Är detta början till slutet på globaliseringen?

Globaliseringen i världen är utsatt för hård press.

Några som tror att den är på reträtt är Capital Economics i Storbritannien.

Simon MacAdam, välkommen. Du är här på en konferens i den svenska huvudstaden.

Vi pratar om slutet på globaliseringen, eller åtminstone planar den ut.

Vilka är anledningarna till att den har peakat?

På Capital Economics menar vi att globaliseringen nått sin maximala nivå.

Den procentuella andel av världsekonomin som utgörs av handel lär inte öka.

Den processen började inte helt nyligen.

Det började inte med att Donald Trump inledde ett handelskrig med Kina.

Den här utvecklingen inom världshandeln har pågått under de senaste tio åren.

Intressant. Varför? Vad var det som triggade det här?

En del av det beror på den globala finanskrisen.

Den har haft en dämpande effekt på handeln, men det är bara en del av det.

På senare år har vi också sett distributionskedjor–

–som växte under 1990-talet och i början på 2000-talet.

De har nu endera slutat växa och slutat bli mer komplexa–

–eller så har företag till och med försökt förenkla processen.

Man har färre länkar i kedjorna i syfte att mildra risker som de inser...

Finanskrisen fick folk att inse att de inte var medvetna om riskerna.

Man ville då förenkla processen. Trenderna kring konsumtion förändras också nu.

Konsumenterna vill ha specialanpassade produkter och de vill ha dem snabbare.

Det är svårare att anpassa sig till de kraven om distributionskedjorna är långa.

Det kan ta månader innan nya produkter når butikerna.

Både den globala finanskrisen och kortare distributionskedjor–

–förklarar till viss del varför handeln minskat.

Det är alltså flera faktorer som spelar in.

Donald Trump har åtminstone sett till att det skapats rubriker kring den här frågan.

Låt oss titta på en av graferna som du visade tidigare i dag.

Här ser vi finanskrisen 2008.

Utvecklingen börjar sen plana ut.

Vad tror du händer i framtiden? Kommer den globala exporten fortsätta att plana ut?

Det här med att distributionskedjorna konsolideras–

–det tror vi kommer att fortsätta.

Konsumtionstrenden är strukturell och fortsätter.

När folk blir rikare vill de ha mer kundanpassade produkter snabbt.

Det andra är att en del av den globala exportens utplaning...

Det är global export av varor. När länder blir rikare konsumerar de mer tjänster.

Tjänster är mindre handelsintensiva än varor. Även det bidrar till utplaningen.

Det är väl det vi ser i USA? Det pratas om att tjänstesektorn är så...

Det handlar alltså om andelen tjänster som det inte handlas globalt med.

Utbildning, sjukvård, hotellverksamhet... Sånt handlas det inte globalt med.

Det är sånt som folk lägger allt större del av sin inkomst på när de blir rikare.

Så kommer det att fortsätta. En allt större mängd tjänster konsumeras.

Det är ytterligare nåt som pekar mot att handeln inte kommer att öka.

En annan aspekt är teknologin.

Tidigare globalisering... Man kan gå 200 år tillbaka i tiden.

Då har teknologin varit en viktig faktor för globaliseringens framväxt.

På 1800-talet hade vi ångfartygen och telegrafen.

På 1900-talet började man använda containrar på båtar.

Därmed växte den globala handeln avsevärt.

Men den senaste teknologiska utvecklingen snarare minskar handeln.

–Det är nytt. –Ja, så har det aldrig tidigare varit.

It möjliggjorde komplexa distributions- kedjor. Handeln underlättades.

Men cyberhot är nåt som hamnar högt upp på listan över saker–

–som får företag att korta distributionskedjorna.

Ett exempel är 3D-skrivare.

Adidas tillverkar inte längre sina skor i Vietnam eller Etiopien–

–utan i Tyskland och USA–

–för det krävs inte längre så mycket arbetskraft.

Produkten kan snabbt föras från marknaden till konsumenten.

Förr fick man skeppa produkterna världen över.

Utvecklingen inom robotteknik och AI kan alltså komma att minska global handel.

Men en minskad global handel är väl negativt för tillväxten–

–och för länders ekonomier?

Inte nödvändigtvis. Som jag sa, så ligger inte Donald Trump bakom utvecklingen.

Det handlar inte om politik. Inga murar har rests och lett till ineffektivitet.

Det här är godartade trender.

Företag anpassar sig till en ny verklighet.

Om det optimala för ett företag är att producera skor i Tyskland–

–snarare än att göra det i Etiopien–

–borde effekten varken bli positiv eller negativ för världsekonomin som helhet.

Globaliseringen påverkade distributionen. Det gör även en avtagande globalisering.

En mogen ekonomi kan förhoppningsvis fortsätta växa även utan globalisering–

–och även om den globala handeln minskar.

Om tillväxten delvis berodde på billiga produkter från Vietnam och Etiopien–

–men man nu kan få samma produkter tillverkade i sitt eget land–

–så får konsumenterna fortfarande de billiga produkter som de vill ha.

Så tillväxten kan fortsätta, men de fattigare länderna kan få problem.

De har varit beroende av den billiga tillverkningsindustrin.

Där får det konsekvenser, men för världen som helhet är effekten neutral.

Men precis som att tillväxtmarknaderna drog nytta av utvecklingen på 1990-talet–

–medan ekonomin gick trögare i mer utvecklade länder–

–så kan det nu bli tvärtom.

De mer utvecklade länderna, av tillväxt- marknaderna, kan det gå bättre för–

–men det kan gå sämre för de fattigare länderna.

Låt oss titta på cykeln.

Det kom oroväckande ISM-data från USA.

Å andra sidan kom det positiva PMI-siffror från flera håll i världen.

Hur ser du på den ekonomiska utvecklingen i världen just nu?

Marknaden har reagerat på den senaste ISM-datan från USA.

Både tillverkningssektorns och tjänstesektorns siffror var svaga.

Det var svagare än på flera år. Nu är vi tillbaka där vi var för några månader sen.

Det varnas för en global recession.

Några saker måste man tänka på vad gäller ISM-siffrorna.

Vad gäller tillverkningsindustrin, så var det en strejk på General Motors.

Den påverkade en kvarts miljon arbetare i USA.

Det påverkade den siffran den månaden.

Sen finns det andra undersökningar. Fed är inte alls lika negativa.

Marknadens PMI-siffror är inte heller så negativa.

Bortsett från det har vi också en del uppmuntrande tecken från USA.

När Fed höjde räntan gick det trögare för den konsumtion som är räntekänslig.

Det är väntat. Bostadsmarknaden och kapitalvarukonsumtionen gick trögt.

Nu ser vi att Fed har börjat sänka räntan.

Man har lättat på penningpolitiken, så nu har bostadsmarknaden återhämtat sig.

Fastighetsinvesteringarna har ökat efter att ha minskat under ett år.

Nu ökar konsumtionen av kapitalvaror.

Vad gäller arbetsmarknaden, så kom det svaga ADP-siffror i onsdags.

Antalet människor som nyligen blivit arbetslösa är få.

När den siffran stiger peka det mot recession i USA.

Det är låg arbetslöshet och konsumenterna är positiva. På så sätt ser det bra ut.

Det är för tidigt att prata om en nedgång i USA.

Det vi ser är en avmattning.

Globalt... Vi ska ta en titt på den här grafen igen.

Globalt PMI, industri-PMI, har tickat upp lite, om man sammanför allt–

–tack vare Kina, om jag inte har fel.

Är bilden mer positiv, om man tittar på hela världen?

Ja, det faktum att PMI tickar upp på global nivå kan ses–

–som att det bottnar ur och att ljusa tider väntar framåt.

Så långt vill jag inte gå. Det där har med Kina att göra.

Det är ett enormt hopp i Kinas PMI.

Men på andra tillväxtmarknader planar PMI-siffrorna ut.

PMI-siffrorna säger att läget inte håller på att försämras på tillväxtmarknaderna.

I eurozonen håller situationen däremot på att förvärras.

Det är rätt tydligt att den tyska ekonomin har hamnat i recession.

Deras PMI-siffror har faktiskt sjunkit ytterligare sen den grafen gjordes.

Det tyder på en försämring i Tyskland.

Så på global nivå, och i USA, kan man blåsa faran över, men inte i eurozonen.

I eurozonen har man stora problem. Där kan det bli en recession.

Tillväxten blir låg. Inflationen har legat på 1 % i eurozonen de senaste fem åren.

Det lär inte förändras mycket de kommande åren.

Vi tror inte att ECB:s ökade stimulanser kommer att räcka.

De måste göra mer. De måste sänka räntan mer och öka QE-programmen.

Och det kan behövas ännu mer kreativa lösningar framöver–

–för nuvarande åtgärder lär inte vitalisera ekonomin.

Spännande tider väntar. Tack så mycket, Simon.

Globaliseringen har nått sin maximala nivå. Det menar Simon MacAdam från brittiska Capital Economics. Tillsammans med EFN:s Gabriel Mellqvist diskuterar han bland annat hur finanskriser, förenklade processer och teknisk utveckling påverkar den globala handeln.

 

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.8%
NASDAQ-100 -1.4%
NASDAQ Composite -1.3%

Vinnare & förlorare

JM 5%
Beijer Ref 4.7%
Sweco 4.4%
Husqvarna -5.1%
Sandvik -5.9%
Swedish Orphan Biovi… -8.3%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.