Hållbara banker och ohållbar PMI

Dystra toner för Sveriges makroekonomi i dag.

PMI-siffrorna var väldigt svaga.

Stockholmsbörsen handlas, trots det, upp lite. I dag ska vi tala om bank–

–finans och hållbarhetsfrågor.

I dag är det Q4, 1 oktober och du tittar på EFN Börslunch.

I dag har vi med oss Victoria Lidén, välkommen tillbaka. Och Jakob König–

–är med för första gången. Vi har också Mats Kinnwall här, chefekonom–

–för Teknikföretagen. PMI kom i morse.

46 är lågt, eller hur?

Mycket lågt och det största fallet sen finanskrisen.

Hur tolkar du de här siffrorna?

Jag är försiktig med att övertolka enskilda månader.

Vi får titta på de längre trenderna.

Generellt har det varit en global avmattning–

–och inte minst för industrin, de senaste två åren.

Det hände inte precis nu, det har pågått rätt länge.

Sverige har stått emot rätt väl. Svensk industri har varit framgångsrik.

Men även här har industri-PMI fallit.

Vi ska inte förvånas över att det som sker globalt även sker i Sverige–

–förr eller senare. På så sätt är jag inte förvånad.

Och vi får ta en nypa salt med den senaste noteringen.

Vi får se om det blir en fortsättning.

Rätt väntat med tanke på Tysklands utveckling.

Svenska kronan har varit en bromsande kudde i den här dynamiken.

Nån reflexion?

Så är det. Alla bolag och branscher påverkas inte på samma sätt.

Men generellt stagar en svag krona upp svensk industrikonjunktur.

Främst inom basindustrin, de råvarutunga delarna–

-skogen, stålet och gruvorna. Mindre inom tillverkning–

–där många bolag har betydande import.

Men generellt är det förstås så.

Hur reagerar dina medlemsbolag på det här?

Kan de ställa om för en avmattning?

Bolagen svarar på enkäterna, så de känner av det här nu.

Utvecklingen från 2017 och framåt...

2017 var ett starkt tillväxtår, till skillnad från 2018–

–när orderingång och andra indikatorer planade ut.

Men produktionsnivån var ännu hög, eftersom orderstockarna var stora.

Under 2019 har de stora branscherna känt av en fallande orderingång–

–och man har ställt in sig på sämre tider.

Men många företag producerar på fortfarande.

Grafen visar att inköpscheferna inte varit dystrare sen 2012.

Men fallet har inte varit kraftigare sen 2008.

Höjer Riksbanken räntan i år?

Det beror på om de följer grundkursen i läroboken för centralbanker eller ej.

Gör de det och ser att konjunkturen bromsar, inflationen troligen faller–

–arbetsmarknaden mjukas upp...

Då brukar centralbankerna inte höja räntan.

Nu vill bara Riksbanken det, och Norges Bank–

–men deras miljö är en annan. Men Riksbanken har nog en annan agenda.

De vill bort från minusräntan och komma åtminstone till noll.

Men orkar de genomföra den planen–

–med tanke på den uppenbart vikande konjunkturen–

–och att inflationen sannolikt förblir låg.

Tack för att du kom, Mats Kinnwall, och reflekterade över dagens chocksiffror.

Nu vänder vi blad.

Ja, nu ska vi titta på en graf som är rätt dyster för några av bankerna.

Om man letar efter avkastning i bankerna–

–ska man då titta på hållbarhetsarbetet, Victoria?

Ja, det är väldigt viktigt.

Särskilt om man vill skapa avkastning på lång sikt. Hållbarhetsanalys–

–har längre tidshorisont. Man tittar på utdelningen om 5-15 år.

Kan bolaget dela ut då?

Och vi tittar på faktorer som marknaden traditionellt–

–inte har värderat. Nu straffas bolag som inte är hållbara–

–och det ingår i värderingen.

Ur ett långsiktigt perspektiv ska man absolut det.

Jag håller med och även på kort sikt har reaktioner kommit på skandaler–

–som rör bristande samhällsansvar:

"Panama Papers", penningtvätten i Baltikum...

...som har påverkat aktiekurserna rejält.

Risker som även slår på kort sikt.

Men jag håller med Victoria om att det är faktorer–

–som påverkar på lång sikt och även är viktiga för företags överlevnad.

Särskilt för nordiska banker som verkar i en miljö med konsumenter–

–som tycker att hållbarhetsfrågor är viktiga.

Banker är till stor del konsumentbolag–

–med konsumenttjänster, som är känsliga för folks åsikter.

Det syns i reaktionerna från bankkunder och sparare–

–bland annat när vi gräver fram fakta.

De reagerar på det, det påverkar deras beteende.

Och inte minst reaktionerna från myndigheter, som vår graf visar.

Det kan bli kännbart när myndigheter i Europa eller USA–

–ställer ut böter. Swedbank har vi ännu inte sett få böter–

–men vi kan befara att det även för dem blir smärtsamt.

Vad tänker ni om siffrorna?

Ja, böter kan bli kännbara.

De här böterna är dock lägre än bankernas resultat före skatt.

Men det kan ändå bli kostsamt.

Men man ska inte stirra sig blind på böter–

–bankerna har ett stort kostnadsberg nu.

Investeringar i it och "compliance"–

–nåt som tidigare kanske åsidosattes.

Så böterna slår inte så hårt på resultatet, men efterarbetet blir dyrt?

På lönsamheten, men särskilt på kostnadssidan tynger det länge.

Swedbank sänkte utdelningen för att stärka kapitalet.

Nordea har investerat nära 700 miljoner euro i regelefterlevnad–

–de senaste tre åren. Så de här bristerna är väldigt kostsamma.

Engångsböter som drabbade Ericsson häromdan–

–och Telia i fjol, struntar börsen i.

Men du har risken att kunderna drar och stora strukturella kostnader–

–som dämpar år efter år.

Och bankerna måste fokusera på krishantering–

–i stället för att utveckla bättre produkter och strukturer.

Det undergräver nog även de anställdas drivkrafter och lojalitet.

De flesta vill jobba för företag som tar samhällsansvar–

–det påverkar förstås känslan för arbetsgivaren.

Vi ska tala om ett område, som åtminstone vi i medierna–

–befarar att har drabbat bankerna hårdast.

Penningtvättsskandalerna.

Grafen visar bankernas kontroversiella incidenter.

Swedbank ligger i topp.

Trots att sammanställningen är internationell.

Ja, antalet incidenter de senaste tolv månaderna.

Många nordiska banker ligger i topp.

Man har nog haft statusen att vara en trygg hamn–

–som inte drabbas lika hårt av den typen av brister.

Men nu har det förändrats och de går mot en normalisering.

Och de är också vanligt förekommande–

–bland dem som haft kontroversiella incidenter.

Enligt den här verkar Norden vara "träskregionen".

Men positiva aspekter finns också.

Många nordiska banker har gått ihop i ett samarbete–

–de har skapat ett "joint venture": Nordic KYC.

Samarbete och utbyte av information kring KYC-processer.

Positiva sidor finns också som nog kan bli en konkurrensfördel.

Är penningtvätt det som är farligast för bankerna?

Det är en väldigt viktig fråga.

Men finansaktörer som banker–

–är exponerade för alla typer av hållbarhetsrisker–

–genom sina affärsmodeller. De investerar och lånar ut–

–till alla branscher globalt.

Penningtvätt är en av många...

Vi granskar banker på 14 olika områden.

Det är en utmaning för branschen–

–och en viktig förklaring till att man inte kommit längre.

Man har ett berg av frågor att hantera.

Branschen måste nog transformeras om.

Minska antalet problem att hantera–

–och jobba mer aktivt med befintliga investeringar och företagskunder.

Det har vi sett i andra branscher, som retailbranschen–

–som tidigare hade fler leverantörer i låglöneländer.

Nu har de färre och kan jobba mer aktivt.

De får bättre kontroll och kan hjälpa leverantörerna att bli bättre.

Finansbranschen och bankerna måste nog göra samma resa.

Vi har en par aggregat på betyg i den här typen av ESG-frågor.

En påminnelse om att det kan straffa sig hårt att inte ligga bra till.

Förlorarna i grafen är tydliga marodörer i sammanhanget.

Eller bolag som har haft ESG-relaterade problem.

Bilden är från Fair Finance Guide, där du jobbar, Jakob.

Berätta om ert hållbarhetsbetyg.

En rankning av bankernas hållbarhetslöften.

Hur mycket de lovar att ta hänsyn till när de investerar och lånar ut pengar.

Ju mer man lovar i sina riktlinjer desto högre rankning får man.

Utropstecknen visar om vi har hittat avvikelser, där riktlinjerna inte följs.

Vi gör löpande stickprov och tittar på enskilda faktiska investeringar–

–och ageranden i enskilda fall–

–och ser om bankerna står upp för sina riktlinjer.

Så man får högt betyg om man lovar mycket och sen en varningsflagga–

–om man inte håller det man lovar.

Ja, bankerna bestämmer hur mycket de vill lova i riktlinjerna.

Ju mer de lovar, desto större blir fallhöjden.

Det finns mer att åka dit på om löftena inte hålls.

Granskningen är viktig och detaljerad.

Vi granskar bankernas riktlinjer på nära 1 000 mätpunkter.

Tidigare hållbarhetskrav på banker, pensionsfonder–

–och andra institutionella investerare, var rätt generella.

Det var otydligt för omvärlden, kunderna och spararna–

–och även för de anställda som agerade i investeringsprocessen.

Vad innebär det att ta hänsyn till mänskliga rättigheter?

Eller att bolagen ska vara schysta mot miljön?

I grafen fanns en mindre graf som visade gradvisa förbättringar.

Blir det bättre, även om man kan ifrågasätta och gräva djupare?

Jag har inte superkoll på just den rankningen.

Vi går vidare till din graf som visar en positiv utveckling.

Man tittar på många olika "ratings", bedömningar och granskningar.

Den här kommer från Sustainalytics och visar nordiska bankers ESG-utveckling.

Efter finanskrisen har trenden varit positiv.

De anses ha ett bra hållbarhetsarbete, mycket för att de rapporterar bra.

Riktlinjerna är på plats.

Men nu ser man en normalisering. Fler frågor ställs till bankerna.

Man blir mer kritisk och ökade krav på transparens–

–kommer från tillsynsmyndigheter och andra intressenter.

ESG-trenden mattas av.

Vi fokuserar på de aspekter vi tycker är materiella för branschen.

Att riktlinjer och regelverk finns på plats–

–men också att man lever upp till dem och har integrerat dem i hela verksamheten.

Pessimisten säger att reglerna bara finns på papper–

–men optimisten säger att det går åt rätt håll. Riktlinjer finns.

Är det korrekt?

Jag håller med dem båda. Vi spelar olika roller.

Vi ska titta på hållbarheten i praktiken.

Vart går pengarna och hur agerar man i praktiken?

Många ESG-"ratings" och branschanalyser tittar mer på system och processer.

Men de är också viktiga som en signal om bankens mognadsgrad–

–för att jobba med hållbarhetsfrågor. Men bra system och processer–

–är ingen garanti för hållbara investeringar.

Vi kollar vilka investeringar och ageranden det leder till i slutänden.

Victoria, i olika rankningar hamnar bankerna på olika platser.

Är det ett problem att den stora kriteriedjungeln ger spridda resultat?

Man måste titta på jättemånga olika kriterier.

Spridda skurar finns generellt i finansiell analys–

–man tycker olika. För oss är det viktigt att ha en dialog med bankerna.

Vi följer upp och frågar folk i ledande positioner om resultaten.

Man måste titta på en bredd av olika ratings.

Egentligen är potentialen stor för banker och kapitalförvaltare.

Ett hantverk som måste ner i investeringsprocessen.

Att förvaltarna av portföljer och fonder kan göra en mer kvalitativ analys.

De inköpta verktygen speglar inte alltid verkligheten rätt.

Även i finansiell analys görs egna antaganden och bedömningar.

Där kan mervärdet skapas hos finansanalytiker.

De gör rimliga bedömningar som utgår från befintlig data.

Det gäller även hållbarhetsfrågorna. Kvalitativa bedömningar krävs.

Ett hantverk. Och den kunskapen saknas ofta längst ner i processen–

–där investeringsbesluten tas.

Bedömningsmodellerna är traditionella, smala–

–och fokuserar på kortsiktiga och finansiella resultat.

Över till vår sista graf.

Varför är det här viktigt?

Här är er djupdykning, bortom...löftena.

Ett stickprov. En stor studie som vi gjorde med de andra länderna–

–i Fair Finance Guide. Vart går pengarna för investeringar och utlåning–

–för fossil energi jämfört med hållbar energi.

Vi tittade på åren efter Parisavtalet jämfört med en studie från åren före.

Den visar bankernas exponering mot fossilbolag–

–jämfört med företag som producerar hållbar energi som solel eller vindenergi.

Investeringarna har betydligt större exponering mot fossil energi.

Utlåning har en lägre andel: 39 %.

Olika banker skiljer sig från varann.

Storleken på investeringarna–

–men också relationen mellan fossil och hållbar energi.

Ett riktigt detektivgöra.

Victoria, kan vi ta upp klimatpåverkan som en faktor i ESG inom bank?

Kanske inte det första man tänker på?

Den risken är mer indirekt.

Men vi ser klimatomställningen och går mot en fossiloberoende ekonomi.

Indirekt påverkar det bankernas utlåning.

Bankerna finansierar tillgångarna och projekten.

För oss är det viktigt att se–

–hur bankerna integrerar det i kreditprocessen.

Vi tror att osäkerheten i marknaden är stor i dag.

När kommer klimatåtgärderna, vilka policybeslut fattas?

Den osäkerheten vill man inte se på marknaden–

–bankerna måste ligga steget före för att förstå hur riskerna påverkar dem.

Särskilt på utlåningssidan.

Men har investeringar och utlåningar blivit bättre sen Parisavtalet?

Satsningen på fossil jämfört med hållbar energi...

Det har förbättrats, men ännu är investeringarna i fossil energi–

–fyra gånger så stora.

Det innebär finansiella risker, tillgångarna förlorar värde–

–om man inte får ta upp dem.

Men det är också en risk att kunderna inte vill att banken investerar i sånt.

Undersökningen drar fram det här i ljuset och visar hur olika aktörer skiljer sig åt.

Kunden kan göra ett mer informerat val–

–och också mejla sin bank genom vår webbsida.

Så vilken bank väljer en miljöaktivist som vill investera grönt?

Victoria.

Svår fråga. Titta på bankernas kapitaltäckningsrapporter–

–för att se vilka som tar hänsyn till klimatriskerna i sin utlåning.

Som ser det som en kreditrisk.

Då svarar jag kanske...DNB.

Nåt tips på hur man kan kolla själv?

Jag hänvisar till vår rankning.

Där kan man läsa mer om vad resultaten innebär.

Inget enkelt svar finns på vem som är bäst om både policy och praktik vägs in.

Det viktiga är att man som bankkund uttrycker sitt intresse för hållbarhet.

Så att banken förstår att det måste prioriteras.

Vi programledare i Börslunch kan konstatera att bland våra gäster–

–har frågorna blivit mer närvarande bara det senaste året.

Vi måste tyvärr sätta punkt. I morgon talar vi om Ryssland–

–kanske inte ett land som förknippas med regelefterlevnad inom bank.

Vilka kommer i morgon?

Beatrice Bushati och Elena Lovén. Häng med oss då.

Börslunch inleds med att Teknikföretagens chefsekonom Mats Kinnwall kommenterar dagens svaga PMI-siffra. Sedan blir det fokus på banker och hållbarhet med gästerna Victoria Lidén från Öhman och Jakob König från Fair Finance Guide.

Mats Kinnwall menar bland annat att dagens låga PMI-siffra inte kom som någon stor överraskning då Sverige har svårt att undvika att dras med i den internationella utvecklingen.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Matilda Karlsson

  • ”Bottenfiske så det sjunger om det”16:10

    ”Bottenfiske så det sjunger om det”

    Börslunch blickar framåt mot den kommande rapportperioden och tar tempen på världsekonomin. Detta görs tillsammans med Alexandra Stråberg från Länsförsäkringar och Frida Bratt från Nordnet.

  • Glada miner i USA och Kina5:13

    Glada miner i USA och Kina

    Nya börsrekord i USA och en urstark Philly Fed-indikator. Från Kina har det levererats stark statistik. Morgonens makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Gabriel Mellqvist.

  • Marknaden gäspar åt handelsavtalet6:06

    Marknaden gäspar åt handelsavtalet

    Fas ett-avtalet mellan Kina och USA påskrivet. Sjöstedts sorti som partiledare för Vänsterpartiet kan skaka om den politiska kartan. Representanthuset går vidare till senaten med riksrättsprocessen mot USA:s president Trump.

  • Få förväntningar på fas ett-avtalet6:54

    Få förväntningar på fas ett-avtalet

    Fas ett-handelsavtalet mellan USA och Kina skrivs på i dag. USA, EU och Japan vill se hårdare WTO-regler mot statliga subventioner. Om det och mycket mer i morgonens makroanalys med Handelsbankens Kiran Sakaria.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.8%
NASDAQ-100 0.5%
NASDAQ Composite 0.3%

Vinnare & förlorare

Swedish Orphan Biovi… 8.9%
ÅF 4.4%
Fagerhult 3.6%
Bilia -1.3%
Holmen -1.6%
Loomis -3.2%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier