Lyckopiller och besk medicin

Grisens år är på ingående.

Här är EFN Börslunch måndag 4 februari.

Jag refererade till Kinas nyår.

Vi lägger hundens år bakom oss.

Firandet föranleder stängda börser i Kina.

Positiva signaler kommer från Vita huset–

–om handelsförhandlingar mellan Kina och USA.

Investeringshumöret är svalt i eurozonen–

–enligt statistik som kom in på morgonen. Och Super Bowl–

–var supertråkigt, enligt sociala medier.

Vi ska prata hälsovård, långt ifrån tråkigt.

Våra gäster är Susanna Urdmark och Mattias Häggblom.

Välkomna. – Och vi välkomnar särskilt Gunilla Osswald–

–Bioarctics vd.

Tack. Kul att vara här.

Er börsresa har varit fantastisk. Bolaget noterades 2017.

Och i dag kom ni med en nyhet–

–som fick aktien att stiga med...

...15 %. Dagens vinnare. Vad har hänt?

Eisai släppte sin kvartalsrapport i morse–

–och berättade att de tar ytterligare steg med BAN2401.

Och de berättade att de inleder bekräftande studier–

–en fas 3-studie. De rapporterade också–

–från myndighetsinteraktioner i USA, Europa och Japan.

De bekräftar stöd från myndigheterna–

–för fas 2b-studiens robusta resultat.

Den visar en stark effekt–

–för att ta bort amyloid från hjärnan–

–och klinisk effekt med god profil–

–för säkerhetstolerabilitet. Den studien är viktig–

–i en registreringsansökan.

De har berättat att de ska göra en fas 3-studie–

–en bekräftande studie. Och att det kan räcka–

–för ett godkännande.

Vilken bäring har den japanska jättens rapport på er?

Eisai har licensierat BAN2401 för Alzheimers sjukdom.

De driver programmet och delar kostnaderna med Biogen.

Vi är med i Joint Development Committee–

–men har inga kostnader för programmet.

Vi får "milestones" och förhoppningsvis royalties–

–när det kommer till marknaden.

Vad är en "milestone"?

En milstolpsbetalning.

Bara uppsida för er. Ni åker med...

De betalar forskningen.

Ja.

Bioarctic är inte bara aktivt inom Alzheimer.

Bioarctic är ett forskningsintensivt biopharma-bolag–

–som jobbar i tre områden med stora medicinska behov.

Alzheimer. Sjukdomsmodifierande behandling med BAN2401–

–har kommit längst, men vi har ytterligare fyra projekt.

Inom Parkinsons sjukdom har vi samarbete med Abbvie.

Där är vi på väg mot kliniska prövningar under året.

14 december blev licensen klar.

De tog licensen–

–på hela vår portfölj med antikroppar mot alfa-synuklein.

En milstolpsbetalning på 50 miljoner dollar kommer–

–runt 450 miljoner kronor. För kompletta ryggmärgsskador–

–driver vi en fas 1, fas 2b-studie–

–där vi är på väg in i fas 2 under året.

Under året: fas 3 i Alzheimer–

–fas 2 i ryggmärgsskade-projektet och fas 1 i Parkinson.

Ett spännande år.

Våra gäster ska få ställa kvalificerade frågor.

Men först kursgrafen. Dagens uppgång på 10–15 %–

–är marginell för Bioarctic.

Ni är vana vid stora kursrörelser. Gratulerar.

Mattias, du kan väl börja?

Grattis. En skrivelse lockade mitt intresse speciellt:

Utforskandet av möjligheten–

–till ett accelererat godkännande.

Behöver det inte inkludera ännu en fas 3-studie?

Hur skulle scenariot kunna se ut?

I morse sa Eisai att de jobbar på olika scenarier–

–för nån form av tidigare godkännande.

Flera varianter finns, men jag kan inte kommentera dem.

Det här kommer inte att finnas på marknaden i morgon.

Nästa steg är att starta den bekräftande fas 3-studien.

Oavsett...är det nästa viktiga steg.

Sen finns olika scenarier att jobba vidare på–

–för att kanske få nån form av tidigare godkännande.

