Är Mexiko handelskrigets vinnare?

Då är ni varmt välkomna till Mexiko.

Det landet har en enorm gräns till USA, och det påverkar dem en hel del.

Låt oss inleda vår graf-bonanza med att kolla på BNP.

Det här är lite kul. Jag har jämfört med oss i Sverige.

1990 var Sveriges och Mexikos BNP ungefär densamma.

Sen har det hänt en hel del. Båda länderna har utvecklats till det bättre.

Men det spretar otroligt mycket. Här går Sverige och Mexiko isär.

I början av 2000-talet, stiger Mexiko. Vilken ekonomisk utveckling!

Sen dippar det, även i Sverige. För vad hände 2008? Finanskrisen.

Vilket land drabbades värst? Eller vad pratar man om mest? USA.

Vilket land är viktigast för Mexikos ekonomi? USA. Mexiko drogs med i fallet.

Men vad hände efter 2008? Jo, man har repat sig.

Man gick över tidigare toppnivåer. Sen har det gått bättre. Men vad hände på slutet?

Jo, Mexiko är ju ett väldigt råvarutungt land. Det är viktigt med råvarorna.

Därför har det dippat.

Men när man ser Mexikos BNP kan man undra varför det inte ser bättre ut än det gör.

Varför är det inte bättre än det är nu? En förklaring är de stora skillnaderna–

–mellan de rika i norr och de fattiga i söder.

Om det bara vore fattiga i söder och rika i norr... Så enkelt är det inte.

Det är även stora skillnader i de områdena. Samhällsklyftorna är stora.

De rika är inte många, men de är väldigt rika. Det är inte bra för ekonomin.

Man har försökt sprida ut det till resten av befolkningen med olika reformer.

Men det är svårt. Det här landet har haft de här skillnaderna historiskt sett.

Det var ännu värre förut. Det blir bättre, men detta är väldigt negativt för Mexiko.

Men det är inte bara negativt. Vi ska prata om viktiga grejer.

En sak som är underskattad och inte märks är...

Kolla här på befolkningstillväxten och den gula linjen specifikt.

Här har de ungefär sju ungar per kvinna. Det är alltså stora familjer.

Sen har man på kort tid gjort ett skifte. Man har gått från sju barn till två.

Nu är familjerna mindre. När man är en fattig familj blir det dyrt med sju ungar.

Har man två ungar, så har man råd att skicka dem till skola, kanske privatskola.

Man kan ge dem mer uppmärksamhet och tid. Men kolla in befolkningstillväxten.

Befolkningstillväxten har inte blivit sämre för det. De har fortsatt öka.

Det är det som är så viktigt. Trots att familjerna är mindre växer befolkningen.

Det beror på att de har en så ung befolkning–

–och en befolkning som arbetar hårt.

Nu ska vi bege oss till en viktig sektor för Mexiko, turistsektorn.

Det har stampat runt 20 miljoner turister. Sen har det tagit fart.

Här börjar man få i gång turismen rejält, kring 2013.

Den här grafen går bara till 2016. Om vi fortsätter blir det ännu fler turister.

Det här är mumma för landets ekonomi. Ett skäl är att dollarn är starkare i USA.

Det blir billigare att åka till Mexiko och turista.

Detta är en viktig inkomstkälla för Mexiko.

Man diversifierar sig bort från råvarorna som har ställt till det tidigare.

Till slut har vi en sak som jag verkligen måste ta upp.

I handelskriget har Trump varit i agg mot sina handelspartners, däribland Mexiko.

Men de har lagt fokus på Kina. Kina har minskat sin export till USA.

De har drabbats hårdast. Mexiko har faktiskt ökat sin export till USA.

De har varit en dold vinnare. Man tänker inte på det, men så här ser det ut.

Det är ökad export från Mexiko till USA.

Det här kommer vi att återkomma till. Men nu tycker jag...

Mexiko är annorlunda på många sätt. Vi måste också titta på kulturen.

Då kan ni inte fråga mig. Det finns folk som kan Mexiko mycket bättre än jag.

Vi har träffat en Mexiko-expert.

Som för alla länder är det geografiska läget viktigt för Mexiko.

Det är det specifika för Mexiko, alltså närheten till USA.

Mexikos ekonomi och politik är sammanflätad med USA:s.

Mexiko har också ett bi-oceaniskt läge.

Man har tillgång till både Atlanten och Karibien.

