Signalerna du ska leta efter under börshösten

Det är måndag - och september.

av Johnny Torssell. – Välkommen.

och börstrender.

och har gett ut en bok–

hur man blandar asiatisk kunskap...

Det är ett kinesiskt tänkande–

i vår vardag för att skapa ett bättre liv.

Det är allt ifrån meditation till börsanalys.

och hur man ska uppnå ökad harmoni–

i samhället och de finansiella marknaderna.

Vi har också med oss grafer.

Varför är det så intressant?

på flera viktiga marknader.

och hur man kan tänka och resonera kring det.

och inte bara tänka ur ett perspektiv.

En holistisk syn på konsolideringar.

Konsolidering är intressant av flera skäl.

som egentligen inte är ett dugg hemlig.

där vi rör oss från aktivitet–

–och sen går vi in i vila.

så får vi aktivitet igen.

och i de finansiella marknaderna.

kallar vi det konsolideringar.

tenderar vi att få rörelser.

kraftigare eller längre uppgångar får vi.

Ju större orsak, desto större verkan.

Orsaken skulle här vara konsolideringarna.

–Ja.

som vi är inne i nu.

Här ser vi ett exempel på den pulsen.

från vila till aktivitet.

Toppen 2007. Sen fick vi finanskrisen.

Sen fick vi fem månaders konsolidering.

en månads rörelser.

Här hade vi 5 månaders paus.

fick vi en upptrend i 21 månader.

en konsolidering.

Den varade i 18 månader.

och så fick vi 26 månaders upptrend.

Det toppade i april 2015.

Sen dess har vi haft 52 månaders paus.

eller nästan 1 100 börsdagar.

–Det är mycket. Det gör det spännande.

hur vi kan resonera kring det här.

så stannar vi i konsolideringarnas dynamik.

Just det. Vid varje givet tillfälle–

inför framtiden–

inför framtiden.

Det här är dynamiskt.

har vi mycket optimister.

Då har börsen vanligtvis varit i en upptrend.

är kanske nästan alla pessimister.

Under vissa perioder har vi konsolideringar.

rör sig mer sidlänges än upp eller ner.

så leder det till upptrend.

så leder det till nedtrend.

när vi har såna konsolideringar?

Jag brukar tänka, eller lära mig själv–

Vad får vi för reaktioner?

en konsolidering i sex månader.

mellan 100 och 115.

ett utbrott nedåt i konsolideringen.

i de här olika grupperna?

jag sa?" De börjar blanka eller säljer.

att anamma deras argumentation.

att börja bli mer pessimistiska.

De kanske börjar bli osäkra.

fast det är mindre vanligt.

och minskad efterfrågan.

–Intressant. Det blir smittoeffekter.

- tills det vänder.

Det rör sig då mellan 100 och 115 kronor.

på uppsidan? Då får vi det omvända.

De handlar, om de inte redan gjort det.

lite mer optimistiska.

och med rör sig däråt och blir optimistiska.

och kanske minskat utbud.

–Det är värt att nämna ömsesidigheten.

som i sin tur påverkar andra på marknaden.

Vi placerare skapar rörelserna på börsen–

själva påverkade av de rörelserna.

det klassiska kinesiska tänkandet–

som jag pratar om.

en "squeeze" efter konsolideringen.

konsolideringarna få en squeeze.

att hålla ögonen på.

som vi har pratat om.

Vad händer?

De tror att detta ska ner.

Visst.

om det istället börjar röra sig uppåt?

en falsk säljsignal.

vänder ner lite grad–

–och sen blir det utbrott här på uppsidan.

I de här lägena kan en "squeeze" uppstå.

går in och köper.

därför att de tror att det ska upp–

begränsa sina förluster från blankningen.

få kraftiga rörelser på uppsidan.

Samma sak på nedsidan, antar jag.

Alla köper, men av olika anledningar.

fallet fick vi en falsk köpsignal.

Här börjar optimisterna gå långa.

Men istället bryter det ut på nedsidan.

börjar pessimisterna blanka.

De måste begränsa sina förluster.

till kraftigare rörelser på nedsidan.

innan man får en riktig signal.

hade legat i lång konsolidering–

trodde jag att nu hade det startat.

och det riktiga släppet kom.

och kinesiska tankegångssättet–

och rycks med av samma rörelse.

mot kausalt eller linjärt tänkande...

