Rysliga riskpremier i Ryssland

"Privet" och välkomna till Börslunch. Det är den 2 oktober.

Vi ska rikta våra blickar mot Ryssland.

Det kanske är lika bra, för här i Stockholm ser det inget vidare ut på börsen.

Den är ner 1,2 % med industri i botten–

–efter svag PMI-data i Stockholm–

–och svagt RTS-index i Ryssland, som backar i dag.

–RTS backar mindre än Stockholmsbörsen. –Ja. Jag har lite strul med mina papper.

Häng med, för ni ska få mer fakta om Ryssland strax.

Det är ryskt tema och gladare humör på Moskvabörsen än i Stockholm.

Det är roligt att ha er tillbaka, Beatrice Bushati och Elena Lovén.

Beatrice, vi börjar med den ryska börsen... Alla vet nog inte hur starkt det har gått.

–Det är upp en bra bit över 60 % på tre år. –Ja, 68 % på 3 år i svenska kronor.

50 % av den tillväxten har skett i år, så det har varit ett otroligt år.

Vad driver den här utvecklingen?

Det är olika faktorer, framför allt en lättnad på sanktionsfronten.

Man upplevde det så i början av året.

Sen är en viktig faktor att bolagsstyret har förbättrats de senaste två åren.

På de stora och statligt ägda bolagen, som Gazprom, har det blivit mycket bättre.

Är det en modernisering, helt enkelt?

På utdelningsfronten har bolagen blivit generösare med sin utdelningspolitik.

Det har drivit upp direktavkastningen på börsen till nästan tvåsiffrigt–

–på många bolag.

Kan man säga nåt om vilka branscher som har gått starkt?

Ryssland domineras av exportbranschen. Det är olja och gas.

Sen är det även bankerna. Sberbank har gått väldigt bra.

Konsumtionsbolagen ligger efter.

Det är svagt på konsumentfronten. Det är framför allt olja, gas och finanssektorn.

Vi snackade om det här sist när ni var här, och det har gått så starkt som ni lovade.

Grafen visar rysk börsutveckling jämfört med övriga tillväxtmarknader, i grönt.

Tillväxtmarknaderna har inte haft en så kul svit på världens börser på sistone.

Det är intressant att oljepriset har rasat utan att...

Har Rysslands börs och ekonomi blivit mindre beroende av oljepriset?

Har Rysslands valuta blivit mindre beroende av oljan?

Ja. Korrelationen mellan oljan och rubeln har försvunnit de senaste två åren.

Man har infört en norsk budgetmodell–

–och rubeln har också haft en hög korrelation med sanktioner.

I och med att sanktionstrycket lättar, tror vi att rubeln blir mer stabil framöver.

Förut var rysk valuta ett derivat på oljan.

Nu på senare tid har det varit ett derivat på nya sanktioner från USA.

Precis. Fokuset i USA har skiftat–

–från att leta efter trådar mellan Trump och Ryssland–

–till ett handelskrig mellan Kina och USA. Ryssland och sanktioner är mindre relevant.

En chansning här... Eller förlåt, fortsätt du.

Det är ett jobbigt momentum med investeringar för Ryssland.

Det finns fortfarande många bolag som är under sanktioner–

–sen Krim- och Ukraina-kriget för fem år sen.

Det är ett dilemma för globala investerare om de ens får köpa...

Vi får köpa och äga dem, men jag tror att det finns en tröskel som man ska över där–

–med en Rysslandsinvestering. Det är ett problem.

Är det ett bekymmer att mötas av det här som förvaltare?

Jag tycker att det är tråkigt.

Många av sanktionerna avser ju inte bolagens business.

De avser politiken. Men de är riktade mot ryska bolag.

Det blir inte rättvist.

Om jag får lägga till... Så fort de ser avkastning, framför allt långsiktig sådan–

–som den vi nämnde, att det på 3 år var 69 %–

–så brukar investerarna komma tillbaka.

–Och den avkastningen har du sett. –Ja.

En konstig fråga: Trump ber Ukrainas president om hjälp. En skandal i USA.

Kan det påverka Ryssland? Kan det minska sanktionsviljan–

–att Ryssland inte är den enda utländska marknaden som kan påverka val i USA?

Det är en viktig poäng. Förut letade man bevis på Trumps samarbete med Ryssland.

Man skapade en story kring det, men nu när man ser–

–att han även samarbetade med den förre ukrainske presidenten–

–och att han försökt göra detsamma med den nye–

–så visar det att han försöker prata med alla.

–Det har inte med just Ryssland att göra. –Nej, det handlar om Vita huset.

Ryssland ses som en varannanårsmarknad.

Det har gått jättebra. Riskerar nästa år att bli en kalldusch?

Jag är inte orolig. Det finns fundamenta bakom uppgången i år.

Den har vi nämnt redan. Det är bolagsstyret och direktavkastningen.

Jag förvaltar ju övriga Östeuropa.

Och på relativ basis ser Rysslands ekonomi stabil ut.

Fundamenta i ryska bolag med låg belåning och hög direktavkastning–

–ser mycket bättre ut än på många andra fronter.

Även om Ryssland hade gått upp 50 % till, så skulle börsen fortfarande se billig ut.

Med den uppsidan i värderingen finns det nog ingen oro–

–för att det är en bubbla eller för att fundamenta saknas.

Problemet är sanktioner.

Och problemet är den globala uppfattningen om Ryssland som investerbar marknad.

Där kommer även hållbarhetsfrågor in.

Vi har olja och fossil energi som många inte får investera i.

Det har kommit ett andra momentum som hejdar uppgången.

Ska vi prata lite om ISM och PMI? Det fick stor uppmärksamhet i går.

Den ryska tillverkningsindustrin verkar vara på samma nivåer som den svenska.

Stämmer det?

Enligt statistiken stämmer det, men jag tror att det ligger olika faktorer–

–bakom PMI i Ryssland och i Sverige.

I Ryssland är det beroende av statligt stöd och investeringar som vi inte sett ännu–

–men som vi hoppas kommer. Sverige lever ett helt annat liv.

Det kanske stämmer statistiskt, men det är inte samma anledning för det.

Vad har ni för känsla av konjunkturen? Du är där hälften av din tid.

2019 är inte ett upphetsande år vare sig vad gäller tillväxt eller PMI.

De närmaste 4-5 åren kommer vi nog att se en ökning i BNP-tillväxt.

Den kanske går från 1 % till 2-3 % långsiktigt.

Inflationen kommer ner, räntesänkningar kommer och det blir stimulanspaket.

Det blir även nationella projekt. Man lär börja spendera den uppbyggda budgeten.

Det är en population på 140 miljoner människor.

Då borde rysk BNP komma högt upp i rankingen, men det gör den inte.

Vi jobbar från en låg bas, så jag tror att det kommer att ske.

Vi ska prata mer om stimulanser–

–men först ber jag om ursäkt för att jag skrev PMI på ryska. Det var pellejönsigt.

Vi ska prata om värderingen och riskpremien på den ryska börsen.

Du har med dig en graf som handlar om det. Sanktionerna är väl en tung faktor här?

Ja, för om man tittar på riskpremien, så är den låg för Ryssland.

Spreaden är på 0,9 %–

–och P/E-värderingen på inhemska bolag är 7,1, vilket är extremt lågt.

Sist vi såg en så här låg värdering på de ryska inhemska bolagen–

–så låg CDS på 4 %. Långsiktigt borde vi alltså se en ökning i värderingen.

Vi ska gå vidare och titta på lite sektorer och bolag.

Trenden är väl densamma: Låga värderingar och en spännande direktavkastning.

Här ser vi två stora tongivande ryska oljebolag: Lukoil och Tatneft–

–i jämförelse med brasilianska Petrobras och BP.

Vilka slutsatser drar ni? Billigt och högutdelande?

Ja. Trots att oljepriset är relativt lågt har vi bra avkastning på de ryska bolagen.

Direktavkastningen är på närmare 12 %.

Om man jämför med de internationella bolagen, så är deras väsentligt lägre.

–Stoppar du dem i din portfölj? –Jag har Lukoil och Tatneft i portföljen.