Roche lägger ner sitt projekt inom det här området.

Kan du förklara skillnaderna?

Det har diskuterats vilken bäring det får–

–på andra projekt inom området.

Olika verkningsmekanismer skiljer sig åt.

Även inom antikroppar skiljer det sig åt.

Roche har haft två fas 3-program.

För crenezumab stoppas fas 3-programmet.

Men preventionsstudierna fortsätter.

Och Roche fortsätter med gantenerumab–

–deras andra projekt i fas 3.

Crenezumabs verkningsmekanism–

–skiljer sig mycket från BAN2401. BAN2401 går på–

–de giftiga protofibrillerna av amyloid-beta.

BAN2401 har haft starka fas 2b-resultat.

Rejält med amyloid tas bort från hjärnan.

81 % av patienterna som fick högsta dosen–

–konverterade helt från amyloid-positiv–

–till amyloid-negativ. Och klinisk effekt uppmättes–

–med flera olika mätskalor. Och en god biverkningsprofil.

Crenezumab har inte haft starka fas 2-resultat.

Och inte heller tagit bort amyloid från hjärnan.

Projekt måste särskiljas.

Och slutligen visar kliniska data vad som fungerar.

Tack så mycket för att du kom–

–och grattis till framstegen i dag.

Tack så mycket.

Till Arjos kursgraf.

Arjo rapporterar i dag klockan 13–

–men handlas upp ett par procent under dagen.

Och upp 16-17 % hittills i år.

Mattias, vad ska man säga? Höga förväntningar?

Dels har januari varit en väldigt bra start på börsen.

Senast vi hade en lika bra start på S&P 500 var 1987.

Sen är spin-offs ett spännande fenomen.

Arjo kommer ut från Getinge.

De köpte upp Arjo 1995.

Det var en av tre divisioner inom gruppen.

För ett par år sen valde man att spinna ut det.

Det har gjort att ledningen och den separata styrelsen–

–kan fokusera enbart på det.

Organisk tillväxt har varit deras huvudproblem.

Det börjar komma tillbaka.

Jag håller tummarna för både Arjo och Getinge.

Apropå rapporter har du med dig en global sammanställning.

Rapportsäsongen för vår sektor började för två veckor sen.

Sammanfattar man utfallen så här långt–

–har hälften av bolagen inom medtechsektorn rapporterat.

Det är de blå staplarna.

Underlaget för biotech och service är lite lägre–

–eftersom de inte har kommit igång med sin rapportsäsong.

Men majoriteten av bolagen slår marknadsförväntningar–

–både avseende försäljning och vinst.

Så det är bra fart i den här sektorn överlag.

Sen om man tittar på utsikterna för 2019–

–upprepar bolagen det som de har sagt tidigare.

Inga förändringar.

Det har gjort att kursrörelserna har varit modesta.

Svagt positiva, men inga stora reaktioner.

I nästa bild ser vi hur aktierna reagerar.

Precis, det var det jag hade att säga.

Tjänster, "services", har gått starkt.

Blir det svängigare för att det är så få bolag?

Dels det.

Det var också en sektor som gick dåligt i december.

Medan biotech har återhämtat sig starkt i januari–

–har services inte gjort det.

Det var ett uppdämt behov där.

Mattias, du var på den amerikanska västkusten–

–på mässan som är branschens höjdpunkt.

Har du nån koncis bedömning av humöret i branschen?

En stark fyra av fem.

Det råkade sammanfalla med Bristol-Myers köp av Celgene–

–och på morgonen när kongressen började–

–presenterade Eli Lilly ett stort bud på Loxo Oncology.

Ett litet teknikbolag, men med 8 miljarder i "deal value".

Folk var rätt uppumpade–

–jämfört med hur nedtrycka i skorna vi var i december.

Deals, deals, deals.

En annan snackis i branschen. Alla företagsaffärer.

De stora läkemedelsbolagen har valt lite olika strategier.

Vi pratar ofta om vem som har köpt vem–

–och om transaktionerna, men jag tog med bilder på–

–hur några stora bolag har vuxit fram.

