Signalerna du ska leta efter under börshösten

Välkomna till Börslunch. Det är måndag - och september.

Vi är glada över att åter gästas av Johnny Torssell. – Välkommen.

Vi pratar alltid kurvor, teknisk analys och börstrender.

Du är dubbelt aktuell och har gett ut en bok–

–som handlar om hur man blandar asiatisk kunskap...

Det är ett kinesiskt tänkande–

–och hur vi kan applicera det praktiskt i vår vardag för att skapa ett bättre liv.

Det är allt ifrån meditation till börsanalys.

Ja, allt från hälsa och hur man ska uppnå ökad harmoni–

–men också kunna förstå rörelserna som sker i samhället och de finansiella marknaderna.

Det ska bli kul att höra lite om det. Vi har också med oss grafer.

Vi ska prata om nåt som heter konsolidering. Varför är det så intressant?

Just nu har vi en uppsjö av konsolideringar på flera viktiga marknader.

Jag tänkte prata kring det och hur man kan tänka och resonera kring det.

Man kan göra sig själv lite större och inte bara tänka ur ett perspektiv.

En holistisk syn på konsolideringar.

Konsolidering är intressant av flera skäl.

Bland annat har vi en hemlig cykel, som egentligen inte är ett dugg hemlig.

Vi har en cykel, där vi rör oss från aktivitet–

–och sen går vi in i vila.

Efter perioden av vila, så får vi aktivitet igen.

Det här ser vi hos oss människor, i naturen och i de finansiella marknaderna.

När vi går in i perioden av vila kallar vi det konsolideringar.

Efter konsolideringar tenderar vi att få rörelser.

Ju större konsolideringar vi har, desto kraftigare eller längre uppgångar får vi.

Jag brukar säga: Ju större orsak, desto större verkan.

Orsaken skulle här vara konsolideringarna.

–Så historien säger nåt om framtiden? –Ja.

Beskriv den konsolidering som vi är inne i nu.

Här ser vi ett exempel på den pulsen.

Vi går från vila till aktivitet, från vila till aktivitet.

Här borta hade vi finanskrisen. Toppen 2007. Sen fick vi finanskrisen.

Sen fick vi fem månaders konsolidering.

I det här diagrammet visar varje stapel en månads rörelser.

Här hade vi 5 månaders paus.

Efter den pausen fick vi en upptrend i 21 månader.

Efter den upptrenden gick vi in i en ny paus, en konsolidering.

Den varade i 18 månader.

Sen bröt den ut på uppsidan och så fick vi 26 månaders upptrend.

Det toppade i april 2015.

Sen dess har vi haft 52 månaders paus.

Det är 225 veckor eller nästan 1 100 börsdagar.

–Det låter mycket. –Det är mycket. Det gör det spännande.

Vi ska prata om hur vi kan resonera kring det här.

Innan du berättar hur du ser på utvecklingen, så stannar vi i konsolideringarnas dynamik.

Just det. Vid varje givet tillfälle–

–har vi placerare som är optimistiska inför framtiden–

–och vi har placerare som är pessimistiska inför framtiden.

Sen har vi en grupp i mitten som är osäkra. Det här är dynamiskt.

Under vissa perioder har vi mycket optimister.

Då har börsen vanligtvis varit i en upptrend.

Under andra perioder är kanske nästan alla pessimister.

Då har vi haft en nedtrend under perioden. Under vissa perioder har vi konsolideringar.

Hur vet vi att det är konsolideringar? Börsen rör sig mer sidlänges än upp eller ner.

Vi vet att om vi är optimistiska, så leder det till upptrend.

Är vi pessimistiska så leder det till nedtrend.

Hur ska man då tänka när vi har såna konsolideringar?

Jag brukar tänka, eller lära mig själv–

–hur de här människorna tänker. Vad får vi för reaktioner?

Låt oss säga att vi har haft en konsolidering i sex månader.

Det har rört sig sidlänges mellan 100 och 115.

Och så får vi plötsligt ett utbrott nedåt i konsolideringen.

Vad kommer då att hända i de här olika grupperna?

Pessimisterna kommer att säga: "Vad var det jag sa?" De börjar blanka eller säljer.

Vad händer med gruppen osäkra? Jo, de kommer att anamma deras argumentation.

De kommer definitivt att börja bli mer pessimistiska.

Vad händer då med gruppen optimister? De kanske börjar bli osäkra.

Eller så blir de pessimister, fast det är mindre vanligt.

Vad leder detta till? Jo, till ökat utbud och minskad efterfrågan.

–Då kan det lättare börja falla på. –Intressant. Det blir smittoeffekter.

Allt fler hamnar i pessimistfältet - tills det vänder.

Ja. Vi tänker oss samma konsolidering igen. Det rör sig då mellan 100 och 115 kronor.

Vad händer om det bryter ut på uppsidan? Då får vi det omvända.

Optimisterna säger: "Vad var det jag sa?" De handlar, om de inte redan gjort det.

De som är osäkra kommer att börja bli lite mer optimistiska.

Pessimisterna blir mer osäkra. De kanske till och med rör sig däråt och blir optimistiska.

Det här kommer att leda till ökad efterfrågan och kanske minskat utbud.

–Det kan få en rörelse på uppsidan. –Det är värt att nämna ömsesidigheten.

Människor på marknaden skapar en rörelse som i sin tur påverkar andra på marknaden.

Precis. Vi placerare skapar rörelserna på börsen–

–genom vårt agerande, men vi blir också själva påverkade av de rörelserna.

Det här är ganska typiskt det klassiska kinesiska tänkandet–

–och det här korrelativa tänkandet som jag pratar om.

Om man ska blicka framåt... Sen följer ofta en "squeeze" efter konsolideringen.

Ja, ibland kan vi i de här konsolideringarna få en squeeze.

De är jäkligt intressanta att hålla ögonen på.

Vi säger att vi har den här konsolideringen, som vi har pratat om.

Sen får vi ett utbrott på nedsidan. Vad händer?

Pessimisterna börjar blanka. De tror att detta ska ner.

Visst.

Vad händer med dem om det istället börjar röra sig uppåt?

I det här fallet fick vi kanske en falsk säljsignal.

Det börjar röra sig uppåt, vänder ner lite grad–

–och sen blir det utbrott här på uppsidan.

I de här lägena kan en "squeeze" uppstå.

Det vill säga båda grupperna går in och köper.

Optimisterna köper därför att de tror att det ska upp–

–och pessimisterna eftersom de måste begränsa sina förluster från blankningen.

Därför kan man ibland efter konsolideringar få kraftiga rörelser på uppsidan.

Samma sak på nedsidan, antar jag.

Alla köper, men av olika anledningar.

Samma sak på nedsidan. I det här fallet fick vi en falsk köpsignal.

Här börjar optimisterna gå långa.

Men istället bryter det ut på nedsidan.

I det här läget börjar pessimisterna blanka.

Vad gör optimisterna? De måste begränsa sina förluster.

De måste också sälja, vilket kan leda till kraftigare rörelser på nedsidan.

Därför älskar jag de här falska signalerna innan man får en riktig signal.

När oljepriset för ett antal år sen hade legat i lång konsolidering–

–och bröt upp på uppsidan, trodde jag att nu hade det startat.

Sen vände det ner och det riktiga släppet kom.

Jätteintressant. Du nämnde det asiatiska och kinesiska tankegångssättet–

–hur vi påverkar varandra och rycks med av samma rörelse.

Korrelativt tänkande mot kausalt eller linjärt tänkande...

Berätta lite om det.

Det är mer vanligt att vi i väst tänker kausalanalytiskt eller linjärt.

Vi försöker separera, isolera och reducera minsta möjliga beståndsdel–

–och hitta en orsak till en verkan som kan återupprepas om och om igen.

Du är förkyld och får penicillin. En orsak, en verkan, ett recept.

Så upprepas det hela tiden.

I det kinesiska tänkandet tenderar man att öppna upp orsaksförhållandena.