Mexiko har alltid varit viktigt i den karibiska ekonomin och Centralamerika.

Mexiko har också en Stillahavsdel med koppling till de asiatiska marknaderna.

Detta är tre viktiga faktorer–

–som influerar och påverkar den mexikanska ekonomin.

När man pratar om Mexiko går det inte att undkomma att prata om knarkkarteller.

Vi ser det här ständigt i nyheterna och i rapporteringen.

Vi får dramatiska scener från Mexiko. Och det stämmer.

I vissa delar av Mexiko har staten tappat sin territoriella kontroll.

I vissa fall delar staten och kartellerna på kontrollen.

I vissa fall har kartellerna mer kontroll än vad staten har.

Så är det bara i vissa delar. I andra delar av Mexiko fungerar ekonomin.

Där producerar Mexiko både för Nordamerika och för den internationella marknaden.

Det är ett annat Mexiko.

Det finns alltså många olika Mexiko i Mexiko.

Lär dig hur det politiska systemet och kulturen fungerar.

Det landet har blivit väldigt komplicerat på grund av en del konflikter.

Vi pratade nyss om knarkkartellerna.

Man måste känna till de politiska turerna, nätverk och så vidare, innan man går in.

Superintressant! Kom ihåg det han sa: Håll koll på politiken och förstå det systemet.

Nu går vi till dig, Kristoffer Eklund, förvaltare i Handelsbankens fonder.

-Jag jobbar med Latinamerika-fonderna. -Du har stenkoll. Även på politiken?

Vi har haft en period med AMLO, som har varit tuff.

Han försöker få ordning på kriminaliteten och kartellerna.

Men det är inte lätt. Det är en svår balansgång.

Vi kommer att ta upp det, för det är viktigt. Men du har med dig ett aktietips.

Det här är inte felstavat. Det är inte Vestas, det danska vindkraftsbolaget.

Det här är Vesta. Vad gör de?

De gör rätt och slätt kommersiella fastigheter.

Det är industriparker och distributionscenter.

Om vi kollar på kursen, så ser vi att det har stigit på senaste tiden.

30 % på ett år ungefär. Det är god avkastning, får man säga.

Marknaden har varit bra med fallande räntor och lägre inflationsförväntan.

Men man ska komma ihåg att in i det här vann en marknadsovänlig kandidat ett val.

Det här kom vi ut ur positivt, ändå.

Okej. Vi pratade tidigare–

–om det här med att USA har en ökad import från Mexiko, och hur viktigt det är.

Det här är ett "bet" på att den trenden ska fortsätta.

Den här trenden är lång. Importen från Mexiko till USA har ökat sen 1990-talet.

Det är drivet av NAFTA, frihandelsavtalet.

Här har Mexiko verkligen en framstående plats.

Exakt hur tjänar Vesta på det här?

De bygger fastigheter till industrin, som etablerar sig och exporterar till USA.

Då blir det enkelt att räkna ut. Vi går igenom deras affärsområden.

Vad menar vi med tillverkning och logistik? Tillverkar de nåt själva?

Nej, utan de bygger fastigheterna som tillverkningsindustrin finns i.

Den här grafen... 72 % är tillverkningsindustri.

En stor del där är bilindustrin, men även flyg, elektronik och medicinsk teknik.

Vad är logistik, då? De här 28 procenten.

Nestlé, till exempel, har stora distributionscenter och lagerlokaler där.

Vi tar och kikar på hur det här ser ut. Här har vi ju flera olika...

Vad är det... Det här är deras affärsidé.

Det är ett exempel på att man under lång tid byggt upp en relation med ett bolag.

Det är Nissan i det här fallet. Man har byggt en park för deras leverantörskedja.

Man lägger dem nära. Då kan bolaget flytta leverantörskedjan närmare sig.

Då får man långa och bra kontrakt, så det här är nånting...

Så de har just nu en bra beläggningsgrad?

–98 % ungefär. –Det är rätt bra.

Det har de när det har blivit etablerat, ja.

Den här berättar själv hur stor andelen med ingenjörsexamen är bland dem.

Mexiko utbildar lika många ingenjörer som USA.

Nästan 20 % av dem som går en högskoleutbildning blir ingenjörer.

Arbetskraften är inte bara billig, utan den är också välutbildad.

Det är en konkurrensfördel för Mexiko och nåt som utländska företag vill ha.

Vad gäller lokaler... Varför är det här så viktigt att det finns ingenjörer i Mexiko?

Det är tillverkningsindustrin.

En biltillverkare som etablerar sig i Mexiko vill ha kvalificerad arbetskraft.

Det här blir hela drivkraften för etableringen i Mexiko för bolaget.

Vi har också fått en fråga:

Underskattar omvärlden Mexikos kompetens och tillverkningsindustri?

Nej, jag tror tvärtom. Även när vi träffar bolag i Asien–

–så vill de bolagen till Mexiko, för de ser Mexikos konkurrensfördelar.

Har du själv hört att det är Mexiko man vill flytta till?

Ja, för att nå NAFTA-marknaden. Förutom billig och välutbildad arbetskraft–

–så har man USA på andra sidan gränsen och når dit på 3-5 dagar via tåg.

Frakt på havet, kanske från Kina, kan ta 5-6 veckor. Det är en konkurrensfördel.

Det går snabbare att få det från Mexiko än att få det från Kina.

Kostnaderna minskar – drivet av det här.

Och fortsätter bråket mellan Kina och USA...?

Det är svårt att veta. Det är väl multimiljonfrågan. Vi får se.

En risk med här... Nu har vi NAFTA.

I kongressen i USA sitter nästa NAFTA, alltså USMCA, fast lite grand.

Om det inte blir nån fortsättning, och Trump drar upp Mexiko igen i valet–

–så kan det ha negativ påverkan.

Det lär han kanske göra. Men om vi då kikar på faktiska siffror...

Hur har det sett ut? Det har sett väldigt stabilt ut.

Det är stabilt och växer fort. Det växte 16 % årligen.

Man måste poängtera att det började från 0, så tillväxtsiffrorna är väldigt starka.

Det ser inte så starkt ut som det faktiskt är.

Man växer även operativa kassaflöden snabbt.

Bolaget går nu in i nästa tillväxtfas.

De har dubblat sina uthyrbara yta under en femårsperiod.

Nu går man in i nästa fas. Man kommer att plocka fram en massa värden–

–då man också börjar sälja tillgångar.

De bygger fastigheter till ett väldigt konkurrenskraftigt pris.

De kan ta ut en premie i marknaden, för många konkurrenter handlas i marknaden.

Transaktioner görs på mycket högre priser, så det finns dolda tillgångar.

Vi ska fortsätta prata om Vesta, men innan dess ska vi träffa en annan förvaltare.

Vi spekulerar om Mexiko här–

–men det finns folk i Mexiko som har koll på investeringar.

Bland annat har vi Erick Vega från HSBC. "Take it away."

Hej. Jag heter Erick Vega och är chefsförvaltare på HSBC i Latinamerika.

Jag ska berätta tre saker som investerare bör veta om Mexikos aktiemarknad–

–och som de förmodligen inte vet.

Först gäller det värdering. Förr handlades Mexiko till premie mot tillväxtmarknader–

–eftersom den lokala marknaden domineras av dagligvaruhandel.

Den premien finns inte längre.

Det andra handlar om korrelationen mot USA:s aktiemarknad. Den var hög förr.

Sen 2016 har den korrelationen minskat–

–vilket gjort att Mexikos aktiemarknad gått bättre–

–då man inte varit styrd av USA:s aktiemarknad.

Vad gäller handel, så väntar vi på att USA:s kongress–

–ska komma överens med Mexiko och Kanada om handelsavtalet USMCA.

Om det blir så påverkas den mexikanska börsen positivt–

–eftersom vi då kan förvänta oss att även utländska investeringar ökar–

–och våra företag tar marknadsandelar genom ökad export till USA.

Vad gäller 2020, och detta får inte betraktas som investeringsrådgivning...

Följande tre sektorer tror vi kommer att gå bäst.

Först är det fastighetssektorn, som skulle vinna på att USMCA-avtalet ratificeras.

Eftersom man i den sektorn har "proxy bonds"–

–så skulle, även om räntan fortsätter att sjunka, det vara bra för sektorn.

För det andra är det flygplatser. Den sektorn erbjuder god direktavkastning.

Den sektorn kan också gå väldigt bra i år.

Till sist är det industrisektorn–

–som vinner på ökade statliga investeringar i infrastruktur. Tack.

Det där var Erick Vega. Om jag ska ta fram nånting därifrån–

–så pratar han om tre sektorer: fastigheter, flygplatser och industrin.

Du har Vesta som case. Därmed täcker du in både fastigheter och industrin.