Ett av bolagen som har varit bäst historiskt sett–

–och enligt många har den bästa pipelinen, är Roche.

Under de dryga hundra åren som Roche har funnits–

–har det inte hänt så mycket i det här evolutionsträdet.

Genentech var länge ett dotterägt bolag som man tog in.

InterMune var en ganska liten affär–

–men det har varit ganska ostört.

En fusion vart 33:e år.

Nånting sånt.

Två bolag som ofta kommer sämre ut i bedömningar–

–för forskningsproduktivitet är Sanofi och Pfizer.

Vi har två bilder på dem.

Det är jitter av transaktioner.

Är man anställd forskare i de här bolagen–

–är man ständigt i integration och förändring.

Det är inte säkert att ens forskningssajt består.

Man tänker på annat än att försöka hitta–

–nästa genombrott vad gäller innovation och läkemedel.

Den här rapporten kom förra veckan.

Det är känt att Pfizer är väldigt förvärvsorienterade.

Likaså Sanofi, även om det inte är lika känt.

Men de har skapats inom samma tidsperiod.

Det är drygt hundra år sen bolagen kom till.

Drar de ner på takten?

Den frågan väcks ju nu i och med–

–Bristol-Myers köp av Celgene på 74 miljarder dollar.

Många har gått ut och gjort avbön.

Investerarkollektivet har frågat de stora bolagen–

–i samband med rapportsäsongen–

–om de tänker göra stora affärer.

Majoriteten har sagt nej.

Mindray och Bolton har gjort förvärv–

–men några bolag som Novartis har sagt–

–att det är splittrande med så stora transaktioner.

Man tappar tempo och det börjar bli en gängse uppfattning.

Vad tänker du?

Den stora anledningen till att de vill göra förvärv–

–är för att deras forskningsorganisationer inte–

–genererar läkemedel som driver tillväxten långsiktigt.

Förvärvar man så skapar man en kultur–

–som inte är bra för forskningen? Ironiskt.

Ja, det kan man konstatera.

Samtidigt finns det de som Bolton–

–som hittar ett specifikt projekt som passar bra–

–om man bygger en cancerportfölj.

Ett projekt som man kan hitta synergier med.

Då kan det vara nåt positivt.

En viktig poäng är att Roche är familjeägt till stor del.

Långsiktighet är säkert jätteviktigt för att lyckas väl.

Pfizer och Sanofi ägs mer av publika investerare.

Ska vi tycka synd om Pharmacia som sögs in–

–i den här förvärvsfokuserade mekanismen?

Eller vara glad för att Astra står utanför?

Det ställs på sin spets när det kommer publika bud–

–för publika bolag. Då måste aktieägarna välja väg.

Ska vi sälja till 30-40 % premium eller kämpa emot?

Ironin är att många av tittarna–

–vill sätta pengarna på nästa utköpsobjekt.

Men värt att reflektera kring det större pusslet också.

Vi ska reflektera över prislapparna.

Värderingen. Du har med dig en graf.

Ett segment inom hälsovård är medicintekniska aktier–

–och medtech, och de har gått jättebra–

–både i Norden och globalt på senare år.

Jag fastnade för en rapport som visar hur värderingen–

–kontra resten av marknaden har sett ut sen 1977.

Premien har aldrig varit så här stor.

Just nu är den på 40 %.

På goda meriter, kan man säkert säga–

–givet den innovation som har varit.

Men det har även varit en trygg hamn–

–när fokus har legat på priser–

–och folk inte har vågat äga stora läkemedelsbolag.

Den risken är inte medicintekniska bolag exponerade för.

Det är inte samma system–

–kring "reimbursement" och subventionering.

Vad säger du om värderingarna?

Man ska inte glömma bort att tillväxttakten inom sektorn–

–har varit högre än för många andra delsektorer.

Absolut är det "safe haven"–

–men man betalar gärna upp ett högre pris–

–för en högre tillväxt.

Hoppas forskningen också blir bättre när den blir dyrare.

Nästa graf handlar om vilken typ av investerare–

–som skapar den här...

Samma rapport noterade att passiva produkter–

–som ETF:er och indexfonder äger 17 % av global medtech.

Det är upp från 4 %.

Då har vi haft ett pengaflöde till den sortens produkter–

–men det är långt över vad den typen–

–äger på börsen generellt.

Absolutavkastande fonder har ägt medtech rätt oförändrat–

–under den här rätt långa perioden.

Det är ett följa John-mönster just nu.

Jag håller med Susnna, det har varit mycket innovation.

Det har borgat för en högre multipel, men det är nåt–

–att ha i åtanke när man konstruerar sin portfölj.

Det är passiva flöden som glider in....

De är där av en anledning.

Indexdrivna...

Ja.

Intressant. Vi har en uppställning som visar–

–var försäljningen kommer att vara störst kommande år.

Går det hand i hand med forskningen?

Den globala läkemedelsförsäljningen–

–uppgår till knappt 700 miljarder dollar. Gigantiska tal.

Men det enskilt största terapisegmentet är ju cancer.

Och den utgör knappt 15 % av försäljningen.

Medan global försäljning växer med drygt 6 % per år–

–växer cancer med nästan 12 % per år.

Det är delvis på grund av volymer: fler drabbas av cancer.

Men det har också varit en enormt hög innovationstakt.

Nya terapier kan förbättra överlevnaden–

–hos den här patientgruppen.

Ska man som investerare söka sig dit–

–eller blir det för många att välja på?

Det är en jättebra fråga.

Man ska vara selektiv och förstå innovationshöjden–

–som respektive bolag ägnar sig åt.

Tack vare innovationen har vi kommit väldigt långt.

Men vi kan komma ännu längre och göra ännu bättre.

Ett område som vi kommer att höra mer om framöver–

–är bispecifika antikroppar.

Det låter jättekomplicerat.

Men antikroppar är ju naturens egna försvarsmolekyler.

Vi känner antikroppar som en typ av läkemedel–

–sen 20 år tillbaka och behandlar många sjukdomar med det.

Det är en stor läkemedelsklass och den växer.

Bispecifika antikroppar är en vidareutveckling–

–av modern antikroppsteknologi där man optimerar–

–molekylerna och uppnår ännu bättre effekt.

Det attraherar stort intresse, bland annat av Roche–

–som traditionellt har varit duktiga på det här området.

Men även många mindre bolag, som danska Genmab–

–och svenska Alligator. Det är ett brett område.

Det är många kliniska studier som pågår.

Det blir spännande att följa det här segmentet.

Du har med dig två grafer till.

Du får förklara nästa.

Det här är anledningen till att vi har sett–

–förbättringen i överlevnaden hos patienter.

Jämfört med för 20 år sen, när vi bara hade kirurgi–

–strålning och cellgifter, har vi en annan förståelse för–

–hur avgörande tumörens egenskaper är i sjukdomsförloppet.

Därför måste vi anpassa behandlingen av individer–

–givet hur deras tumöregenskaper ser ut.

Vi blir alltså mer raffinerade.

Ja, och mer individuella i vår behandling.

Men det knyter också an till din fråga.

Det blir svårare att veta vem som vinner racet–

–eftersom den delas in...

Till slut blir det många sjukdomar i en stor sjukdom.

Därför är det viktigt att förstå innovationshöjden–

–i de nya projekten som kommer fram.

Har du nåt tips på vägen när man väljer?

Tittar man på de senaste transaktionerna i industrin–

–har tre av dem, Celgene/Bristol-Myers Squibb–

–Glaxo/Tesaro och Eli Lilly/Loxo, alla verkat inom cancer.

De två mindre bolagen, Loxo och Tesaro–

–har båda diagnostiska test, "companion diagnostics".

Vi har pratat om "personalized medicine" i tio år–

–men det är nu det sker. Man kan hitta patienter–

–som har en bred heterogen form av cancer.

Men de har en speciell mutation som gör–

–att man vet att patienten svarar på en viss behandling.

Då kan man från betalarens perspektiv acceptera–

–en högre prissättning på det läkemedlet.

För man vet att det antagligen ger en bra överlevnad.

Det intresserar industrin, för de tänker:

"Om vi köper upp det här bolaget kommer–

–försäkringsbolag och andra system–

–acceptera de här medicinerna när de kommer fram".

Vi har dagens sista graf.

Inte vilken graf som helst.

Bispecifik antikropp, vad är det?

Det var det vi var inne på.

Det är en vidareutveckling av antikroppsteknologin.

Man optimerar de här molekylerna.

Det finns ett 70-tal molekyler i klinisk utveckling idag.

Många av dem fortfarande i tidig fas.

Men man försöker få ännu bättre effekt–

–och kunna hjälpa ännu fler patienter.

Men vi måste vänta på klinisk data innan vi vet–

–vilket bolag som är mest framgångsrikt.

Bättre kunskap om tumörernas variationer–

–och förfinade antikroppar för att bekämpa dem.

Det här blev ett förfinat program.

Imorgon är vi tillbaka med globala aktier och verkstad.

Missa inte det. Tack för idag.

Börslunch inleder veckan med en hälsovårdsspecial. Förvaltarna Susanna Urdmark och Mattias Häggblom pratar bland annat rapporterande hälsobolag, medtech och tillväxtstrategier. Programmet gästas även av Bioarctics vd Gunilla Oswald.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Nina von Koch

  • Fortsatt lönepress i USA2:39

    Fortsatt lönepress i USA

    Skärtorsdagens och veckans sista makroanalys med Lars Henriksson, valutastrateg på Handelsbanken, och EFN:s Ara Mustafa.

  • 16:28

    "Ericsson ska värderas högre"

    I dagens Börslunch ligger fokus på rapporterande bolag som Ericsson och Billerud Korsnäs. Dessutom har Martin Guri från Kepler Cheuvreux och Jonas Olavi från Alfred Berg med sig några egna case.

  • Kinas stimulanser ger effekt3:37

    Kinas stimulanser ger effekt

    Positiv statistik från Kina. Förhandlingarna mellan Theresa May och Jeremy Corbyn går trögt. I dag kommer inflationssiffror från Storbritannien och eurozonen. Morgonens makro med Lars Henriksson och Nada Razooq.

  • Tre japanska köpcase21:13

    Tre japanska köpcase

    Är Japan en intressant marknad att investera på? Det svarar Jonas Edholm från Skagen Fonder och Linn Hansson från Handelsbanken på i Börslunch. Dessutom intervjuas Avanzas vd Rikard Josefson, efter att bolaget släppt sin kvartalsrapport i dag.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.6%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Paradox Interactive 6.5%
Beijer Ref 4.6%
Sandvik 3.6%
Sagax -1.5%
Avanza -2.6%
Thule Group -3.1%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Direkt toppnyheter

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Rikard Josefson: ”Vi måste växa vår fondaffär”6:18

    Rikard Josefson: ”Vi måste växa vår fondaffär”

    Nätmäklaren Avanza Bank släppte sin rapport under tisdagen och aktien föll tio procent. Både rörelseresultatet och intäkterna var lägre än väntat. Bolagets vd Rikard Josefson gästar Börslunch för att kommentera rapporten, verksamheten och framtiden.

  • Fed öppnar för högre inflation3:34

    Fed öppnar för högre inflation

    EU och USA förhandlar om frihandelsavtal. Fedledamöter kan tänka sig inflation över två procent. Inköpschefsindex från New York överraskade positivt.

  • Game of Thrones & Game of Makro19:26

    Game of Thrones & Game of Makro

    Streamingtjänster och makroekonomi är högt på agendan i dagens Börslunch som gästas av Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg och Nordnets sparekonom Frida Bratt. Dessutom intervjuas Storytels vd Jonas Tellander.

  • Storytels vd: så expanderar vi internationellt5:35

    Storytels vd: så expanderar vi internationellt

    Streamingtjänsten Storytel växer snabbt och är i dagsläget verksamma på 16 marknader. Bolagets vd Jonas Tellander gästar Börslunch för att kommentera tillväxten, möjliga konkurrenter och dispyten med Bonnier.