Det syns väldigt mycket i det korrelativa tänkandet.

Där man öppnar upp orsaksförhållandena. Jag har några exempel.

Här har vi ett bra exempel på det.

En kausalanalytisk utgångspunkt skulle kunna vara–

–att recession leder till försiktiga företagsledare.

Det är väl en ganska logisk utgångspunkt.

Men det är lika logiskt att säga att försiktiga företagsledare–

–kan leda till recession. Våra handlingar leder till en ekonomisk nedgång.

Absolut. Det påverkar ekonomi, människa...

Låt mig få dra ett till för börsen...

Det är samma sak med börsen.

Man brukar säga att en stigande börs leder till optimistiska människor.

Det är en kausalanalytisk utgångspunkt.

Men det omvända är också sant.

Optimistiska människor leder till en stigande börs.

Absolut.

Studier visar att pengar påverkar vår psykologi.

När du får löneförhöjning blir du glad, när du förlorar pengar på börsen–

–blir du orolig, nervös, rädd.

Så det stämmer. Pengar påverkar vår psykologi.

Men det omvända är också sant.

Vår psykologi är avgörande för hur vi använder våra pengar.

Optimistiska placerare använder pengar på ett annat sätt än pessimistiska.

Psykologi blir en viktig komponent i helhetsanalysen.

Det knyter väl an till den mänskliga dimensionen i det.

Det här tänkandet använder vi även i ett mikroperspektiv.

Vi vet att kroppen påverkar sinnet.

Om man har ont i magen eller huvudet så kan man bli lite irriterad eller så.

Vi vet också att sinnet påverkar kroppen.

Jag hade en intressant upplevelse för ett tag sen.

Jag skulle hålla föredrag för 150 personer.

När jag skulle meditera på morgonen, det gör jag varje morgon...

Jag satt där och lät tankarna flyta förbi.

Den ena tanken efter den andra kom och gick.

Så kom en tanke på att jag skulle hålla föredrag på eftermiddagen.

Då dök det upp en klump av oro i magen.

När tanken försvann, försvann klumpen av oro.

Det vill säga sinnet påverkar kroppen.

Du får tacka meditationen för att du kunde låta tanken försvinna–

–och för att du förhoppningsvis levererar bättre beslut.

Vi ska vidga perspektivet ännu mer med en holistisk "approach" - ekologi.

Samma sak där...

Nu har vi lagt in lite fler exempel.

Det korrelativa tänkandet använder vi framför allt inom komplexa företeelser.

Till exempel inom ekologi, ekonomi, människan, finansmarknader osv.

Här är ett exempel inom ekologin.

Vi vet att en större förändring i nån av de här variablerna–

–leder till förändring i de andra variablerna.

En större förändring i människans beteende kan leda till klimatförändringar–

–vilket kan leda till förändringar i växt- och djurriket, i mark och vatten osv.

Skulle vi få större förändringar i klimatet–

–leder det till ett annat beteende hos människor–

–vilket leder till nya effekter.

Det här är det korrelativa tänkandets kännetecken.

I stället för att använda en kausalanalytisk utgångspunkt.

Det här tänkandet ska vi ta med oss in på börsgolvet.

Vi ska försöka applicera det på börsanalyssammanhang.

Då gör vi så här.

Här är en vanlig utgångspunkt i det linjära tänkandet.

Där menar man att en förändring i ekonomin leder till förändringar–

–i den aggregerande psykologin, det vill säga–

–hur folk över lag tycker och tänker om framtiden–

–som leder till förändringar på börsen.

–Det låter rimligt. –Och det är rimligt.

Men det är också lika rimligt att vända på orsaksförhållandet.

På nästa bild ser vi det.

Vid en större förändring på börsen...

Det leder till förändringar i den aggregerade psykologin.

Som i sin tur leder till förändringar i ekonomin.

Förändras den aggregerade psykologin...

-Vi backar tillbaka. -Jag strulade till det.

...påverkar det börsen som påverkar utvecklingen i ekonomin...

Fler personer blir rika eller fattiga...

En förändring i en del kan potentiellt påverka alla andra delar.

-Även politiken kan finnas med. -Med politiken blir det samma sak.

En större förändring kan påverka ekonomin, som påverkar den aggregerade psykologin–

–som leder till förändringar på börsen.

Det kan ske annat också. En stor förändring på börsen–

–kan ge förändringar i penningpolitiken som ger förändringar i ekonomin...

Många exempel på det har vi sett på sistone.

Vi tar med oss det här och tittar på några börsgrafer.

Först till Europa och Sverige. Vi har redan fått en "teaser" på den här.

Vad ser du framför oss? Mycket oro finns där ute som vi ser i pressen–

–och i det vi rapporterar.

OMX–index, här var vi i april 2015 och sen har vi haft en konsolidering–

–i 52 månader. Förr eller senare leder det till nåt.

Vi leker med tankarna om vad som kan ske.

Ponera att vi får ett utbrott på uppsidan här.

Vad kan då ske?

Vi vet att det finns osäkerhetsområden här.

Vad sker om utbrottet kommer på uppsidan? Framtidsoptimisterna säger då:

"Självklart bryter det ut på uppsidan. Inget alternativ finns till börsplaceringar."

TINA: "There is no alternative".

Såklart bryter det ut på uppsidan.

-Och då går det med fart? -Ja, särskilt om de osäkra...

En stor grupp placerare är osäkra nu, därför har vi en stor konsolidering.

Vad sker om de anammar den positiva argumentationen?

Då måste det gå upp.

Inga andra sätt finns att placera pengar. Vad sker om de kliver in?

Och vad sker med pessimisterna?

Om de märker att det bryter ut på uppsidan. Då får vi plötsligt en massa köpordrar.

Pessimisterna blir kanske inte optimister, men de känner sig tvungna att köpa–

–för att inte missa en eventuell rörelse.

FOMO, "fear of missing out".

Av det skälet köper de.

Plötsligt leder det till många nya köpordrar som gör att börsen stiger–

–så att den aggregerade psykologin påverkas: Fler blir optimistiska och vi får uppgångar.

Optimistiska personer beter sig annorlunda än de som är osäkra eller pessimistiska.

Det kan börja påverka ekonomin.

Vad sker om vi får signaler på att ekonomin börjar vända upp?

Då kan vi få nya... Vi är inne i en positiv "feedback loop".

-Intressant. -Vad sker om det bryter ut på nedsidan?

Framtidspessimisterna säger: "Självklart bryter det ut på nedsidan.

Konjunktursignalerna visar att det ska ner.

Ingen annan förklaring finns.

Och vad sker då med de osäkra?

De plockar upp argumentationen–

–och vänjer sig vid den. Och de positiva blir väldigt osäkra.

Vad sker då? Utbudet ökar, kurserna faller...

Det kan leda till en ökad rädsla–

–den aggregerade psykologin blir mer negativ–

–hos en större del av befolkningen.

Jag är så exalterad att jag snubblar på orden...

Har vi samma dynamik i konsolideringen i det bredare europeiska indexet?

Precis. Euro Stoxx 50 sen slutet av 80-talet.

Toppen år 2000, en lägre topp 2007, toppen 2015...

Och under de senaste fyra åren har vi haft en konsolidering.

Förr eller senare leder det till en kraftig rörelse.

Kan vi säga nåt om när? Ska rörelserna bli allt tätare?

Det är svårt att säga om det ska bryta ut nu genast eller om det ska svänga lite mer.

Jag vet inte det. Men vi tittar på när det börjar bryta ut på uppsidan eller nedsidan.

Då vet vi hur vi kan börja tänka.

Vårt tänkande blir mer öppet.

Saker kan ske, det är inte så lätt som att ekonomin leder till det–

–som leder till det... Det kan bli korrelativa effekter, som jag skriver om.

Här har vi soliga Spanien.

Men börsen är inte lika solig.

Den toppade 2007, sen har den gått sidledes med stegvis högre bottnar och lägre toppar.

Det blir så spännande att se åt vilket håll...

Vad sker om det bryter ut på nedsidan?

Då får det korrelativa effekter.

De pessimistiska placerarna kan bli fler.

Exempelvis de osäkra. Vilket kan leda till fallande kurser.

Men sen sätter det sig i ekonomin, fastighetspriserna...

Det kan bli resonanseffekter: ökad oro i samhället–

–den sociala oron ökar, om nedtrenden blir tillräckligt stark.

Men det vet vi inte. Vi får se åt vilket håll det går.

Men mycket sker när vi får utbrott åt olika håll.

Det är så intressant att vara öppen för de här förhållandena.

Och att använda börsen till så mycket mer än det traditionella.

Italien är ett land med många utmaningar. Här har vi Milanobörsen.

En börs som verkligen varit otroligt svag.

Här är toppen 2007, botten 2009.

Under de senaste tio åren har den rört sig upp och ner.

Vill man vara positiv finns det två högre bottnar här.

Men i övrigt är den här marknaden otroligt svag.

Gör de senaste årens historik i Spanien och Italien dig mer pessimistisk...

-...än den för Stockholmsbörsen... -Stockholmsbörsen och flera andra index...

...som Tyskland...har varit mycket starkare.

Det här visar att det finns nån underliggande strukturell svaghet i de här länderna.

ECB har satsat enorm monetär kraft på att få igång Europas ekonomi.

Men man har inte lyckats. Annars vore kurserna högre.

Till USA där börsen har varit mycket starkare.

Men pessimisten kan peka på börsens skräck: den inverterade yieldkurvan–

–avkastningskurvan. Hur ser du på den och på USA-börsen?

För en till två veckor sen talades det mycket om den inverterade yieldkurvan.

Den ser vi här uppe och S&P ser vi här nere.

Den har kommit under noll här.

Men den här indikatorn är rätt långsam.

Det kan ta rätt lång tid innan man får recessionssignalerna som de här brukar visa.

Senast det hände var 27 december 2005–

–då fick vi en inverterad yieldkurva.

Och börsen toppade 20 månader senare.

-Svårt att säga när... -Ja, exakt.

Samma sak år 2000. Det kom tidigt och sen fortsatte börsen utvecklas positivt.

Jag tror inte på en recession av två skäl.

Så länge börsen befinner sig i en uppåtgående trend...

Topparna är åtminstone högre.

En oro syns, men vi har fortfarande högre toppar–

–en signal för optimism.

Så länge vi inte får en säljsignal på USA-börsen–

–tror inte jag på en recession.

Men USA-börsen har visat lite svaghet.

Diagrammet är långsiktigt, varje stapel är en månad–

–så slutsatserna får inte bli för korta. USA-börsen får stegvis högre toppar–

–men titta på hastighetsindikatorn.

Uppgångens fart avtar och det kan vara en signal på en förestående vändning.

År 2000 var topparna högre i S&P 500, men lägre i hastigheten.

Även vid toppen 2007. Lägre hastighet.

Vid toppen 2016, nedgången var knappt 20 %, alltid något.

Högre toppar här som inte bekräftades här. Lite varning.

Pessimisten kan titta på de här–

–och optimisten på den långa, starka, obrutna trenden.

Vi har inga säljsignaler i USA.

Och då får vi nog ingen recession.

En annan positiv faktor är USA:s arbetsmarknad.

Ja, sysselsättningen ser vi här uppe: den röda kurvan.

Tolv månaders medeltal visar när köp- och säljsignaler kommer.

När den röda kurvan går över den vita finns en köpsignal i arbetslösheten.

Vi gör teknisk analys även på makrokurvorna.

Vi fick en köpsignal här, 2010, tror jag.

Och sen har det varit en köpsignal hela vägen.

Här nere ser vi S&P 500.

Vi får ingen recession om den här inte vänder ner och effektuerar en säljsignal.

Nån av de här måste effektuera en säljsignal. Normalt ligger börsen före arbetslösheten.

Så nån av dem måste effektuera en säljsignal. Får börsen en säljsignal–

-effektuerar nog den här en säljsignal. Och gör den här det får vi nog–

–en säljsignal på börsen. Vi öppnar tänkandet och korrelationerna.

Du nämnde säljsignal även tidigare. Arbetsmarknaden kan vara en–

–börsen kan själv producera en. Ska man hålla utkik efter nån annan signal?

Utvecklingen i Kina. Där har en konsolidering pågått länge.

Och Europas utveckling, förstås.

Över till en sista graf innan vi rundar av.

Vi ska tala kort om Kinas marknad innan vår fantastiska halvtimme är över.

Här ser vi index över Fastlandskina.

China A50. Här är toppen 2015.

Sen dess har det varit en stor konsolidering.

Positivt är att bottnarna blir högre.

När topparna ligger runt samma nivå kommer oftast utbrottet på uppsidan.

Det är normalt. Men när det sker vet jag inte nu. Men jag ska hålla ögonen på det.

Det talas om handelskrig, negativa signaler och vad det kan ställa till med–

–men vad gör börsen? Den sjunker inte.

Går den inte ner i samband med negativa nyheter, är möjligheten stor att den stiger.

Ett styrketecken som kan fortplanta sig?

Ja, den här kan också vara intressant att hålla koll på.

Oroade makroekonomer, men ännu inte så oroad börs.

Du "tiltar" mot en uppsida efter konsolideringen.

Ja, lite grann. Jag har en "tilt" på uppsidan. En svag tilt.

-Men du har en höjd vaksamhet. -Definitivt.

Stort tack för att du kom, Johnny Torssell.

Tack. En extra lång och fyllig sändning i dag.

Häng med oss igen i morgon 11.45, som vanligt.

På allmän begäran är det äntligen dags för Johnny Torssell, grafgurun från Carnegie Private Banking, att prata teknisk analys i Börslunch igen.

Programmet inleds med att sätta teknisk analys i ett större perspektiv för att sedan övergå i analys av marknaderna i Sverige, Europa, USA och Kina.

Johnny Torssell räknar med stora rörelser framöver. Han ser inga signaler som tyder på en recession i USA och han ser en större sannolikhet för uppgång en nedgång generellt framöver.

Programledare: Gabriel Mellqvist

  • Fomo driver marknaden mer än Tina17:40

    Fomo driver marknaden mer än Tina

    Börslunch inleder veckan med Mattias Isakson från Swedbank och Mattias Cullin från Danske Bank. På agendan står bland annat Tina, makro, medelstora bolag och vinsttillväxt.

  • Därför ger Fastpartner ut D-aktier3:10

    Därför ger Fastpartner ut D-aktier

    Fastighetsbolaget Fastpartner vill emittera D-aktier för att kunna höja sitt kreditbetyg och samtidigt möjliggöra fortsatt tillväxt. Vice vd Christopher Johansson förklarar närmare.

  • Centralbankerna stöps om11:19

    Centralbankerna stöps om

    I veckan levereras räntebesked från Federal Reserve och ECB. På torsdag hålls det val i Storbritannien. Dessutom får vi en hel del statistik, bland annat inflation och arbetslöshet från Sverige.

  • Kinas export fortsätter falla2:56

    Kinas export fortsätter falla

    Svag kinesisk export men importen har stabiliserats. Demonstrationer mot Frankrikes pensionsreform. För tidigt att säga om tysk industri har nått botten.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Lifco 1.8%
Handelsbanken 1.5%
Vitrolife 1.5%
Assa Abloy -2.2%
Bure -2.5%
JM -2.5%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Tysk industrismäll3:44

    Tysk industrismäll

    Tysk orderingång kom in svagare än väntat. I dag ligger fokus på de amerikanska jobbsiffrorna. Makromorgon med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • En handfull tekniska nyårsraketer21:07

    En handfull tekniska nyårsraketer

    Espen Grønstad från Investtech och Martin Hallström från Swedbank bjuder på teknisk analys och potentiella nyårsraketer i dagens Börslunch. Dessutom intervjuas Balcos vd Kenneth Lundahl.