Berätta lite om det.

tänker kausalanalytiskt eller linjärt.

minsta möjliga beståndsdel–

som kan återupprepas om och om igen.

En orsak, en verkan, ett recept.

Så upprepas det hela tiden.

man att öppna upp orsaksförhållandena.

i det korrelativa tänkandet.

Jag har några exempel.

Här har vi ett bra exempel på det.

skulle kunna vara–

till försiktiga företagsledare.

Det är väl en ganska logisk utgångspunkt.

att försiktiga företagsledare–

leder till en ekonomisk nedgång.

Det påverkar ekonomi, människa...

Låt mig få dra ett till för börsen...

Det är samma sak med börsen.

till optimistiska människor.

Det är en kausalanalytisk utgångspunkt.

Men det omvända är också sant.

en stigande börs.

Absolut.

att pengar påverkar vår psykologi.

när du förlorar pengar på börsen–

–blir du orolig, nervös, rädd.

Pengar påverkar vår psykologi.

Men det omvända är också sant.

hur vi använder våra pengar.

på ett annat sätt än pessimistiska.

i helhetsanalysen.

till den mänskliga dimensionen i det.

i ett mikroperspektiv.

Vi vet att kroppen påverkar sinnet.

så kan man bli lite irriterad eller så.

Vi vet också att sinnet påverkar kroppen.

för ett tag sen.

Jag skulle hålla föredrag för 150 personer.

det gör jag varje morgon...

Jag satt där och lät tankarna flyta förbi.

kom och gick.

skulle hålla föredrag på eftermiddagen.

Då dök det upp en klump av oro i magen.

försvann klumpen av oro.

Det vill säga sinnet påverkar kroppen.

för att du kunde låta tanken försvinna–

levererar bättre beslut.

med en holistisk "approach" - ekologi.

Samma sak där...

Nu har vi lagt in lite fler exempel.

framför allt inom komplexa företeelser.

människan, finansmarknader osv.

Här är ett exempel inom ekologin.

i nån av de här variablerna–

i de andra variablerna.

kan leda till klimatförändringar–

och djurriket, i mark och vatten osv.

i klimatet–

hos människor–

–vilket leder till nya effekter.

det korrelativa tänkandets kännetecken.

en kausalanalytisk utgångspunkt.

med oss in på börsgolvet.

på börsanalyssammanhang.

Då gör vi så här.

utgångspunkt i det linjära tänkandet.

leder till förändringar–

det vill säga–

och tänker om framtiden–

–som leder till förändringar på börsen.

–Och det är rimligt.

att vända på orsaksförhållandet.

På nästa bild ser vi det.

Vid en större förändring på börsen...

i den aggregerade psykologin.

leder till förändringar i ekonomin.

Förändras den aggregerade psykologin...

-Jag strulade till det.

som påverkar utvecklingen i ekonomin...

Fler personer blir rika eller fattiga...

kan potentiellt påverka alla andra delar.

-Med politiken blir det samma sak.

som påverkar den aggregerade psykologin–

–som leder till förändringar på börsen.

En stor förändring på börsen–

som ger förändringar i ekonomin...

Många exempel på det har vi sett på sistone.

och tittar på några börsgrafer.

Vi har redan fått en "teaser" på den här.

finns där ute som vi ser i pressen–

–och i det vi rapporterar.

och sen har vi haft en konsolidering–

Förr eller senare leder det till nåt.

Vi leker med tankarna om vad som kan ske.

att vi får ett utbrott på uppsidan här.

Vad kan då ske?

Vi vet att det finns osäkerhetsområden här.

Framtidsoptimisterna säger då:

Inget alternativ finns till börsplaceringar."

TINA: "There is no alternative".

Såklart bryter det ut på uppsidan.

-Ja, särskilt om de osäkra...

därför har vi en stor konsolidering.

den positiva argumentationen?

Då måste det gå upp.

Vad sker om de kliver in?

Och vad sker med pessimisterna?

Då får vi plötsligt en massa köpordrar.

men de känner sig tvungna att köpa–

–för att inte missa en eventuell rörelse.

FOMO, "fear of missing out".

Av det skälet köper de.

köpordrar som gör att börsen stiger–

Fler blir optimistiska och vi får uppgångar.

än de som är osäkra eller pessimistiska.

Det kan börja påverka ekonomin.

på att ekonomin börjar vända upp?

Vi är inne i en positiv "feedback loop".

-Vad sker om det bryter ut på nedsidan?

"Självklart bryter det ut på nedsidan.

Konjunktursignalerna visar att det ska ner.

Ingen annan förklaring finns.

Och vad sker då med de osäkra?

De plockar upp argumentationen–

Och de positiva blir väldigt osäkra.

Vad sker då? Utbudet ökar, kurserna faller...

Det kan leda till en ökad rädsla–

–den aggregerade psykologin blir mer negativ–

–hos en större del av befolkningen.

att jag snubblar på orden...

i det bredare europeiska indexet?

Euro Stoxx 50 sen slutet av 80-talet.

en lägre topp 2007, toppen 2015...

har vi haft en konsolidering.

leder det till en kraftig rörelse.

Ska rörelserna bli allt tätare?

nu genast eller om det ska svänga lite mer.

börjar bryta ut på uppsidan eller nedsidan.

Då vet vi hur vi kan börja tänka.

Vårt tänkande blir mer öppet.

som att ekonomin leder till det–

korrelativa effekter, som jag skriver om.

Här har vi soliga Spanien.

Men börsen är inte lika solig.

med stegvis högre bottnar och lägre toppar.

att se åt vilket håll...

Vad sker om det bryter ut på nedsidan?

Då får det korrelativa effekter.

De pessimistiska placerarna kan bli fler.

Vilket kan leda till fallande kurser.

i ekonomin, fastighetspriserna...

ökad oro i samhället–

om nedtrenden blir tillräckligt stark.

Vi får se åt vilket håll det går.

när vi får utbrott åt olika håll.

att vara öppen för de här förhållandena.

till så mycket mer än det traditionella.

Här har vi Milanobörsen.

En börs som verkligen varit otroligt svag.

Här är toppen 2007, botten 2009.

har den rört sig upp och ner.

finns det två högre bottnar här.

är den här marknaden otroligt svag.

och Italien dig mer pessimistisk...

-Stockholmsbörsen och flera andra index...

...som Tyskland...har varit mycket starkare.

strukturell svaghet i de här länderna.

på att få igång Europas ekonomi.

Annars vore kurserna högre.

där börsen har varit mycket starkare.

den inverterade yieldkurvan–

Hur ser du på den och på USA-börsen?

om den inverterade yieldkurvan.

Den ser vi här uppe och S&P ser vi här nere.

Den har kommit under noll här.

Men den här indikatorn är rätt långsam.

recessionssignalerna som de här brukar visa.

Senast det hände var 27 december 2005–

–då fick vi en inverterad yieldkurva.

Och börsen toppade 20 månader senare.

-Ja, exakt.

och sen fortsatte börsen utvecklas positivt.

Jag tror inte på en recession av två skäl.

befinner sig i en uppåtgående trend...

Topparna är åtminstone högre.

men vi har fortfarande högre toppar–

–en signal för optimism.

får en säljsignal på USA-börsen–

–tror inte jag på en recession.

Men USA-börsen har visat lite svaghet.

varje stapel är en månad–

USA-börsen får stegvis högre toppar–

–men titta på hastighetsindikatorn.

en signal på en förestående vändning.

men lägre i hastigheten.

Även vid toppen 2007. Lägre hastighet.

nedgången var knappt 20 %, alltid något.

bekräftades här. Lite varning.

Pessimisten kan titta på de här–

starka, obrutna trenden.

Vi har inga säljsignaler i USA.

Och då får vi nog ingen recession.

är USA:s arbetsmarknad.

den röda kurvan.

visar när köp- och säljsignaler kommer.

finns en köpsignal i arbetslösheten.

Vi gör teknisk analys även på makrokurvorna.

Vi fick en köpsignal här, 2010, tror jag.

har det varit en köpsignal hela vägen.

Här nere ser vi S&P 500.

vänder ner och effektuerar en säljsignal.

Normalt ligger börsen före arbetslösheten.

en säljsignal. Får börsen en säljsignal–

Och gör den här det får vi nog–

Vi öppnar tänkandet och korrelationerna.

Arbetsmarknaden kan vara en–

Ska man hålla utkik efter nån annan signal?

Där har en konsolidering pågått länge.

Och Europas utveckling, förstås.

Över till en sista graf innan vi rundar av.

innan vår fantastiska halvtimme är över.

Här ser vi index över Fastlandskina.

China A50. Här är toppen 2015.

Sen dess har det varit en stor konsolidering.

Positivt är att bottnarna blir högre.

kommer oftast utbrottet på uppsidan.

inte nu. Men jag ska hålla ögonen på det.

signaler och vad det kan ställa till med–

–men vad gör börsen? Den sjunker inte.

nyheter, är möjligheten stor att den stiger.

Ett styrketecken som kan fortplanta sig?

kan också vara intressant att hålla koll på.

men ännu inte så oroad börs.

efter konsolideringen.

på uppsidan. En svag tilt.

-Definitivt.

Stort tack för att du kom, Johnny Torssell.

och fyllig sändning i dag.

i morgon 11.45, som vanligt.

På allmän begäran är det äntligen dags för Johnny Torssell, grafgurun från Carnegie Private Banking, att prata teknisk analys i Börslunch igen.

Programmet inleds med att sätta teknisk analys i ett större perspektiv för att sedan övergå i analys av marknaderna i Sverige, Europa, USA och Kina.

Johnny Torssell räknar med stora rörelser framöver. Han ser inga signaler som tyder på en recession i USA och han ser en större sannolikhet för uppgång en nedgång generellt framöver.

Programledare: Gabriel Mellqvist

  • Kinneviks strategi och ekonomins psykologi15:54

    Kinneviks strategi och ekonomins psykologi

    Börslunch avslutar veckan med två intressanta teman. Programmet inleds med ett snack om Kinnevik med Stefan Wård från Pareto. Sedan blir det börspsykologi med Christina Söderberg från Compricer.

  • Stor potential i aktivism för hälsobolag2:20

    Stor potential i aktivism för hälsobolag

    Vator Securities vd Homan Panahi anser att aktivism i bolagsägande där där fokus ligger på utveckling har stor potential. Han förklarar varför aktivism skulle kunna gynna fler hälsobolag och tar upp Bioworks som ett exempel där det fungerat bra. 

  • Investeringarnas värld: Kina, Indien och Vietnam1:02:57

    Investeringarnas värld: Kina, Indien och Vietnam

    Investeringarnas värld bjuder dig på en resa till Asien där investeringsmöjligheterna kanske inte är lika självklara. Under kvällen kommer fem experter till studion och med sig har de aktiecase från Kina, Indien och Vietnam.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.1%
NASDAQ-100 -1%
NASDAQ Composite -0.8%

Vinnare & förlorare

Sectra 2.5%
Millicom 2.3%
Tele2 1.9%
Hexagon -2%
SCA -2.1%
Dometic Group -2.5%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Det mest märkliga i Fedbeskedet5:29

    Det mest märkliga i Fedbeskedet

    Federal Reserve sänkte som väntat räntan med 25 punkter. Direktionen var oenig om både beslutet och framtiden. Stabil svensk bostadsmarknad. 30 september deadline för Irlandslösning.

  • Turnaroundcase och förvärvsmaskiner18:43

    Turnaroundcase och förvärvsmaskiner

    Småbolag som Rejlers, Distit, Hembla och Cibus är i fokus när Gabriel Isskander från Börsveckan och Stefan Olofsson från Sensor gästar Börslunch. Dessutom snackas det preferensaktier.

  • Spretiga förväntningar på Fed4:13

    Spretiga förväntningar på Fed

    Feds räntebesked i fokus. Saudis oljeproduktion återställs tidigare än väntat. Tuff första dag i högsta domstolen för Johnsons regering. Svensk arbetslöshet stiger kraftigt - men siffrorna kan vara missvisande enligt Kiran Sakaria, strateg på Handelsbanken.

  • Sparkcyklar, fett, skönhet och kryssningar20:25

    Sparkcyklar, fett, skönhet och kryssningar

    Det blir både globala och svenska aktier i dagens Börslunch. Lars-Ola Hellström från Pareto, Niklas Larsson från Swedbank Robur och Andreas Brock från Coeli analyserar bland annat Vostok New Ventures, AAK och Estée Lauder.