Du verkar vara helt i rätt fas.

Har ni medvetet valt Vesta därför att det sitter rätt strukturellt?

Definitivt.

Tillväxten är god i Mexikos tillverknings- industri, som är så konkurrenskraftig.

Du har tittat på det här bolaget. Ofta då man har strukturella trender i Sverige–

–så brukar man få betala ganska saftigt för det. Hur ser värderingen ut där?

Det är billigt. Hela fastighetssektorn i Mexiko är ganska billig.

Anledningen är att Mexiko ligger utanför investerarnas radar för tillfället.

–Man fokuserar på Brasilien. –Det här är intressant.

Om man vill ha en "edge" kan man leta där de andra inte letar.

Har ni tänkt så själva också?

Vi har varit i det här bolaget under lång tid. Vi har varit i bolaget i fem år.

Det här handlar om strukturell tillväxt, och det är den vi letar efter.

Ni letar efter den strukturella tillväxten.

Men även om strukturella tillväxter kan vara ganska stabila–

–så har den mexikanska börsen...

Som Erick Vega sa: Korrelationen mellan Mexiko och USA har minskat.

Men om man exporterar mycket till USA är man beroende av deras ekonomi.

Kommer man undan det? Får man bara köpa att det går ner när USA går ner?

Nej. Eller det kanske man får.

Men det som är grejen med det här bolaget och den här sektorn är–

–att man får den här kopplingen till USA.

USA är ju en dynamisk och entreprenörsdriven ekonomi.

Det är Mexiko också, men här drar de verkligen nytta av sin närhet.

En rolig grej på Mexiko är att de är väldigt råvarutunga.

Sen ska vi till Brasilien, som är mer råvarutungt än Mexiko.

Men en sak som Mexiko är världsbäst på är avokado.

Inget land producerar så mycket avokado som Mexiko. Priserna har stigit.

Det har varit en positiv trend. Har ni tittat på nån avokadoaktie?

Ja, fast i USA, där det finns listat. Jag kan ta lite.

Men generellt sett är vi inte så intresserade av råvaror.

Man är pristagare. Ibland går det bra och ibland dåligt.

Det jag tycker att man kan göra med just råvaror är att...

En sån här grej, som avokado, kan vara en trend som kommer och går.

Men ibland består trender. Låt oss ta exempelvis tacos.

Det är ingen kulturell maträtt som kommer hit och sen ska lämna.

Jag tror inte att avokadon försvinner, så det kan finnas strukturell tillväxt i...

Ja. Och på tal om avokado, så har vi kanske inget rent avokadospel.

Men högre upp i värdekedjan finns bolaget Herdez.

De säljer ett varumärke som heter Wholly Guacamole i USA.

Det är det största guacamole-märket.

Det är en intressant produkt, även om den inte är störst i deras produktportfölj.

Ni kikar alltså på aktier inom...

Ja, vi äger aktier som har avokado som en del i sig.

Om du tänker dig att du ser detta och är nyfiken på att investera i Mexiko–

–hur ska man då rent praktiskt gå tillväga för att få en exponering mot Mexiko?

Det finns väl framför allt två olika vägar?

Eftersom jag förvaltar en Latinamerikafond–

–så förespråkar jag köp av fonder. På så sätt kommer man åt de lokala marknaderna.

Vesta, som du pratade om, har ni i er Latinamerikafond.

Men om man då skulle köpa aktier själv i Mexiko... Är det en välfungerande börs?

Det är det, och vi äger även börsen, som vi tror har en tillväxtmöjlighet.

–Vad heter den aktien? –Bolsa Mexicana.

Det är en intressant aktie. De gör mycket bra och är inte beroende av aktiehandel.

Så ni investerar i själva distributörerna av aktierna?

Exakt, börsen. OMX eller Nasdaq.

Vi ska inte bara prata om avokado. Det här är ingen råvara, men...

Det här är nästan som en råvara.

Vi ska dricka Jarritos, som är en mexikansk Cola.

Jag har aldrig testat den, men den ska vara som Coca-Cola, fast sötare.

Hur man nu kan lyckas med det... Jag är lite nyfiken och öppnar min.

Du har ju varit i Mexiko. Har du testat den?

Nej, jag dricker inte Cola. Jag får göra ett undantag.

Det klart att du ska testa mexikansk... Shit, det bubblar på som tusan.

Skål.

–Hoppsan... –Man får akta sig.

Så kan det gå. Din klarade sig mycket bättre än min.

Den var som en Cola, om jag ska vara ärlig. Det var ingen större skillnad.

Finns det nåt annat som man ska tänka på? Vi pratade om kultur och sånt.

Är det nåt som vi svenskar inte har koll på, men som det är bra att veta?

Om Mexiko, specifikt? Ja, det är en bra fråga.

Min känsla är att mexikanska bolag är väldigt ärliga.

De är ganska jordnära, vilket är lite ovanligt i en latinamerikansk kontext.

De är inte lika upphaussade som resten av Latinamerika.

Vi har fått en fråga av Cevum, som undrar om...

Inrikesministern i Mexiko har pratat om oroligheterna där.

Hur ser ni på oroligheterna i Mexiko? Vi måste ju ändå ta upp det.

Det mesta i media handlar om knarkkarteller i Mexiko.

Det är svårt att ha nån riktig åsikt om det.

Men det är ett bekymmer, och det hämmar Mexiko.

Hur mycket påverkas ekonomin? Klarar den sig ändå? Förstorar man upp det?

Det är inte uppförstorat. Det är det inte.

Det är snarare så att det tar tid från polisen.

Det tar tid från politiker, som skulle kunna fokusera på viktigare saker.

Är det svårt att övertyga investerare?

Nej. När man träffar bolag och människor i Mexiko nu för tiden–

–får man intrycket att det skett en viss förbättring mot hur det var för 5 år sen.

Förutom att du har gett oss ett case på industri och fastigheter i Mexiko–

–så har vi även fått ett halvt case på mexikanska börsen.

Ja. Det är ett av de mest intressanta.

Hur värderas Vesta ungefär?

Om man tittar på P/E-tal, vilket man kanske inte ska, så är det P/E 12 ungefär.

Men som du sa, så finns det en stor potential.

Tack för att du var med oss kring Mexiko.

Arriba! Allt fokus på mexikanska investeringar och smarta tips för att investera i tacons hemland. Från senaste Investeringarnas värld kommer här Mexikos alldeles egna segment.

Kristoffer Eklund från Handelsbanken berättar om det mexikanska bolaget Vesta som driver industrifastigheter. EFN:s programledare Ara Mustafa berättar om Mexikos ekonomiska historia och förklarar varför klyftorna i landet är så stora.

Dessutom intervjuas Andrés Rivarola Puntigliano, professor vid Nordiska Latinamerikanska Institutet på Stockholms universitet, om hur USA och Mexikos ekonomier påverkar varandra.

Programledare: Ara Mustafa

  • Rabatten avgörande för investmentbolagen15:30

    Rabatten avgörande för investmentbolagen

    Det är Luciadagen och Jörgen Wärmlöv, förvaltare på Spiltan Fonder, och Torbjörn Olofsson, vd på Kvartil, gästar Börslunch. I programmet är det fullt fokus på investmentbolag.  

  • Fläsk, lunnefåglar och sugrör18:10

    Fläsk, lunnefåglar och sugrör

    Allt ifrån kinesiska fläskpriser och Atlas Copco till det brittiska valet diskuteras när Lotta Faxén från Lannebo Fonder och Georg Norberg från Quesada gästar Börslunch.

  • Lagarde väntas skicka signaler5:17

    Lagarde väntas skicka signaler

    Allt om gårdagens räntebesked från Federal Reserve, dagens räntebesked från ECB och det pågående valet i Storbritannien. Morgonens makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • ”Ovisshet är marknadens fiende”3:58

    ”Ovisshet är marknadens fiende”

    Sean George, förvaltare på Strukturinvest, berättar vad marknaden förväntar sig fredag den trettonde, dagen efter det brittiska nyvalet.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.7%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

Hexagon 5.9%
Dometic Group 5.5%
Nobia 5%
Boliden -1.3%
Hufvudstaden -2.1%
Getinge -2.8%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Lovande data från Cantargia4:41

    Lovande data från Cantargia

    Läkemedelsbolaget Cantargia har fått positiva resultat i en pågående fas 2a-studie inriktad på behandling av lung- och bukspottkörtelcancer.

  • ”Svenska bolag är övervärderade”20:12

    ”Svenska bolag är övervärderade”

    Dagens Börslunch bjuder på en analys av makroläget. På plats för att diskutera bland annat konjunktur och centralbanker finns Johanna Högfeldt från Swedbank och Sean George från Strukturinvest.