Storbankens hetaste placeringstips

Välkomna till Börsfrukost och en specialare–

–med Michael Livijn, chefsstrateg på Nordea. – Välkommen.

Det har varit val i Italien. Nån reflektion därifrån?

Det är ju tidigt än–

–men då det tog den tyska regeringen drygt fem månader–

–att formera sig efter deras val–

–ska vi kanske inte dra några slutsatser om det här valet.

Det kommer nog att bli en period av förhandlingar.

Den lär ligga lite i bakgrunden.

Det händer mycket spännande på annat håll också.

Vi börjar med turbulensen de senaste dagarna.

I er rapport skrev ni: "En korrektion – äntligen."

Det kan ju uppfattas lite fel, det där ordet.

Men med tanke på att de senaste två åren–

–ungefär sen den senaste stora korrektionen–

–i början av 2016, då Kina skulle krascha–

–USA gå in i recession och det var allmän panik–

–så har det varit en väldigt enkelriktad väg uppåt.

Det har varit två fantastiska år–

–för alla riskfyllda tillgångar.

Och marknaden blev nog helt enkelt lite för bekväm.

Och därav "äntligen". Ibland behövs det en "sanity check".

Så vi är tillbaka i ett mer turbulent normalläge?

Ja, titeln på vår rapport är ju:

"Det är inte en enkelriktad väg längre".

Vi lär nog få se mer turbulens och volatilitet framöver.

Men därmed inte sagt att festen är över.

Många säger att det här är bra.

Att det blir mer av ett normalläge.

Men riktningen är ändå uppåt.

Det är ju jättelätt att fokusera på oroskänslan–

–eller panikkänslan som kan komma vid korrektioner.

Men ta ett kliv tillbaka och fokusera på–

–de underliggande faktorerna och drivkrafterna.

Där ser det fortsatt ganska hyggligt ut.

Därav vår övervikt i aktier.

Vi ska snacka mer om underliggande faktorer.

Jag är bara nyfiken på tolv dagar. Den kanske fortsätter.

Det låter kort. Här var nedgången 100 dagar lång.

36 dagar gången innan.

Jag kan vara ärlig och säga att det inte finns nåt facit–

–på exakt hur korrektioner ska se ut.

Men det kan nog bli lite stökigt framöver.

Det är inget som tar bort min positiva syn på aktier.

Bered er på lite mer turbulenta tider, kanske.

Vi ska titta på lite stökfaktorer.

En är inflation i USA. En jobbrapport för en månad sen–

–fick stöket att börja. På fredag kommer nästa siffra.

Här är företag som känner att de måste höja löner–

–då de har svårt att anställa.

Och så Employment Cost Index under.

Precis. Och korrelationen i den här grafen är tydlig.

Arbetsmarknaden i USA är ju tajt.

Då tvingas företagen betala mer–

–för att få rätt arbetskraft.

Men siffran från förra månaden, att lönerna steg...

Lönerna har ju inte skjutit i höjden.

Det är en av få siffror som har kommit–

–som indikerar högre inflation. Man får ta höjd för–

–att det kan bli lite högre inflation.

Men att en siffra ska sabba förutsättningarna framöver–

–har jag svårt att tro.

Och det är en positiv siffra. Nåt man har längtat efter.

Det är ju inte dåligt med högre löner–

–så länge de inte drar iväg onödigt mycket.

Det har en positiv effekt på konsumtionen.

Vi kommer till högre räntor lite längre fram.

Det här är en riktig snackis – Donald Trumps tullar.

Här ser vi handelsviktat snitt av globala tariffer.

De har gått ner länge–

–och den globala handeln är inverterad–

–så den har gått upp, och sen ner.

Exakt. Och nu med Trumps utspel så är den stora frågan–

–om tarifferna kommer att börja stiga igen.

Då blir det upp där och där.

Då kommer den globala handeln att minska.

Med Trump får man nog... Jänkarna brukar säga:

"Gå efter vad han gör, inte efter vad han säger."

Det är ett bra råd att följa.

Förslaget ska komma i mer färdig form den här veckan–

–men stål och...

Fascinerande att han skjuter ut en raket–

–som man inte vet om den är riktigt säker.

Han har en tendens att skjuta från höften–

–och sen får tjänstemännen ta hand om det–

–och försöka göra nåt förslag av det.

Men just stål- och aluminiumtullar per se–

–lär inte krascha den globala handeln.

Däremot ska man nog vara lite mer vaksam på–

–vad andra gör. Andrahandseffekter på det här.

Alla förstår att ingen gynnas av ett globalt handelskrig.

Det fattar Trump också.

En del av hans agenda handlar ju om–

–att tillfredsställa kärnväljarna.

De går i gång på sån här retorik om–

–att USA har varit en förlorare i många år–

–och nu ska ta tillbaka initiativet.

Men det här är inga "across the board"-tullar.

USA slänger ju inte upp stora murar på allt.

Nu är det stål och aluminium.

Som man ändå producerar själva.

Det gör man.

Kina, som är en av Trumps huvudmotståndare–

–i den här debatten...

Av all export av stål till USA står Kina för 2 %.

Då säger Trump-vurmare att de kör det via Mexiko.

Det finns säkert en miljon argument för och emot.

Men jag tror att... Vi får se vad det blir av det här.

Det blir oftast väldigt stora rubriker kring Trump.

De är svettiga på Harley-Davidson. Varför?

Det var väl EU:s motdrag.

Harley-Davidson, Levi's och bourbon.

Den amerikanska folksjälen.

Jag vet inte hur många HD-motorcyklar det säljs i Europa–

–men det är ju samma sak där. Det är små, små nålstick–

–snarare än stora breda tullar på handeln i stort.

Fascinerande att det handlar om symbolhandlingar–

–i det här som kan bli ett krig.

Här har vi långräntorna.

Tioåringen som närmar sig 3 % har varit snackisen.

Exakt. Det har varit narrativet i princip sen december–

–när skattereformen gick igenom.

Euforin tilltog ganska kraftigt och räntorna stack.

De gick plötsligt från 2,4–2,5 % till nästan 3 %.

Då drar ju marknaden öronen åt sig.

Varför är det så smärtsamt att gå över 3 %?

Det har nog väldigt mycket att göra–

–med vår fascination över jämna tal.

Om det är 2,95 eller 3,02 spelar ju ingen roll.

Men rörelser på marknaden, i aktier eller obligationer–

–har ju en tendens att förstärkas, på upp- och nedsidan.

Här gick det möjligen lite fort–

–och marknaden tog ett steg tillbaka.

Då insåg investerarna att 3 % på en statsobligation–

–inte var så dumt. Momentet har avtagit lite på slutet.

Det var läskigt när börsen gick ner och räntorna steg.

Det är ingen bra kombination, men det har justerats lite.

Vi tackar Trump för det, kanske. Vi får se.

Ändå är du positiv, trots alla risker.

De ekonomiska riskerna är tiltade åt uppsidan. Varför?

2017 överraskade ju lite på uppsidan.

Och många, inklusive vi, trodde väl att 2018...

Att tillväxtmomentet skulle avta något–

–och plana ut på en ganska bekväm nivå.

Men nu slog Trump till lite i december–

–med både en skattereform och en ganska expansiv budget.

Så finanspolitiken går mot att bli väldigt expansiv i USA–

–från att tidigare ha varit en motvind för BNP.

Vi sätter kryss där. Nej, det gjorde vi inte.

Vi går till nästa, utan kryss. Hur ser konsumtionen ut?

Konsumentförtroendet är ju väldigt högt–

–både i USA och Europa.

Det är naturligt efter 2017 som var ett fantastiskt år.

Förmögenhetseffekterna blev ganska stora.

Sen har vi i Europa, och framför allt i USA–

–en väldigt stark arbetsmarknad.

Det ger förtroende hos konsumenterna.

Där har konsumtionen släpat lite, vad konsumenterna säger–

–eller hur positiva de är.

Så det finns en liten uppsida där.

Du var inne på skattereformen. I flera år–

–har man inte haft företagsinvesteringar i USA.

Storyn har varit att investeringarna måste komma igång.

Man snubblade ordentligt 2015-2016–

–när energisektorn imploderade.

Den står för mycket av investeringarna.

Den börjar komma tillbaka. Under tillväxtskjutsen 2017–

–återkom förtroendet i bolagen.

Då överväger man kanske att investera lite mer.

Dessutom finns incitament i skattereformen–

–att göra investeringarna så snabbt som möjligt.

Och förstås återhämtningen på oljemarknaden.

Många faktorer talar för investeringar–

–vilket ger jobb och tillväxt. Förklara ökande lager?

Det har att göra med lagerutbyggnaden hos företagen.

Där har de varit lite försiktiga.

Det är blå staplar.

Inköpschefsindex i vitt.

Efter implosionen i energisektorn...

Det här är delvis amerikanska siffror–

–blev det lite tufft på lagersidan.

Med ett större förtroende...

Vad hände här?

PMI-grafen är lite förskjuten.

Men lagerutbyggnaden har ännu inte kommit i gång.

Vi är optimistiska och tror att vi får se–

–ett litet positivt bidrag från lagersidan.

De här faktorerna tillsammans gör–

–att även om många har reviderat upp tillväxten för 2018–

–så kan det finnas risker på...

Dynamiken med lager är att om man tror på framtiden–

–vågar man tillverka lite extra och lägga på lager.

Då får man ett positivt bidrag på huvudsiffran i BNP.

En annan gynnsam effekt är vinsterna i börsbolagen.

Det har varit ett huvudargument i vår strategi.

Vi har varit överviktade i aktier sen september 2016.

Det har varit just på grund av vinstargumentet.

Bolagen gör bra vinster.

Korrelationen mellan ett vanligt globalt prisindex–

–och den globala utvecklingen av vinsterna–

–är ganska stark. Utan stigande vinster får aktier svårt–

–att klättra vidare.

Om det inte blir en it-bubbla.

Det är en riktig "outlier". Priserna stack iväg mot himlen.

Här stack vinsterna i väg–

–utan att börskurserna hängde med.

Det blev stora baseffekter här–

–eftersom vinsterna försvann efter finanskrisen.

Börsen hänger inte med på samma sätt.

Återigen...

Just nu, 2018, ligger vinstförväntningarna på runt 14 %–

–för globala aktier. Om det skulle inträffa...

Det är ju ett enormt starkt stöd. Vi tror på tvåsiffrigt.

Men kanske lite lägre än 14 %.

Av kurvan att döma ser det inte ut att mattas av än.

Det handlar återigen om Trumps skattereform.

De amerikanska vinsterna justerades upp kraftigt.

I och med att USA är över 50 % av ett globalt index–

–så får man den här effekten.

Den här takten får vi inte se framöver.

Det vore kanske inte så hälsosamt.

Jag har gjort ett rutnät. Vilka tillgångar gillar du?

Vi börjar med Asien, med tonvikt på kinesisk aktiemarknad.

Det är definitivt ett plus.

Vi har övervikt i tillväxtmarknader.

Specifikt Asien och Kina på grund av bra tillväxt–

–framför allt högre vinsttillväxt än globala aktier.

Det drivs vi mycket av.

Det är på vinsterna man handlar aktier.

Där står Asien ut. Vi har placerat en liten del i Kina.

Det handlar mycket om värderingen–

–men också vinstsidan. Plus det faktum att Kina–

–inte bara är stålverk och basindustrier.

Det utgör runt 5 % av ett kinesiskt aktieindex.

Istället får man ganska intressant tech, it.

Alla känner ju till Alibaba, Tencent med flera.

Tech utgör 40 % av ett kinesiskt index.

Det är den enda techsektorn som kan konkurrera med USA:s.

Vi lägger lite extra fokus på Kina i strategin.

Det är lättare nu sen de öppnade upp lite A-aktier.

Stock Connect, som nog kommer att fortsätta.

Då får man tillgång till–

–den riktiga kinesiska arbetsmarknaden.

Amerikanska aktier, då? Du verkar jätteoptimistisk.

Där blir det ett litet minus.

Det är inte på grund av att USA går dåligt.

Men vi ser bättre möjligheter nån annanstans.

Det som ligger USA i fatet är värderingen.

Det är en dyr marknad.

Men den har en tendens att överraska på uppsidan.

Räkna aldrig ut USA.

Här skulle jag sätta ett svagt minus.

Det är nåt vi hela tiden utvärderar i strategin.

Jag blir inte förvånad om tonen för USA blir mer positiv.

Europa, då?

För Europa/Sverige blir det neutral.

Samma betyg för både Europa och Sverige.

Förra året överraskade Europa stort på uppsidan.

Men aktiemarknaden släpade.

Det har att göra med att man inte får full exponering–

–om man köper ett Europaindex–

–mot den ekonomiska tillväxten som har varit.

Framför allt vinstsidan har varit lite av en besvikelse.

Det handlar om att euron stärktes förra året–

–vinstrevideringarna kom ner och så vidare.

Så det blir inte mer än neutral på Europa.

Sverige går också fantastiskt bra.

Men bolagen får över 80 % av intäkterna utanför Sverige.

Det handlar mer om hur världen går än hur Sverige går.

Men vinsttillväxten ligger Sverige lite i fatet.

Den laggar Europa och även globala aktier.

Vi har en negativ "tilt" mot Sverige.

Det är nånting vi hela tiden får överväga.

Men det är svårt att se att vi ska dra upp Sverige.

Här är en liten joker. Tillväxtmarknader och obligationer.

Ni gillar inte bara aktier, utan även...

Vi sätter ett plus på dem också.

Det är svårt att hitta värde i ränteportföljen.

I statsobligationer är det inte så mycket att hämta.

Även på säkrare som "investment grade" är spreadarna låga.

Man får inte så jättemycket betalt.

"High yield" är ett tillgångsslag som många gillar.

Där får man lite mer ränta.

Men det är ganska dyrt. Spreadarna är nedtryckta.

Förra året var fantastiskt. Men det är för dyrt.

Då hittar vi en behaglig ränta i tillväxtländerna.

Det är statsobligationer utgivna av Indonesien, Mexiko–

–Brasilien och så vidare.

Man kan räkna på 5,5 % till 6 % i avkastning.

"High yield" svänger mycket beroende på förutsättningarna–

–i framför allt energisektorn.

Men räntenivån på tillväxtmarknadsobligationer–

–har legat ganska konstant de senaste åren.

Tillväxtmässigt ser det ganska hyggligt ut.

Kommer du ihåg "Fragile Five" för några år sen?

När man har dubbla underskott–

–både handels- och budgetunderskott.

Marknaden var rädd att många länder skulle brinna upp–

–under "Taper Tantrum" 2013.

Så ser det inte ut längre.

Många länder har städat i balansräkningen.

Det ger en mycket bättre position nu än för några år sen.

Den ränta man får för den risk man tar–

–är attraktiv. Övervikt i tillväxtmarknadsobligationer.

Här hemma har många cykliska bolag gått kanonbra.

Vågar man ligga kvar i dem?

Vi ser på sektorerna utifrån ett globalt perspektiv.

I vår strategi har vi en "tilt" mot cykliska sektorer.

På grund av att vinsttillväxten håller i sig lite till.

Just svenska cykliska eller industribolag...

Tittar man relativt globala industribolag–

–så får man betala en viss premie i Sverige.

Är det billigare på annat håll?

Stort tack för att du var här.

Börslunch är tillbaka som vanligt klockan 11:45.

I dag gästas vi av Marcela Klang och Johan Thorén.

Vad som händer på de globala finansmarknaderna just nu diskuteras av Nordeas chefsstrateg Michael Livijn och Gabriel Mellqvist.

Nordea gillar i dagsläget asiatiska och kinesiska aktier, cykliska aktier och tillväxtmarknadsobligationer. Banken är neutral till europeiska och svenska aktier och underviktad i amerikanska aktier.

  • ”Sverige behöver fler gruvor”14:38

    ”Sverige behöver fler gruvor”

    Om Sverige ska behålla sin status som gruvnation måste vi öppna fler gruvor. Det menar Anton Löf, råvaruanalytiker på RMG Consulting.

  • Bonava bommar rejält6:47

    Bonava bommar rejält

    Kindred missar förväntningarna. Betsson når inte fram. Ömsom vin, ömsom vatten från storbankerna Nordea och Handelsbanken.

  • En strålande rapportmorgon10:30

    En strålande rapportmorgon

    Swedbank över förväntan. Volvo slår förväntningarna. Axfood överraskar positivt. Positiv påskeffekt för Cloetta. Netent i linje med förväntan. Gunnebos omsättning sjunker. Husqvarna något svagare än väntat.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.1%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

NCC 8.6%
Thule Group 4.8%
Lifco 4.8%
Atlas Copco -4.1%
Fagerhult -4.5%
Bonava -6.8%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Framtidens finansmarknad i fokus18:27

    Framtidens finansmarknad i fokus

    Framtidens finansmarknad och robotrådgivning. Det är i fokus i dagens Börslunch som gästas av Ann Grevelius och Nicklas Storåkers.

  • Styrkebesked från MTG10:50

    Styrkebesked från MTG

    Så ser strategin ut för MTG:s två delområden. Jørgen Madsen Lindemann och Anders Jensen intervjuas.

  • Därför stiger USA-räntorna2:32

    Därför stiger USA-räntorna

    Det vankas PMI-fest i dag, med siffror från Frankrike, Tyskland, eurozonen och USA. Chefstrateg Claes Måhlén om det viktigaste på marknaderna.