Gröna bolag på frammarsch

Välkomna! Det är tisdagen 3 december och du tittar på EFN Börslunch.

Vi tänkte haka på trenden och snacka hållbarhet.

Då syftar jag så klart på Madrid och det stora mötet där.

Vi fortsätter med hållbarhet.

Stockholmsbörsen går ner. Den handlades upp i dag, men nu ligger indexet runt 0.

Vi antar att handelsoro ligger bakom det. Apropå Madrid-mötet fokuserar vi på ESG.

Det är roligt att ha dig tillbaka, Anna Strömberg. – Nina Ahlstrand, välkommen.

Ni har olika bakgrund. Det är aktier och räntor.

Men ni har ett gemensamt ESG-intresse. – Anna, du summerar nu året.

Du börjar skriva årsbokslutet.

–Jag har börjat fundera på det. –Vilka är slutsatserna?

Många av våra hållbarhetscase kommer upp på vinnarlistan.

Vi behåller nog det temat på börsen som helhet. Det blir mer fokus på det.

Mer och mer pengar ramlar in i den här typen av investeringar.

Du har pratat om Tomra. Det är paradexemplet.

Många bolag har starka resultat. Vi får inte bara en högre värderingsmultipel–

–utan också en tydlig operationell riktning i bolagen.

De har goda order på den här typen av produkter.

Detta bara växer och växer. Många av våra tittare gillar inte att vi snackar ESG–

–men det institutionella kapitalet intresserar sig. Det är en stark trend.

Hur kom vi hit så snabbt?

Det är två spår. Inom det institutionella är det en större förståelse och acceptans–

–för att hållbarhetsfrågor och klimat- risker påverkar finansiella värderingar.

Oavsett vad man tycker om klimatförändringar–

–ser man att marknaden rör sig åt det hållet.

Det finns ett starkt sentiment för de här frågorna nu. Då påverkas värderingen.

Det är nånting man måste beakta. Sen ska vi nog inte underskatta konsumentspåret.

Konsumenter och privata investerare har ett större intresse för hållbarhet–

–i de produkter och tjänster som man efterfrågar.

Ska vi prata lite om EU:s initiativ för att få med finansmarknaden på båten.

Ja, de har stora planer. Med EU-mått har de jobbat ganska snabbt.

I början på förra året lanserade de aktionsplan för hållbara investeringar.

Vi har Parisavtalet sen 2015, som man gärna vill nå. Hur ska vi göra det?

Vi måste se till att kapital investeras i hållbara tillgångar.

Då behöver vi en gemensam förståelse för vad en miljömässigt hållbar tillgång är.

Det försöker EU definiera med en så kallad taxonomi, ett klassificeringssystem.

Vi ska kunna se olika sektorer–

–och vilka ekonomiska aktiviteter som kan klassificeras som miljömässigt hållbara.

–Det låter som en tuff uppgift. –Ja, absolut.

Jag hade nog inte velat sitta med i arbetsgruppen. Det är ett stort arbete.

Den här grafen, då? Alla branscher som påverkas. Hur ska vi...?

Det här är första steget. Det är de sektorer, eller branscher, man definierat.

Där ingår det 67 underkategorier med ekonomiska aktiviteter–

–där man har satt kvantitativa gränsvärden för när nånting kan anses som grönt.

67 underkategorier låter byråkratiskt. Är det viktigt att klassificera så?

Det kommer att bli viktigt. Det påverkar hur vi tänker på hållbara investeringar–

–och hur kapitalet allokeras framöver, så det tror jag.

Det är en förändring jämfört med hur vi har tänkt på hållbarhet och investeringar.

Vare sig man är klimatförnekare eller ej...

Om man tror på det här, så måste man ta med det som en faktor. Det påverkar ju.

Det blir en faktor. Sen om man lägger in det eller ej är upp till var och en.

Vi har sett ett tydligt tecken på–

–att det här med hållbarhet och finansiell tillväxt och lönsamhet–

–faktiskt går hand i hand.

Historiskt har man diskuterat en trade-off mellan avkastning och hållbar investering.

Nu upplever jag att den diskussionen ligger lite bakom oss.

Nu handlar det om att hållbarhet krävs för att nå långsiktig lönsamhet.

Vi bläddrar vidare bland våra bilder. Vi har en taxonomikomponent till.

Utsläpp per bransch är en viktig parameter.

Nej, det här är aktiviteter som EU har identifierat.

Det intressanta med den är att den är sorterad på utsläpp.

Staplarna till höger är utsläpp.

Då ser vi att många av de aktiviteter som man tar med är några av bovarna.

Det här är väldigt spännande.

Det är ett nytt sätt som traditionellt inte har varit det mest tongivande–

–när vi tänkt på hållbara investeringar.

Man vill komma åt sektorerna med högst utsläpp.

Det är de som kan dra ner på utsläppen och hjälpa till med omställningen.

Är detta vår tids stora ESG-fråga? Man går från att undvika till att gå in och titta.

Vi har nog gått vidare från att undvika, i alla fall i Sverige.

Vi tittar på möjligheterna inom hållbarhet och inte bara vad vi inte investerar i.

Det här tar det ett steg till.

Vi ska inte bara hitta de här gröna och sköna bolagen som uppenbart är hållbara–

–utan de problematiska sektorer som har ett omställningsarbete framför sig–

–och som kan göra skillnad om de lyckas ställa om.

–Vi ska hitta bovarna och konvertera dem. –Vi hjälper de problematiska sektorerna.

"Bovarna" känns så... Vi ska hjälpa dem att bli grönare.

Hur kan det fungera, då? Vi har en platta som visar...

En sektor som kanske inte är så viktig här...

Cementtillverkning ger upphov till väldigt mycket utsläpp.

Då kan man titta på cementtillverkning.

Man tittar på ett mått, som är CO2 per producerat ton cement.

Sen hittar man ett tröskelvärde. Den cement som bolagen lyckas producera–

–som ligger under tröskelvärdet är den del av produktionen som är intressant.

Ett bolag som har 25 % som de lyckas producera, som släpper ut mindre–

–kan säga att de är 25 % "taxonomy aligned".

Så det här är väldigt tekniskt.

Tanken är att kapital ska gå till de bolag som faktiskt har en lösning–

–som innebär att de producerar cement på ett sätt som ger mindre växthusgaser.

Det kritiseras för att det är detaljerat och har kvantitativa tröskelvärden.

Man ska nästan vara klimatforskare för att kunna avgöra om nåt kvalificerar eller ej.

Det är viktigt att hitta en definition av grönt–

–men också att se till att de som är på rätt väg kommer in och får kapital.

Vissa anser att en del av de här tröskelvärdena ligger väldigt högt i dag.

Det kan försvåra för bolag som ändå rör sig åt rätt håll, men inte är i mål än.

Det är viktigt att vi får med oss alla dem på vägen.

De ska inte straffas.

Det är en guide som institutionella placerare kan köra benchmark mot.

Kan det snabba på inflödet av stora pengar i rätt bolag?

Det är en tydlig guide, samtidigt som den är problematisk.

Men det snabbar på inflöden i det som kallas "impact investing"–

–snarare än det traditionella sättet. Och nu kommer vi in på den här.

Väldigt mycket av det hållbara kapital som förvaltas i dag–

–tittar mycket på exkluderingar och aktivt ägarengagemang, som är på höger sida.

Detta handlar mer om "impact"- investeringar och tematiska investeringar.

"Bäst i klassen" börjar komma i ropet igen.

Är exkluderingar på väg ut lite eftersom stapeln längst till höger är lite lägre?

Ja, det kanske finns ett visst element av det.

EU:s taxonomi lär inte göra att folk öser in pengar i tobaks- och alkoholbolag.

En viss form av exkluderingar har nog blivit en hygienfaktor–

–bland många kapitalägare som inte vill ha den här typen av investeringar.

Däremot kan de sektorer som har varit lite problematiska...

Om vi tar stålsektorn, till exempel. SSAB står där för en stor del av utsläppen.

Många har inte velat investera i SSAB därför att det ger sämre koldioxidavtryck.

Om de lyckas med projektet att ta fram ett fossilfritt stål–

–så är det ett skolboksexempel på ett omställningsbolag.

Den typen av investeringar kommer man nog att börja välja in ur hållbarhetssynpunkt.

Ørsted är ett annat sånt exempel. De har mycket kol, men också mycket vind.

Berätta kort om Ørsted. Vad gör de?

Det är ett "utlilities"-bolag. De har kolförbränning.

De har kol i sin tillverkning av el.

Men de har också mycket vind.

Nina, vad tänker du när du ser de här ESG-strategierna?

Jag tror att det här med att ta ett större steg och vara mer aktiv i förvaltningen...

Jag kommer från räntesidan. Där pratar man inte om aktivt ägarskap på samma sätt.

Men den gröna obligationsmarknaden är ett sätt för investerare på räntesidan–

–att vara mer aktiva med de bolag som man placerar i–

–och säga vilka typer av investeringar som de vill finansiera.

Det blir lite mer mot inkludering snarare än exkludering.

Vi bläddrar vidare bland graferna. Gröna versus bruna investeringar.

Guida oss igenom den här, Anna. Trenden är tydlig.

Det här är den svenska marknaden, där man kan se övervikter och undervikter.

Om man tittar på den vänstra skalan–

–så kanske det är lättare att hänga med.

Här är det övervikter och undervikter i gröna versus bruna bolag.

Vad gäller gröna bolag har vi, sen lång tid tillbaka–

–sett en ökande övervikt.

Gröna bolag är vita här, bara för att göra det extra tydligt.

Sen har bruna bolag, alltså icke hållbara bolag, undervikt sen länge.

Den här grafen visar, på global basis, hur de här sektorerna som vi ofta exkluderar–

–har gått jämfört med ett globalindex sen fem år tillbaka.

Tobak har gått dåligt. Många av de dåliga branscherna har underpresterat.

Den som har gått bäst är "airspace and defence"–

–säger mer om vilken värld vi lever i–

–än att det har varit en sektor som är problematisk ur ett hållbarhetsperspektiv.

Tobaks-, alkohol- och spelbolag har haft en knaggligare utveckling.

Kan man tänka sig att det är samma flöden på obligationsmarknaden?

Ja, det är liknande trender.

Man bör också lyfta fram att resultatet av det vi ser i siffrorna–

–är att det också handlar om tillgång på kapital–

–och vilken prissättning man får när man ska finansiera sig.

Det blir tydligt i obligationsmarknaden.

Du kanske inte får billigare finansiering för att du är ett grönt bolag.

Men ett bolag som inte lyckas leva upp till de transparenskrav–

–som investerare i allt högre grad ställer... Om det inte kan förklara–

–vad den långsiktiga hållbarhetsstrategi är blir det svårare att få kapital–

–eller åtminstone dyrare att få finansiering.

Medan du pratade såg vi en graf över hållbara obligationer.

Den visar både grönt och andra hållbarhetsparametrar.

Det är de tre kategorier som finns i den hållbara obligationsmarknaden.

Där gröna obligationer står för störst andel. Här är det vitt.

Det har varit en enorm tillväxt. Vänstra sidan visar–

–att Europa ligger i absolut framkant. Man har lyft ut Norden–

–för att visa att Norden står för en stor andel av marknaden–

–men i övrigt är det en global produkt med tillväxt i alla områden.

Sektormässigt har marknaden dominerats av banker–

–statliga organisationer, kommuner med mera.

Men jag tror och hoppas att vi får se mer diversifiering framöver.

SSAB, industribolag... Där hoppas många investerar på mer–

–inom den gröna obligationsmarknaden.

Öronmärkta obligationer, helt enkelt.

Ett exempel på det är oljesektorn om man tittar på en hög nivå.

Europeiska oljebolag jobbar ganska aktivt med reforestation–

–olika aktiviteter för att suga upp koldioxid.

Det gör inte de amerikanska bolagen.

Man ser en skillnad på tillgången på kapital när de får nya projekt.

Det är lättare för de europeiska än för de amerikanska.

Den här typen av aktiviteter får påverkan på bolagens tillgång till kapitalmarknaden.

Från obligations- till aktiemarknaden.

Vi har ett par grafer över utvecklingen för cleantech–

–som premieras på aktiemarknaden.

Det här är ett globalt cleantechindex som jag hittade. Jag kollade...

–Är det blåa cleantech? –Ja. Det andra är världen.

Många av våra nordiska sol- och vindbolag ligger med där.

–Ge oss några exempel. –Vestas...

Nu har jag glömt det norska... Det är flera av våra...

Det är kanske 30 bolag i det här indexet.

Med det här vill jag visa att den här typen av bolag har gått väldig starkt–

–jämfört med ett globalt index om man tittar ett par år tillbaka.

På nästa graf har vi värderingen.

Värderingen på de här bolagen har ju...

Nu har värderingen för globalindex också gått upp–

–men för den här typen av bolag har den gått upp mer.

Som ett styrketecken kan man se att vi är villiga att tänka mer långsiktigt.

Vi är villiga att dra ner riskpremien–

–och betala upp för den här typen av trend och tillväxt.

Vi ska inte avskräckas av den höga värderingen.

Är vi bara i början på en omstrukturering–

–som kommer att tillåta ännu högre premier för...

Det är svårt att prata generellt om det. Det är mycket bolag till bolag.

Vilka bolag är man villig att betala en högre premie för?

Men jag tror att för den här typen av trender kommer investerarkollektivet–

–att ha en längre investeringshorisont för och få en lägre riskpremie.

Det bådar för en högre värdering.

Vår tid är snart slut. Men helt kort...

Vi såg FN:s hållbarhetsmål bakom oss...

Om jag nu vill ESG:a min portfölj... Du var inne på SSAB. Har du nåt annat tips?

Det finns väldigt många på den nordiska marknaden.

Nibe, Tombra, Vestas är bra exempel.

Det finns också traditionella industribolag som Hexagon... Vi gillar Sweco–

–som håller på med smarta, komplexa hållbara städer.

Vem planerar dem? Industrikonsulterna.

Det finns en hel del bolag som spelar in på det här temat–

–med tydlig tillväxt- och lönsamhetsprofil.

En avslutande reflektion på obligationsmarknaden...

Hittills är fastighetsbolagen dominerande på obligationsmarknaden.

Det är duktiga på att ställa ut grönt.

Vilka sektorer blir det härnäst som tar för sig av finansieringskakan?

Jag hoppas på fler större industribolag.

Exempel från taxonomin ser man de sektorer som har höga utsläpp i dag–

–som kanske inte varit lika enkla att kategorisera som gröna–

–men som gör ambitiösa investeringar. Det får vi nog se mer av framöver.

Då har vi en dubbelvinnare. De blir lättare att hitta dem tack vare "taxonominiseringen".

Förlåt om jag inte använde uttrycket rätt. Det finansierar sig billigare–

–och förhoppningsvis värderas lite högre.

En seger för miljön. Börslunch är slut för i dag.

I morgon kommer Jocke Bornold och Johanna Kull. 11.45 som vanligt.

Tack för oss.

Denna dag då klimatmötet i Madrid är i fokus diskuterar Nina Ahlstrand från DNB och Anna Strömberg från Catella bland annat cleantech och gröna obligationer i Börslunch.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Petra Bergman

  • Rabatten avgörande för investmentbolagen15:30

    Rabatten avgörande för investmentbolagen

    Det är Luciadagen och Jörgen Wärmlöv, förvaltare på Spiltan Fonder, och Torbjörn Olofsson, vd på Kvartil, gästar Börslunch. I programmet är det fullt fokus på investmentbolag.  

  • Fläsk, lunnefåglar och sugrör18:10

    Fläsk, lunnefåglar och sugrör

    Allt ifrån kinesiska fläskpriser och Atlas Copco till det brittiska valet diskuteras när Lotta Faxén från Lannebo Fonder och Georg Norberg från Quesada gästar Börslunch.

  • Lagarde väntas skicka signaler5:17

    Lagarde väntas skicka signaler

    Allt om gårdagens räntebesked från Federal Reserve, dagens räntebesked från ECB och det pågående valet i Storbritannien. Morgonens makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • ”Ovisshet är marknadens fiende”3:58

    ”Ovisshet är marknadens fiende”

    Sean George, förvaltare på Strukturinvest, berättar vad marknaden förväntar sig fredag den trettonde, dagen efter det brittiska nyvalet.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.7%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Hexagon 5.9%
Dometic Group 5.5%
Nobia 5%
Boliden -1.3%
Hufvudstaden -2.1%
Getinge -2.8%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Direkt toppnyheter

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Lovande data från Cantargia4:41

    Lovande data från Cantargia

    Läkemedelsbolaget Cantargia har fått positiva resultat i en pågående fas 2a-studie inriktad på behandling av lung- och bukspottkörtelcancer.

  • ”Svenska bolag är övervärderade”20:12

    ”Svenska bolag är övervärderade”

    Dagens Börslunch bjuder på en analys av makroläget. På plats för att diskutera bland annat konjunktur och centralbanker finns Johanna Högfeldt från Swedbank och Sean George från Strukturinvest.