Jag tänkte bara backa ett halvt steg och nämna att Ryssland, med så stabil makro–

–är ett fantastiskt land om man investerar i statsskuldsväxlar och bolagsobligationer.

Nu, med en direktavkastning på börsen som är högre än avkastningen på obligationerna–

–så borde det vara en extremt stabiliserande och drivande faktor–

–för de ryska bolagen.

Särskilt i den här jakten på avkastning som vi ser i väst. Det här är fantastiskt.

Du får högre direktavkastning på Lukoil och Tatneft–

–än om du köper statsskuldsväxlar på de här bolagen.

–Det borde vara... –Där kommer rädslan för sanktioner in.

Sanktionerna är inget nytt. Det är en realitet som man levt med i fem år.

Det vänjer man sig vid.

Det är som med handelskrig. Man vänjer sig.

Man får inte glömma bort att tillväxten i Ryssland kommer att öka.

Inflationen och räntorna kommer ner.

Jämför det med andra delar av världen, där det inte är nån tillväxt längre.

Det är ingen inflation och inget utrymme för räntesänkningar.

Ska vi titta lite på det ryska stålet också? Här har vi två ryska bolag i topp.

28 %, 26 %...

Precis, och det är på ROIC-talen. Om man tittar på avkastningen–

–så är det återigen 11-13 % för de här bolagen.

De ryska stålbolagen har den lägsta produktionskostnaden globalt.

Så även om globala stålpriser är låga och tillväxten inte är särskilt bra–

–så ser vi ändå den här typen av avkastning.

Vad är det som gör att det är billigare?

Varför är stålproduktionen så mycket billigare där?

Man har resurser, som tillgång till billigt kol och billig järnmalm.

Det gör att hela produktionscykeln blir väldigt billig.

–Elena? –Det är som Beatrice sa.

Många av de bolagen har egen kol- och järnmalmsproduktion, som Severstal.

Sen vill jag lägga till att det brukar finnas en inhemsk premie på ryskt stål.

Så bolagen som säljer på ryska marknaden får bättre betalt för sitt stål–

–än utländska bolag.

Vi ska se på direktavkastningen för att illustrera hur kittlande den är.

Skyhögt över allt annat på utvecklade marknader, eller nånstans alls.

I nästa graf ser vi också hur högt den ryska statslåneräntan ligger.

Den är på väg ner. Man sänkte i september med 50 punkter–

–och kommer att sänka igen.

Det är bara ett ben i den stimulans som ligger framför oss.

Det andra är att finanspolitiken också ska komma in–

–och att man får stimulanser från regeringshåll. Det får man här.

Precis. Man har äntligen byggt upp en budgetreserv på 500 miljarder dollar.

Det var Putins mål. När han väl har nått den siffran, i slutet av nästa år–

–så lär man se fler stimulanspaket. Ett av dem är de nationella projekten.

Det är uppemot 400 miljarder dollar, helt otroliga siffror–

–som ska spenderas fram till 2024.

Vi på East Capital tror–

–att ungefär en tredjedel av det lär gå till infrastruktur.

Det kommer också att gå till bostadsbyggande.

Vi har en liten graf över infrastruktursatsningarna.

Elena, det finns en viss osäkerhet–

–men det lär bli massivt. Eller vad ska man säga om magnituden?

Ingenting är garanterat, men det finns enorma resurser hos staten–

–och Putin har uttryckt missnöje över att resurserna inte har blivit utnyttjade än.

Men det finns en anledning till det.

Mycket ligger nog i en projektfas, och annat har inte fått ekonomiskt stöd.

Så vi vet inte när det kommer. Personligen är jag lite försiktig till tajmingen.

Möjligen kan nästa år också bli lite av ett mellanår angående stimulanserna.

Vi vet inte när de kommer. Men det finns budget för det.

Om vi tänker att en stor del av de aviserade stimulanserna blir av–

–så borde det vara mumma för stålbolagen.

Hur mycket tror ni att stålbolagen kommer att gynnas av den här injektionen?

Jag tror att de kommer att gynnas ganska mycket.

Det kommer att stödja de inhemska premierna för stålpriserna.

Och efterfrågan på stål lär definitivt öka.

Vi har räknat fram att efterfrågan på stål ökar med 3 % per år. Och det är bra.

Då är det de inhemska stålbolagen, som Severstal och MMK, som lär tjäna på detta.

Vi har fått en teaser på den fantastiska grafen, programmets höjdpunkt. Här.

Guida oss igenom den, Beatrice.

Det här är East Capitals egen prognos på efterfrågan på stål.

Vid en tillväxt på 3,5 % ser vi CAGR de närmaste åren, till 2024.

En tredjedel av de 25 miljarderna–

–kommer att spenderas på infrastruktur och bostadsbyggande.

Och det kommer att öka efterfrågan på stål och diverse andra byggnadsmaterial.

Jättespännande. En sista fråga, Elena.

Det var lokalval i Moskva nyligen. Putin verkar få lite svalare kärlek–

–från folket i opinionsmätningar.

Spelar det nån roll för det ryska investeringscaset?

Det spelar nog ingen större roll för börsvärderingen.

Moskvavalet var en händelse i sig och väldigt omskrivet i lokala medier.

Många av mina vänner röstade och protesterade.

Moskva lever sitt eget liv. Lite som New York.

Det reflekterar inte stämningen i hela landet.

Där finns en intellektuell elit och driven folkopinion–

–så det är väldigt intressant.

Och det är väldigt tråkigt hur demonstranterna har slagits ner.

Det var tråkiga bilder man såg, men det har inte haft stor påverkan på Ryssland.

Det är snarare parlamentsvalet 2021 och senare presidentvalet–

–som blir mer betydelsefulla.

Här är stödet för regeringspartiet, som har minskat något.

Håller du med? Är den politiska risken liten för investeringscaset?

Ja, definitivt. Och det är hälsosamt att vi har sett protester–

–för det ökar pressen på politiker.

Och det är där reform- och stimulanspaketen kommer in.

Man vill de facto göra den ryska invånaren lite gladare.

Långsiktigt kommer det att hjälpa börsen också.

–Jätteintressant. –Bra. Glatt slut.

Då säger vi "spasiba" och önskar er välkomna tillbaka i morgon.

Då pratar vi H&M, som rapporterar. De har gått väldigt starkt.

Lite för starkt, befarar somliga.

Pär Andersson och Daniel Zetterberg hjälper oss att smälta kvartalsbokslutet.

–"Da svedanie" –Men...

Börslunch riktar åter blickarna mot Ryssland. Beatrice Bushati från East Capital och Elena Lovén från Swedbank Robur gästar studion och snackar råvaror, rubel, räntor och ryska aktier.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Petra Bergman

  • ”Bottenfiske så det sjunger om det”16:10

    ”Bottenfiske så det sjunger om det”

    Börslunch blickar framåt mot den kommande rapportperioden och tar tempen på världsekonomin. Detta görs tillsammans med Alexandra Stråberg från Länsförsäkringar och Frida Bratt från Nordnet.

  • Glada miner i USA och Kina5:13

    Glada miner i USA och Kina

    Nya börsrekord i USA och en urstark Philly Fed-indikator. Från Kina har det levererats stark statistik. Morgonens makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Gabriel Mellqvist.

  • Marknaden gäspar åt handelsavtalet6:06

    Marknaden gäspar åt handelsavtalet

    Fas ett-avtalet mellan Kina och USA påskrivet. Sjöstedts sorti som partiledare för Vänsterpartiet kan skaka om den politiska kartan. Representanthuset går vidare till senaten med riksrättsprocessen mot USA:s president Trump.

  • Få förväntningar på fas ett-avtalet6:54

    Få förväntningar på fas ett-avtalet

    Fas ett-handelsavtalet mellan USA och Kina skrivs på i dag. USA, EU och Japan vill se hårdare WTO-regler mot statliga subventioner. Om det och mycket mer i morgonens makroanalys med Handelsbankens Kiran Sakaria.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.8%
NASDAQ-100 0.5%
NASDAQ Composite 0.3%

Vinnare & förlorare

Swedish Orphan Biovi… 8.9%
ÅF 4.4%
Fagerhult 3.6%
Bilia -1.3%
Holmen -1.6%
Loomis -3.2%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier