En titt i bankvalven

Välkomna till Börsfrukost torsdag 19 juli.

Rapporterna fortsätter rulla in.

Bland andra har Essity, Nordea, Volvo, Hemfosa–

–och Swedish Match rapporterat.

Mattias Eriksson, förvaltare på Coeli, är här med mig.

Välkommen. Vi ska gå igenom några av bankerna i dag.

Ja, rapportmorgonen har varit intensiv generellt.

Nu har alla bankerna rapporterat.

Först går vi igenom några av dagens rapporter–

–som sticker ut. Vad reagerade du på?

Volvo var bra. Orderingången lite svagare–

–men resultatet var jättebra.

SKF:s organiska tillväxt var 9 %.

Med lite oro efter skriverier i Dagens Industri.

SKF har länge legat på hög nivå. Klart bättre än väntat.

Essity. Samma sak varje kvartal, högre massapriser–

–de köper stor mängd massa och påverkas negativt av det.

Men de hanterar det bra.

De har höjt priserna och fortsätter göra det.

Även Swedish Match har rapporterat.

Snuset tycks sälja bra. Högre omsättning–

–och resultat än väntat.

Jag hann inte titta på det. Men det går bra för bolaget.

Betssons omsättning och nettoresultat var högre än väntat–

–och aktien är upp 17 %.

Det var nog en del blankningar inför rapporten.

Nu får de hämta hem...på många sätt.

Ja, det kan jag tänka mig.

Gränges är också ner 10 %. Lite överraskande.

Rapportreaktionerna har varit många och kraftiga.

Brutala.

Varför då?

Mönstret är detsamma.

Bakom "anonymous" döljer sig utländska mäklarfirmor.

De verkar helt prisokänsliga.

Rapporten är aningen sämre–

–men aktien har tryckts ner 15–20 %. Svårt att motivera–

–av en kvartalsrapport som bara är lite sämre än väntat.

Överreaktioner?

Sannolikt. Åt båda hållen. Det borde det vara.

Mycket kraftiga reaktioner i många fall.

Mycket tveksamt om det är motiverat.

Även Nordea rapporterar.

Och dagens ämne är banker.

Vad tycker du om Nordeas rapport?

Den är sämst av alla de nordiska bankernas.

Även Danske Bank var en besvikelse.

Dels drabbades både Nordea och Danske Bank–

–av ett sämre klimat för tradingnettot.

Danske är stor inom räntehandel.

Och det var inte gynnsamt, påpekade banken.

Det bekräftades av Nordea i morse.

Resultat före kreditförluster rensat för engångsposter–

–var ner 14 % för Nordea.

Räntenettot –10, provisionsnettot –9, inte så bra.

Förväntningarna var låga, så aktien är upp ändå.

Vi tittar igenom bankernas redovisningar för kvartalet.

Först intäkterna. Förändring mot konsensus.

SEB började med sin rapport. De överraskade väl?

Absolut. Jag har tittat över första halvåret–

–mer rättvist, tycker jag.

SEB:s rapport var klart sämre för kvartal 1.

Nu reverseras den avvikelsen till det bättre.

Sett över första halvåret var det odramatiskt.

Vinsten steg med 1 %.

Q1 överraskande svagt och Q2 överraskande positivt.

Över till provisionsnettot.

Är nåt överraskande?

Provisionsnettot är främst fondavgifter–

–kapitalmarknadsaktiviteter och kortavgifter.

Swedbank skrev att det varma sommarvädret–

–gynnade korttransaktionerna.

Det har varit bra överlag.

För räntonettot... Volymerna...

Vi tittar på räntonettot.

...stiger hyggligt.

Företagsutlåningen växer nu lika fort som bolånen.

På väg att växa om dem. Bolånetillväxten–

–riskerar att mattas av med oron på bomarknaden.

Du har främst tittat på halvårssiffrorna.

Men vi tittar snabbt på nettoresultatet för Q2.

Här ser man också att SEB överraskar–

–levererar över förväntan.

Var förväntningarna låga efter den svaga starten?

Analytikerna har extrapolerat utvecklingen i Q1–

–lite väl mycket och gjort det lätt för sig.

Sett över första halvåret var det odramatiskt.

Så här ser första halvåret ut.

SEB. Totala intäkter upp 1 %–

–liksom resultatet för kreditförluster.

Utlåningen överlag stiger–

–drivet både av företagsutlåning och bolån.

Swedbank är exponerad mot bolån.

Där finns en risk, eftersom bomarknaden skakar.

Väldigt höga bolånemarginaler.

Marginalerna generellt tycks vara oförändrade.

Nordea nämner marginalpress, SEB detsamma för bolånen.

Swedbank säger att det var oförändrat. Olika signaler–

–men överlag oförändrade marginaler. Volymerna upp.

Räntenettot utvecklas i god takt.

Provisionsnettot positivt. Korttransaktioner–

–bra fart på kapitalmarknaderna...

Tradingnettot är alltid svårt att prognostisera–

–och där var det motvind.

Vilket är det största riskområdet för bankerna?

Den oroliga bolånemarknaden, tradingnettot...?

Tradingnettot är egentligen inte svårt.

Som provisionsnettot, men man tar betalt som en "spread".

Inte så komplicerat, men svårt att prognostisera.

Den uppenbara risken är mot bostadsmarknaden–

–och då ligger Swedbank och Handelsbanken sämst till.

Har de störst exponering?

Ja. Handelsbanken tycks ligga efter–

–med kostnader för reglering.

Kostnaden togs nu i kvartalet både i Storbritannien–

–och Nederländerna, liksom på huvudkontoret.

Där ligger de efter de andra bankerna.

It-mässigt ligger utvecklingskostnaderna på samma nivå–

–för alla fyra storbanker. Men det talas mer om Swedbank–

–Nordea, SEB... De satsar mycket på digitaliseringen.

Detsamma gäller Handelsbanken–

–men där talas det mindre om det.

Risken finns ändå att de ligger efter lite.

Deras affärsmodell skiljer sig från de andra bankernas–

–med stort fokus på kontoren på gott och ont.

Bilden visar nyckeltalen för de olika bankerna.

Sund avkastning på eget kapital–

–bankernas viktigaste nyckeltal.

Vinsterna växer, över en längre period med 3–4 % per år–

–ungefär som BNP. Odramatisk vinstutveckling över tid.

Förutom vart 20 år vid finanskriser–

–när allt går åt skogen.

Resultatet före kreditförluster är stabilt för bankerna.

Är banker en säker investering?

Jag tycker det. Marknaden tycker annorlunda–

–som läget är nu. Jag tycker att marknaden har fel.

Bankerna handlas till för hög riskpremie.

På den här grafen sticker Danske ut.

Ja, verkligen.

X-axeln visar avkastning på eget kapital.

Handelsbanken, DNB, SEB och Danske Bank–

–ligger på 12–13 %, en bra avkastning på eget kapital.

Ungefär dubbelt så hög som för bankerna på kontinenten.

Nu handlas Danske Bank strax under eget kapital–

–en häpnadsväckande låg värdering.

Skälet är främst bankens inblandning–

–i en penningtvättshärva i Estland.

Tillsynsmyndigheterna i Estland och Danmark–

–har lagt ärendet bakom sig.

Danske Bank tvingades vidta vissa åtgärder–

–till följd av det här. Några fler blir det.

Men marknadens oro, som gör att aktien handlas så lågt–

–gäller eventuella sanktioner från USA.

Och nu skulle jag uppskatta det till–

–att en bot på 30 miljarder danska kronor ligger i kursen.

Nånstans där.

Det motsvarar en och en halv årsvinst.

Det mest sannolika är att det inte blir nåt alls.

Jag har svårt att se hur USA ska sno åt sig de pengarna.

Det finns en viss risk för det–

–men marknaden har piskat in den risken väl hårt.

Skulle det komma en bot på 10 miljarder eller ingen alls–

–då kommer aktien att rusa.

Sen har vi de svenska bankerna som handlas–

–till för hög riskpremie, menar du.

Om man kollar på Handelsbanken-grafen–

–så utvecklas resultat före skatt stabilt över tid.

På Handelsbanken har jag kollat 20 år tillbaka i tiden.

Jag ville göra samma jämförelse med Volvo–

–men Volvos resultatutveckling är–

–som prins Daniel skulle ha sagt, "all over the place".

Nu har jag tagit från 2006, men kollar man 20 år tillbaka–

–så har resultatutvecklingen varit väldigt högt och lågt.

Risken i Volvos intjäning är betydligt högre–

–än Handelsbankens. Ändå handlas Handelsbanken–

–till en högre riskpremie. Man tycker–

–att risken är högre i Handelsbanken än i Volvo.

Helt snurrigt.

Är det därför du visar på jämförelse med Volvo?

Ja, Volvo är ett bra exempel. Men cykliskt generellt–

–har högre risk i och med att det är cykliskt–

–och följer konjunkturutvecklingen med en multiplikator.

Går den globala konjunkturen ner–

–så blir det en ordentlig effekt på resultatet–

–och vice versa.

Medan bankernas resultatutveckling–

–i alla fall före kreditförluster, är oerhört stabil.

Vi har en graf som visar på p/e-talet–

–och att det är en låg värdering bland bankerna nu.

Ja, det har gått ner väldigt mycket väldigt snabbt.

Och de nordiska bankerna generellt är väldigt välskötta–

–har hög avkastning på kapitalet–

–och starka balansräkningar.

Betydligt bättre än de europeiska kollegorna–

–som många av dem är under isen.

De har en avkastning på kapital som är mycket lägre–

–än avkastningskravet. Då frågar man sig–

–om de ska fortsätta bedriva verksamheten.

Deutsche Bank... Det finns även italienska...

...och franska banker. Man kan ifrågasätta många banker–

–om de ska finnas kvar alls.

Medan de svenska bankerna är välmående i form av–

–avkastning på kapital och balansräkning.

Varför får de en så låg värdering då?

Jag har ingen riktigt bra förklaring.

Delvis är man orolig för bomarknaden.

Det ska man till viss del vara–

–men kollar man på 90-talskrisen så drabbades inte–

–bankerna av kreditförluster på hushållssidan.

Man betalade ju sin ränta ändå.

Sen kommer ju tillväxttakten bli lägre–

–och bolånemarginalen bör bli lägre–

–eftersom det är en väldigt attraktiv marknad.

Det är enorma belopp, bankerna tjänar enorma pengar.

Om vi nu lever i en marknadsekonomi–

–så ska andra aktörer komma in och trycka ned lönsamheten.

Är man rädd för att det ska komma små nischbanker?

Ja, och det är delvis korrekt och relevant.

Men det kommer inte att stjälpa bankerna–

–så som man kan tro när man ser värderingarna.

Vi har en sista graf, "Sektorn skrämmer marknaden".

Ja, det var en bra rubrik.

Det var en bra rubrik.

Där ser man... Jag kan tycka att beta-värdet–

–risken i bankerna relaterat till marknaden i stort–

–ska vara likvärdiga. Ungefär 1.

Kanske ännu lägre. Det är lägre risk i bankerna–

–än i marknaden i stort.

Jag har fått den här grafen av Nordea.

Den är nån månad gammal, men relevant fortfarande.

Vi ser att beta-värdet ligger på–

–1,3 och över. Till 1,5.

Det är skyhögt och det har gått väldigt fort.

Det ska ligga runt 1?

Det tycker jag.

Det är mest rättvist.

Och skulle det gå ner till den nivån–

–då finns en enorm potential i banker.

Men det känns avlägset.

Vinsterna växer 3-4 % stabilt över tid.

Och bankernas balansräkningar är starkare än nånsin.

Avkastningen är hög. Det finns få stora konkreta hot.

Mycket handlar om att det är en härdsmälta i Europa–

–som man inte har tagit tag i på samma sätt som i USA.

I Europa finns väldigt mycket kvar att göra.

Det drabbar de nordiska bankerna.

I de svenska bankerna får man ju en direktavkastning på...

Danske kör ungefär hälften utdelning–

–och hälften aktieåterköp. Men i de svenska bankerna–

–ligger direktavkastningen på 7-8 %.

Vinstökningen ligger på 3-4 %.

Och en multipel som är 10-11 borde kanske vara 13-14.

Om man ser det så, så finns en enorm uppsida i bankerna.

Och nu har vi fått rapporterna från bankerna–

–för första delen av året.

Vad kan vi förvänta oss till andra delen av året?

Bankerna levererar ju väldigt stabila resultat.

Och intäkterna...

Volymerna ska växa med ekonomin i stort.

Nu växer ju bolånen och företagslånen med 7 %–

–vilket är relativt fort.

Marginalerna på bolånesidan bör rimligtvis gå ner.

Och den sammanlagda marginalen för bankerna–

–kommer att ligga "flat", tror jag.

Räntenettot bör stiga i och med att vi har högre volymer.

Produktionsnettot beror mycket på korttransaktioner.

De lär växa som de har gjort historiskt.

Och så en stor del från fondavgifter–

–beroende på hur börsen går. Lite osäkert där.

Kostnaderna är enkla att förutsäga, de ligger still.

De kan gå upp lite på sikt–

–då man måste ta IT-investeringar framgent–

–men det ser ut att ligga kvar på en oförändrad nivå.

Vi får en viss vinsttillväxt utan dramatik.

För aktien handlar det mycket om sentiment.

Då gäller det att de europeiska bankerna hjälper till–

–och blir aningen mindre dåliga.

Det gynnar de nordiska bankerna också.

Tack, Mattias Eriksson. Vi avrundar där–

–men det här nåt vi inte har pratat klart om.

Börsfrukost är slut för idag–

–men vi är tillbaka igen imorgon med nya rapporter.

Tack så mycket.

Morgonen bjuder på en ny rapportflod, men fokus ligger i dag på bankernas rapporter. Mattias Eriksson från Coeli gästar Matilda Karlsson i studion.

  • Det kan sänka börsen i höst15:55

    Det kan sänka börsen i höst

    Svenska bostadspriser, italiensk politik och globala valutakurser är några av ämnena i dagens Börslunch som domineras av makroekonomi. Gäster är Mattias Sundling och Lena Fahlén.

  • Vinstvändningar i rapportfloden4:36

    Vinstvändningar i rapportfloden

    Boozt vänder till vinst. Peabs orderingång stiger. Björn Borgs marginaler övertygar. Nibe ser fortsatt god efterfrågan. Ratos har mer att jobba med. Rovio klår låga förväntningar.

  • 3:43

    "Pastorn är en symbolfråga"

    Inga höga förväntningar när USA och Kina återupptar tullsamtalen. Nya turer i handelskonflikten mellan Turkiet och USA. Johan Fohlin och Lena Fahlén om de viktigaste makrohändelserna just nu.

  • USA fördömer Turkiets svarstullar4:03

    USA fördömer Turkiets svarstullar

    Qatar rycker ut till Turkiets försvar. Kina skickar handelsdelegation till USA. Matilda Karlsson och valutastrateg Lars Henriksson levererar en uppdatering av makroläget.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.7%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Peab 8.5%
THQ Nordic 3.7%
Attendo 3.4%
SSAB -0.9%
Axis -1.7%
Oriflame -2.5%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Sommartrubbel för Clas Ohlson2:40

    Sommartrubbel för Clas Ohlson

    Tinders grundare stämmer Match. Turkiet bojkottar Apple. Global Gamings och THQ övertygar. Africa Oils kräftgång fortsätter. Precise omsättning sjunker.

  • Kinas bopriser fortsätter stiga2:48

    Kinas bopriser fortsätter stiga

    Det är fortsatt spänt mellan USA och Turkiet. På dagens agenda har vi konsumentprisindex och PPI från Storbritannien och detaljhandelssiffror från USA. De viktigaste händelserna på marknaderna med Kiran Sakaria.

  • Spararnas aktiefavoriter i sommar15:41

    Spararnas aktiefavoriter i sommar

    Hur agerade spararna under sommaren och vilka var de viktigaste ekonomiska händelserna? Börslunch sammanfattar sommaren med hjälp av Johanna Kull från Avanza och Michael Livijn från Nordea.