Räntekänsliga raketer och aggressiva återköp

Ja, glada miner på marknaden i dag och ännu gladare miner här inne i studion.

I dag är det den 4 december och vi har kokat ihop en närande julgröt till er.

Vi ska snacka om kalasrapporten från Clas Ohlson.

Och blir det ett ras innan jul? Vixen har vaknat.

Och hur tänker småspararna? Detta är några ingredienser i dagens EFN Börslunch.

Stockholmsbörsen är upp med 1 %. Det firar vi med Joakim Bornold och Johanna Kull.

Varmt välkomna. Det är positivt på börsen. Vad tycker ni om det?

Det är väl härligt. Det är kul att det rör på sig.

–Varför? –Det var deppigt ett par dagar.

Det är väl de här ryktena om att vi närmar oss ett fas 1-avtal mellan USA och Kina.

Trumps tweet om att han vill ha ett avtal vid presidentvalet gäller inte nu.

Nu närmar man sig återigen ett avtal. Då sticker börserna.

–Det är favorit i repris. –Ja. Har vi hört den förut?

Sen har vi också fått besked–

–om att tyska banker ska ta minusräntor från första euron för sina kunder.

Minusräntor börjar komma till konsumenterna.

Helt klart. När kommer det till Sverige? Det är frågan.

Riksbankens aviserade räntehöjning kanske är räddningen, annars hade det kommit hit.

Om vi ligger kvar på minusränta, så kommer det hit.

Vad händer då?

Jag tror som Jocke. Det är troligt att vi får en räntehöjning kring årsskiftet.

Då tror jag inte att det är aktuellt med minusränta i Sverige.

Vi ska prata om nåt trevligare. Vi har en graf över två av dagens vinnare.

Den ena är Trelleborg, som gör en stor avskrivning.

De lovar att i stället fokusera mer på lönsamma delar av verksamheten.

Heja Trelleborg, denna ständiga huvudvärk. Clas Ohlson har också haft problem.

Här ser det ut att gå bra, med det gör det inte i ett längre perspektiv.

Det blev en kalasrapport från Classe. Har du tittat på den, Johanna?

Som du säger, om man drar ut kurvan ser det inte lika trevligt ut.

Men det var helt klart ett steg i rätt riktning för Clas Ohlson.

Det lät spännande att de skulle ha ett samarbete med Amazon i USA.

Vad gäller e-handeln, så hade inte den växt lika mycket–

–som de hade önskat. De påpekade att de hade haft problem med plattformen.

Det är viktigt att man har de här samarbetena med mat.se och Amazon.

–Det låter nytänkande. –Vad är det man köper på Clas Ohlson?

–Det är snabba och hyfsat billiga... –Ingenting, tänkte jag säga.

Då kanske man inte går in på en egen sida för att klicka hem Clas Ohlson-grejer.

Men om du sitter och beställer bananer och inser att du behöver en skruvmejsel...

Nyligen var det rubriker om att de skulle slås ut av Amazon. Är det över?

Det är det väl inte. Men det är mycket gasa och bromsa samtidigt i Clas Ohlson.

Lotta Lyrå gör det ganska bra, och det får man betalt för i dag.

Det är positivt att man fokuserar.

Man ser hot och problem, och man fokuserar på hemmamarknaden.

Men man vågar ändå prova de här grejerna.

I Stockholm har man provat nåt som heter "Clas fixar". Man kan få hjälp hemma.

Man kan ringa och be att få nåt uppskruvat.

–Perfekt. –Det försöket har nog varit lyckosamt.

Jag tycker att Lotta Lyrå gör ett bra jobb i det otroligt svåra...

Man har en affärsmodell som har fungerat perfekt länge, och som möter motstånd.

Att då göra rätt åtgärder, men också försöka se framåt vad man ska göra–

–för att hitta ett nytt spår.

På det sättet kan man kanske undvika MQ-dramatiken. Det går allt sämre.

Då försöker man... Sen blir det panik och man gör en asflummig jätteåtgärd.

Då föredrar jag det här. Det gör nog även aktiemarknaden.

Det låter hoppingivande. Du nämnde MQ. Mats Qviberg är storägare i MQ.

Han har i dag, genom Öresund, köpt en massa aktier i SEB.

Har ni nån spaning kring det?

De tycker väl att det är för lågt värderat nu–

–då det tryckts ner med penningtvätts- misstankarna i "Uppdrag granskning".

Man menade att det som kom fram där inte är tillräckligt mycket.

De tycker inte att riskerna avspeglas. Det har tryckts ner för mycket.

Min spaning är att det inte är "Uppdrag granskning"–

–som är tillsynsmyndighet i Sverige.

Det är inte heller de som utdömer sanktioner.

Det är friskt vågat att köpa SEB innan Finansinspektionens...

Han är inte ensam om det. Småspararna har verkligen satsat på SEB.

Det är många som bottenfiskar där.

Spararna har bottenfiskat i alla banker, framför allt i Swedbank, Nordea och SEB.

Senaste månaden var hälften av alla nettoköp hos Avanza just till SEB–

–som man plockade upp i nedgången.

Det gäller att ha rätt tidshorisont där. Den här typen av utredningar tar tid.

De kommer att handlas med en förhöjd riskpremie tills det här fått ett avslut.

Det är intressant att de köper Hoist och Resurs också – och Ilija Batljan.

SBB var väl också i topp?

Samhällsfastigheter är som SaaS-bolag var för nåt år sen. Alla skulle ha såna.

Nu ska alla ha samhällsfastigheter, framför allt SBB.

SBB är intressant. Inga institutioner går in, bara småsparare. Men det har gått bra.

Ska vi bläddra vidare? Du hade en mest sålda-lista också. Verkstad.

Man säljer verkstad och H&M efter uppgången där.

–Och ICA. –Ja. Det beror väl också på värderingen.

Men sammantaget är det så att man säljer verkstad.

Man går mot banker, med låg värdering, och hög direktavkastning.

Även fastigheter generellt lockas man till.

–Investor är både på köp- och säljlistan. –Man har bytt från B-aktien till A-aktien.

Det är en hyfsat aktiv handling.

Jocke, har du nån reflektion när du ser det här?

Detta med SEB förstår jag. Aktiemarknaden handlar om risker och att ta rätt risk.

Jag är rätt lockad av SEB, och även av Swedbank.

Om man kan leva med den här våta filten, så varför inte?

Det kan spararna. Nu kommer ett aggregat på Avanza-kundernas aptit på börsen.

November är längst till höger. Hela året är positivt.

Hela året har varit positivt. Man har varit på köpsidan–

–förutom i september och oktober–

–efter det här med den inverterade räntekurvan. Då var det konjunkturoro.

Men i övrigt har optimismen kommit tillbaka.

Om man jämför med förra året, så är det betydligt gladare sparare nu än då.

Jag tror inte att man orkar vara rädd för handelskriget längre.

Kan man vara rädd i två månader och sen släppa tyglarna och köpa ändå?

Jag är lite förbannad för just när jag har lärt mig ordet recession–

–säger alla att det inte blir nån. Jag har kämpat hårt med det hela året.

–Det är lite irriterande. –Men då har jag glada nyheter.

Vi har ett helt knippe grafer som visar på olika oroshärdar–

–och orsaker till tandagnisslan. Den första är tjänst-PMI–

–alltså svenska inköpschefer som kom nu på förmiddagen. Det ser lite svagt ut.

Det är rimligt att tjänste-PMI också hakar på industridelen.

Det märker jag som reser runt mycket i Sverige.

Våra kunder är ofta entreprenörer.

Man märker på dem att det är lugnare ute i Sverige i dag än för ett år sen.

Det är naturligt att det också börjar synas på tjänstesidan.

Intressant kontrast mot risk-on i småspararnas portföljer.

Tjänste-PMI ger en annan bild.

Vi har en annan graf som du hade med dig, Jocke.

Det här är några raketer för andra halvåret i år.

Holmen, SCA, EQT har gått som tåget och K-fastigheter blev en kalasnotering.

Vad är den gemensamma nämnaren i de här?

Vem ska bort? Ingen ska bort, alla ska vara kvar.

Det jag tänker på här är att det har skett nåt den senaste tiden–

–som har accelererat. Obligationsmarknadens förväntade avkastning är extremt låg.

När de stora pensionsstiftelserna inser det och börjar agera på det.

De måste hitta avkastning. Då söker man sig till andra alternativ.

Skogen är ett sånt alternativ–

–som har gjort att Holmens och SCA:s enorma skogsinnehav helt plötsligt–

–är i spel. Det finns en marknad för dem, vilket gör att de har uppvärderats.

Hela fastighetssektorn, men ännu mer hyresfastigheter–

–med det långa, bra kapitalflödet som ska generera stabil avkastning över tid.

EQT är som en alternativ investering som har ett liknande med sitt fond...

Det gör att priset går upp på de här tillgångarna.

Alla letar efter dem och försöker hitta bra varianter på dem.

Men det gör dem väldigt räntekänsliga.

Eftersom det här är ett alternativ till obligationer–

–mer än ett alternativ till andra aktier–

–så skapar det en enorm räntekorrelation i de här bolagen.

I dina portföljer var det mer risk-on. Man satsar på bankåterhämtning.

Ser ni det bland småspararna att man vill ha avkastning?

Absolut. Det den där bilden också visar är–

–att det verkligen är räntekänsliga bolag.

Nu lär vi ha låg ränta länge än.

Det är också bolag som blivit väldigt omtalade–

–om vi tar EQT och K-fastigheter.

Det har rönt stort intresse–

–för att tongivande personer har pratat om dem.

Att småspararna har hoppat på det tåget har nog flera olika förklaringar.

Men finns det inte risk för att defensiva bolag med stabila kassaflöden–

–som nu värderas jättehögt... Ica – P/E 26-27.

De andra bolagen har värderats upp.

Är det ingen risk att inte ens defensiva aktier är ett skydd i sämre tider?

Det finns definitivt en risk för det.

Om man tar skogsbolagen som är superheta–

–är det en ny marknad. Vad händer då om den marknaden stängs igen?

Då är det fallet ganska kraftigt i skogsinnehaven.

Den kan vara en säker hamn som det är dyrt att lägga till i.

Från säker hamn ska vi växla över till Vixen som har vaknat i USA.

Den ser ut så här...

Vix, volatilitetsindex på Wall Street, var länge i botten.

Men längst till höger har det hänt nånting.

Inte jättehögt jämfört med tidigare toppar, men en tid av lugn verkar vara över.

Men vi är ju ganska sent i konjunkturcykeln.

Att det blir lite ökad volatilitet då är väl helt rimligt.

Å andra sidan pratar vi om att det är den längsta konjunkturuppgången nånsin.

Eller näst längsta beroende på hur man ser det.

Men i termer av ackumulerad BNP-tillväxt har det inte varit nån jättebrant uppgång.

Den har varit ganska lång och segdragen.

Har du nån Vix-spaning?

Man kan konstatera att det var nån slags Törnrosasömn.

Nettopositionerna var på rekordnivåer. Det låg i farans riktning att...

Törnrosasömnen syns i det blå strecket. S&P 500 som bara klättrar upp.

Det eftersom global PMI, inköpschefsindex, fiskekroken i orange...

Men man kanske har tagit in lite för mycket–

–och sen kommer de ständiga bakslagen om handelskriget.

Jag tror att datumet 15 december avgör hur börsen avslutar det här året.

Det är då det ytterligare lagret av tullar ska komma–

–om de inte har nått ett fas 1-avtal. Det kommer att avgöra mycket.

15 december ett bra datum att hålla koll på.

Du har några bolag som driver hela rallyt. Här ser vi dem.

Vi kikade på S&P 500 och bröt upp lite grand.

Vilka bolag har skapat uppgången på den amerikanska börsen?

Två bolag sticker ut och FANG-bolagen sticker definitivt ut.

Apple och Microsoft står alltså för 19 % av hela uppgången i indexet i år.

Där hamnar en stor del. Fascinerande att de står för så stor andel av uppgången.

–De är dessutom aggressiva aktieåterköpare. –Ja.

Frågan är vem som har skapat hela uppgången på den amerikanska marknaden–

–och i våra globalfonder. Det kanske är Apple och Microsoft själva.

De är ju väldigt aggressiva i sina återköp.

Vi har en graf som visar att amerikanska storbolag är stora nettoköpare.

Den här snodde vi från Deutsche Bank.

Stora köpare av aktier är börsbolagen själva.

–Den röda linjen. –Det är tämligen amerikanskt.

I Sverige är vi inte lika "duktiga" på att köpa våra egna bolag.

Det är också problematiskt om bolagen bara köper egna aktier och inte investerar.

Kommer det här att komma till Sverige, Johanna?

Är det en kultur vi är på väg att importera?

–Nej, det tror jag inte. –Hoppas inte. – Jocke?

Jag gillar faktiskt återköp och hoppas på det.

Men kulturen finns inte. Det finns ingen jätteefterfrågan.

Det ryktas om att Volvo ska köra sin extrautdelning som ett återköp.

Familjen Persson har varit lite sugna på den typen av lösningar i H&M.

Det kanske kommer.

Aktieåterköp är inte superbra för ekonomin.

Man vill investera i forskning, i capex...

Det är fantastiskt för min ekonomi.

För en aktieägare är det ganska trevligt om man tänker sig att vara kvar i bolaget.

Man ackumulerar och blir större och större ägare hela tiden.

Den effekten är ju rätt så trevlig.

Men det är väl problematiken med hela USA-Kina.

Så det är klart att vi även måste investera.

Återköpsgrafen är ganska aggressiv. Utdelningen i svenska bolag–

–är också tämligen aggressiv.

Tar vi Volvo, med 40 miljarder i kassan, ropas det mycket på att det ska skiftas ut.

Men de behöver också investera.

Hör ni, nu är det dags att sätta punkt.

Jag ska åka till London på semester. Men det blir full farit i studion ändå.

I morgon har vi en hel del att ta tag i. Dels Balcos vd kommer–

–dels har vi TA-special med Espen Grønstad och Martin Hallström.

–Det får man inte missa. –11.45 som vanligt. Tack för i dag.

Sparekonomerna Johanna Kull från Avanza och Joakim Bornold från Söderberg & Partners diskuterar humöret bland småspararna i dagens Börslunch. Dessutom blir det rapportvinnare och amerikansk statistik.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Ara Mustafa

  • En handfull tekniska nyårsraketer21:07

    En handfull tekniska nyårsraketer

    Espen Grønstad från Investtech och Martin Hallström från Swedbank bjuder på teknisk analys och potentiella nyårsraketer i dagens Börslunch. Dessutom intervjuas Balcos vd Kenneth Lundahl.

  • Balco: ”Vi utbildar marknaden”6:05

    Balco: ”Vi utbildar marknaden”

    Balco är störst i Europa på inglasade balkonger. Bolagets vd Kenneth Lundahl gästar Börslunch för att prata om tillväxt, hållbarhet och konjunkturpåverkan framöver.

  • Saudi pressar Opec6:31

    Saudi pressar Opec

    Miljoner strejkar i Frankrike. Saudi pressar Opec att hålla kvoterna. Rejält uppsving i svenska bytesbalansen. USA:s president Trump lämnade Natomötet i protest.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.2%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Peab 4.9%
Embracer 3.1%
Millicom 2%
Lifco -1.6%
Sectra -2.9%
Sinch -4.6%
Uppdaterad tor 16:39
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier