lättare med högre värdering.

Vi har koncentrerat oss på att bygga ett bra bolag och lägga grunden.

Man kan säga att vi är där nu.

Jättespännande. Hur ser du på din roll? Du berättade om bolaget i DI i september.

47 av aktierna hade omsatts innan artikeln publicerades.

Sen ökade antalet avslut till många tusen. Aktien fick handelsstoppas.

Nån reflektion kring det?

Jag pratar ganska ofta ganska mycket om allt möjligt, inklusive Stockwik.

Jag har pratat om Stockwik på min Twitter-kanal, som har 15 000 följare.

Det är ingen hemlighet att jag äger Stockwik och vill lyfta fram vad caset är.

Jag är genuint upprörd över att folk missförstår caset.

Jag blev också förvånad–

–över att DI valde att ta upp alla mina innehav i artikeln.

Det var inte fokuset i artikeln, utan vi pratade om annat.

I så fall kanske det är tidningens ansvar att inte lyfta fram haussade kommentarer–

–om så pass små bolag.

Men jag förstår också... Ibland reagerar man positivt på saker som jag säger.

Det blir lite självspelande på kort sikt.

Ibland får det inte fäste. Många gånger då jag sagt saker händer inget med aktien.

Affärsvärlden publicerade din gamla Twitter-disclaimer.

"Jag ger aldrig rekommendationer..." Det kokar ner till att allt du gör är konst.

Det här är väl delvis ett skämt, men du har ju samtidigt stor marknadspåverkan.

Jag tycker att detta med att säga: "Kaffet är varmt. Häll inte ut det i knäet."

Du får inte 1 miljon dollar, som den första personen fick.

Det här med disclaimers är fånigt. Det lär inte hindra nån från att köpa en aktie.

Men med det sagt, så måste man berätta att det man säger inte är en rekommendation.

Jag får inte ge rekommendationer.

Den här friskrivningen har jag lånat från ett håll, som jag nog inte får avslöja.

Det var fyndigt formulerat–

–för det trycker på den här underhållningsbiten.

Jag vill trycka mer på Stockwik innan vi släpper David.

Ni förvärvade fyra bolag under det senaste året. Fortsätter ni i den takten?

Det vågar jag inte uttala mig om, men vi arbetar med flera processer parallellt.

Stockwik ska koka vidare. Du söker konjunkturokänsliga bolag.

Är du orolig för en sättning i konjunkturen?

Totalt sett är vi ett kontracykliskt bolag.

Vi investerar i bolag som i sig är konjunkturstabila.

Verksamheten i moderbolaget är kontracyklisk.

Investeringsobjekten blir billigare i sämre tider.

Vi ser lättare om de är konjunkturstabila. Det underlättar företagsbesiktningen.

Och säljarna mjuknar lite när tiderna blir lite sämre.

Finansieringen blir typiskt sett lite billigare i sämre tider.

–Vi är ett kontracykliskt bolag. –Intressant.

Där måste vi sätta punkt. Programmet fortsätter med en graf från Micke Syding.

Den kommer från Business Insider och visar 5 000 års ränteutveckling.

Det är en lång tidsserie, och vi kommer ner till dynamiken–

–att vi inte längre har räntor och inte heller verkar ha ambitioner att få några.

Det kanske är lite cyniskt. Utgå från det resonemanget och ge din syn på marknaden.

Vad tror du om det?

Poängen med räntor är att förskjuta saker i tiden - och i risk.

Om marknaden sköter det här–

–så styr tillgång på pengar och efterfrågan på pengar.

För 5 000 år sen–

–kunde man kanske få 20 % i ränta eller få betala 20 % för att göra nånting.

Då fanns det gott om investeringstillfällen.

Om du ville bygga ett Stonehenge eller en by eller gräva ett dike...

Att göra det och bara låna 20 % var antagligen väldigt billigt.

Din avkastning var mycket högre än 20 %, för det fanns få strukturtillgångar.

I takt med att räntorna blir mindre, så blir också möjligheterna mindre?

När du får tillgång till låg ränta kan du låna och investera i allt sämre projekt–

–tills du har tömt ut alla projekt ner till den låneränta som gäller.

Nu har vi kört det racet ända ner till noll.

Och eftersom vi har haft det så länge, så har marknaden haft lång tid på sig–

–att låna till 0 % ränta och investera i allt som har mer än 0 % tillväxtpotential.

Nu finns det inga investeringsmöjligheter kvar som ger positiv avkastning.

Det blir spännande att se hur detta utmynnar i att du är positiv till aktier.

Vad tittar vi på? IOER.

Detta är den faktiska Fed-räntan, alltså den amerikanska centralbanken–

–och hur den relateras till räntan på överskottsreserver i banksystemet.

Det är så att FF minus IOER ska vara under noll.

Det har den varit sen den här grafen började för knappt ett år sen.

Vad den på ett sätt uttrycker–

–är riskförhållandet mellan centralbanken och banksystemet.

I ett system där centralbanken kontrollerar sin egen valuta–

–...så ska inte... –...det där kunna hända.

Risken för Fed ska aldrig vara större än risken för banksystemet som Fed styr.

Det här uttrycker egentligen nåt annat.

Per definition kan inte risken vara högre, så som detta verkar säga.

Men det här är en signal på att det finns likviditetsbrist i systemet.

Jag vill backa ett steg till igen.

Man ska skilja på vad som är signaler och vad som är brus i allting.

Det här är en lika viktig signal som när Bear Sterns-fonderna gick omkull 2007–

–eller egentligen när fastighetspriserna började vika 2006.

–Det låter oroväckande. –Vi har inte sett det här på tio år.

Vi har åtminstone inte sett–

–att Fed gjorde sina repotransaktioner i reporöran för några veckor sen.

Vi ser det som en gigantisk varningssignal och bläddrar vidare. Här ser vi...

Det här är amerikanska centralbankens balansräkning.

De började med "quantitative tightening" tidigt i våras.

De började då låta själva balansräkningen sakta ticka av.

Under tiden sa Powell, Fed-chefen:

"Räntesänkningarna vi gör är 'one and done'. Det här är en midcykelpaus."

"Det ser bra ut i ekonomin." Han hittade på saker som skulle låta positiva.

Sen går man plötsligt från att tro på 3-4 räntehöjningar–

–till inga räntehöjningar, räntesänkningar och...

Det här är ju faktiskt QE. De höjer ju balansräkningen igen–

–utan att säga nånting ens. Det är en signal. I smyg byter de från QT till QE.

Det säger att de tycker att det är kaos i fiat-systemet.

För vi kan inte leva utan det här, så att säga.

Intressant. Här är det många kurser samtidigt.

Det enda viktiga är det här.

Om man har ett antal centralbanker...

Det är de viktigaste. Det är de du ser här borta. Sverige, UK och så vidare...

Och så kollar man hur många av dem som har lägre ränta än USA–

–och så ser man att när många har lägre ränta än USA–

–så är det lagom liten ledtråd på att det kommer en lågkonjunktur.

Här är vi igen. Nu har 100 % av de utvalda centralbankerna lägre ränta än Fed.

De är livrädda för vad som håller på att hända hos dem.

USA har lite bättre ekonomi, lite större intern styrka och håller ut lite längre.

Men det här är en signal på att själva ekonomin är väldigt nära en recession.

Och det var alltså 2000 och 2007 det var spikar förra gången.

Och varje spik är en fantastisk signal.

Det kan bli recession utan den signalen, men inte tvärtom.

Väldigt oroväckande. Om vi går vidare till bolagen i USA...

Ett annat sätt att leta ledande indika- torer på att ekonomin ska rulla över.

Den blå linjen visar hur vinstmarginalerna rör sig hos företagen i hela ekonomin.

Man ser ganska tydligt att de börja falla före den här röda linjen.

–Den röda linjen är storbolagen. –Det är Standard & Poor's 500.

Deras vinstmarginaler håller i ett tag till.

Det kan vara lite redovisningstricks, då de har bättre revisorer.

Och storbolagen kan sälja internationellt och har fler skruvar att vrida på.

De kanske också tar över från småbolagen. Att de helt enkelt är effektivare.

-Men förr eller senare... -Oftast avslöjar småbolagen...

...vart ekonomin är på väg, och sen följer S&P 500 efter.

Mycket intressant. Vad ser vi här?

Den här... Det är frågan om den verkligen skulle ha varit med.

Men den säger... Den blå linjen är ett värderingsmått, ett slags p/e-tal.

Ett cykliskt justerat p/e-tal. Det är också uppochnervänt.

Här nere är det här cykliskt justerade p/e-talet i USA extremt högt.

Och den leder den här röda kurvan med tolv år.

Den röda kurvan är genomsnittlig total- avkastning, med utdelningar, för S&P 500.

Och när vi till exempel var här, år 2000–

–var det här p/e-talet extremt högt.

Då sa det att de kommande tolv åren–

–lär det bli kanske bara 1 % i avkastning per år, totalt sett.

Det sa den år 2000. Och så blev det också.

Eftersom den röda kurvan träffade precis här.

Nu är vi här igen.

Den säger att det blir –1 % per år i totalavkastning för S&P 500, i tolv år.

Förlåt att jag skrattar. Det är ju hemskt.

Det inträffar gång på gång, och beror på att värderingarna är extremt höga.

Hur ska vi... Varför är du positiv?

För att vi har en bit på väg att gå med centralbankerna.

De förstår det här, och att vi har en "corporate debt"-bubbla.

De förstår att det, med den låga arbetslösheten–

–inte finns så många kranar att vrida på för att hålla ekonomin i schack.

Dessutom har hela USA:s regering ett fiskalt problem.

De har ju en biljon dollar i budgetunderskott.

De blåser på allt de kan. Ändå är allt på väg att rulla över.

Det finns alltså bara en instans kvar: centralbanken.

Vi kommer nog att få se modern av alla monetära stimulansprogram.

Det blir "QE infinity".

Det kan bli nån annan form av helikopterpengar, skuldstrykning...

För nu har centralbankerna i princip skjutit in allt på roulettbordet.

De måste försvara det, eller sy ihop en annan lösning.

Lösningen måste vara en nivå högre upp. Nationer funkar inte längre.

Den måste upp på supranationsnivå. Som när Draghi pratar om–

–EU:s federala stater, som han anser att tiden börjar bli mogen för.

En repris på det som ligger bakom oss, men på steroider.

Det bästa sättet att hantera marknaden är oftast att anta att det blir som hittills.

Några grafer till. Här kan man bli orolig. Sydkoreansk export, en ledande indikator.

Inte så mycket att säga om den, men det är en ledande indikator.

–Vad ser vi här? –Guld. Jag pratade om signaler och brus.

Signal är det vi såg i Fed Funds IOER och annat, som reporäntan.

Brus kan vara till exempel PMI-siffror, vinstmarginaler och såna saker.

De är mer samtidiga.

Guld...är både ett slags försvar mot inflation–

–och mot problem i fiatsystemet.

När guld har gått upp så här mycket, utan att det har hänt så mycket–

–då borde guldpriset vara tekniskt sårbart.

Ändå biter det sig kvar här uppe, efter att ha fullföljt sin formation.

Det är en signal på att marknaden förstår att det kommer fler monetära stimulanser.

Det spelar ingen roll om ekonomin viker lite, eller om den får fart ett tag.

De som har fått upp ögonen för guld... Även om det är många guldturister–

–som inte vet vad de gör, utan köper en positiv trend...

Trots det, och att det borde vara tekniskt sårbart, så håller den sig kvar.

Det är också en signal på att man nu är så orolig för fiatsystemet–

–att den enda vägen ut är extrema monetära stimulanser.

Den här gula stenen är det enda stabila, som står för sig självt.

Du tror på guld fortsättningsvis, trots guldprisets höga nivåer–

–och på aktier, ett tag till.

Säkert ganska lång bit till. Folk pratar om Tina, att det inte finns alternativ.

Jag brukar skoja och säga att det finns det alltid.

Aktier är det folk är bekväma med. Det är så lätt att alltid gå tillbaka dit–

–så det status quot lär också fortsätta under de kommande stimulanserna.

Så vi får en riktig "blow-off top" för aktier.

Vi har inte riktigt fått med oss retail. Folk är fortfarande lite negativa.

Hela vägen upp har det kallats den mest hatade uppgången.

Det är lite så fortfarande. Man har inte fått med sig alla som säger–

–att det är fantastiskt och att man ska ha aktier.

–En explosion uppåt återstår alltså. –Säkert flera.

Sen blir det skakigt på allvar. Tack, Micke Syding, och ni som har tittat.

Börslunch är slut. Vi är tillbaka på måndag. Häng med oss då, 11.45.

Trevlig helg.

Finansprofilen Karl-Mikael Syding gästar Börslunch och pratar om makroekonomiska utmaningar. Programmet gästas också av Stockwiks vd David Andreasson.

Programledare: Gabriel Mellqvist

  • Rabatten avgörande för investmentbolagen15:30

    Rabatten avgörande för investmentbolagen

    Det är Luciadagen och Jörgen Wärmlöv, förvaltare på Spiltan Fonder, och Torbjörn Olofsson, vd på Kvartil, gästar Börslunch. I programmet är det fullt fokus på investmentbolag.  

  • Fläsk, lunnefåglar och sugrör18:10

    Fläsk, lunnefåglar och sugrör

    Allt ifrån kinesiska fläskpriser och Atlas Copco till det brittiska valet diskuteras när Lotta Faxén från Lannebo Fonder och Georg Norberg från Quesada gästar Börslunch.

  • Lagarde väntas skicka signaler5:17

    Lagarde väntas skicka signaler

    Allt om gårdagens räntebesked från Federal Reserve, dagens räntebesked från ECB och det pågående valet i Storbritannien. Morgonens makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • ”Ovisshet är marknadens fiende”3:58

    ”Ovisshet är marknadens fiende”

    Sean George, förvaltare på Strukturinvest, berättar vad marknaden förväntar sig fredag den trettonde, dagen efter det brittiska nyvalet.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.7%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Hexagon 5.9%
Dometic Group 5.5%
Nobia 5%
Boliden -1.3%
Hufvudstaden -2.1%
Getinge -2.8%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Lovande data från Cantargia4:41

    Lovande data från Cantargia

    Läkemedelsbolaget Cantargia har fått positiva resultat i en pågående fas 2a-studie inriktad på behandling av lung- och bukspottkörtelcancer.

  • ”Svenska bolag är övervärderade”20:12

    ”Svenska bolag är övervärderade”

    Dagens Börslunch bjuder på en analys av makroläget. På plats för att diskutera bland annat konjunktur och centralbanker finns Johanna Högfeldt från Swedbank och Sean George från Strukturinvest.