Allt du behöver veta om oljepriset

Nu blir det olje– och naturgas.

Här är Dan Lindström från Proxy fonder.

Vi har en hel del tittarfrågor att gå igenom.

Då sätter vi i gång. Då börjar vi med säsongsmönster.

Det är en tittarfråga: "Hur ser säsongsmönstret ut?"

Det finns säsongsmönster i energi.

Mest ekonomisk aktivitet sker i norra hemisfären.

Även om mönstret inte är lika tydligt i olja-

-så kör man lite mer på sommarhalvåret.

Det ger effekt på oljepriset.

Naturgas har ett tydligt säsongsmönster.

Det här är amerikansk naturgas och dess terminspris.

Peakarna som man ser är vintersäsongen.

Lagren är anpassade för förväntad efterfrågan på vintern.

Man använder naturgas i kraftproduktion och värme.

Det finns redan en inprisad säsongseffekt i naturgas-

-som är väldigt tydlig.

På oljan finns det en liknande effekt.

Den är mindre och försvinner ofta-

-i diskussionen om tillgång och efterfrågan.

Om man skulle försöka rensa ut oljepriset-

-och titta på säsongseffekten-

-så börjar, i början på Q2, oljepriset gå upp.

Det peakar nånstans vid Q3 i augusti–september-

-för då kommer man från sommaren-

-när man har använt bilen mer än man gör på vintern.

Man ställer om raffinaderierna i två perioder-

-dels i oktober–november, mot vinterproduktion-

-när man producerar mer "heating oil"-

-även om man använder allt mindre olja till uppvärmning.

Är det säsongsmässigt starkare på naturgas än för olja?

Definitivt. Mycket tydligare.

Det är sjukt intressant. Vi fortsätter på...

Här har vi amerikanskt oljelager-

-och WTI, oljepriset, på den axeln. Här är oljelagret.

Och de här brukar hänga ihop ganska mycket.

Vi började med säsongsfaktorn-

-för det som är med Q1, en av de situationerna...

Raffinaderierna ställer om från vinterproduktion-

-och stänger ner raffinaderierna för underhåll.

De rengör och ställer om dem och börjar producera-

-diesel och bensin.

Då är det sämre efterfrågan från slutanvändarna-

-vilket gör det svårare att tolka signalerna i olja.

Det ser vi här nu.

Varför man ofta tittar på amerikansk olja är-

-att statistiken är pålitlig och kommer på veckobasis.

Det som är viktigast är att se på slutänden i grafen.

När man ser lagerstatistiken gå upp-

-och går in på detaljnivå, säsongsjustering och så-

-så är det en kraftig tillväxt i USA i lager.

Det brukar vara dåligt för oljepriset.

Vi har fått ett uppsving på slutet. Hur ska man tolka det?

Frågan är hur man ska tolka de amerikanska lagren-

-och hur man ska justera det för säsongseffekten.

Det svåra är den snabbt stigande produktionen i USA.

Jag tror att vi har med en graf på det.

Ja, det är en snabbt stigande oljeproduktion.

Extremt snabbt stigande. Den fortsätter nästan rakt upp.

Om man bara tittar på Permian–fältet-

-som står för en tredjedel, fyra miljoner plus fat-

-förväntas de öka till åtta miljoner fat på fem år.

Den här grafen fortsätter uppåt.

USA använder runt 15 miljoner fat olja själv-

-så de kommer att vara en nettosäljare av olja.

Ska vi kika på exporten? Vi har ju en oljeexport också.

Förut var de väl importörer? Stora importörer.

Nu kan de börja exportera.

Det är en förändring. Det ska man komma ihåg här:

På grund av situationen som var på 1970–talet-

-med oljeembargo och OPEC, som hade stor kraft-

-så hade man ett förbud från 1970–talet till 2015-

-på att exportera amerikansk råolja. Det tog man bort.

Framför allt under de senaste två åren... Ni ser kurvan.

Exporten ökar markant.

Det kommer att rita om oljekartan globalt-

-vad gäller de drivande på marknaden och stora aktörer.

De två största producenterna som kommer att finnas-

-är dels USA, som är kapitalistiskt-

-det vill säga oljepriset styr produktionsmängden-

-dels Saudiarabien, som kan ha extra kapacitet-

-som de kan lägga till och dra bort.

Saudiarabien kan om de vill producera mer än de gör nu.

De har liggande kapacitet. Ska vi vidare?

Här ser vi terminskurvan. Här får du förklara.

Det viktigaste, och som vi sett på tidigare grafer-

-är att de signalerar, även om detta är USA:s produktion-

-att det finns mycket olja. Lagren växer.

Även om oljepriset stigit det senaste kvartalet-

-så har det på slutet dippat finansiellt.

Vi tycker att det har dippat lite för mycket.

Det finansiella säger en sak, men det fysiska en annan.

Nu är det här en finansiell terminskurva.

Det här är terminskurvan för tre månader sen.

Så här ser den ser ut nu.

Vi ser en kraftigt ökande "backwardation"-

-vilket betyder att det finns olje–efterfrågan här och nu.

Om man går in på ännu mer detaljerade fysiska grafer-

-och tittar på "dated Brent"-

-vilket är datumsatt levererbar olja-

-lager, lokala lager och så vidare-

-så är situationen ännu tydligare.

Vi har den tajtaste situationen med olja sen 2013.

Det är inte inprisat i oljan just nu.

Det är intressant med den diffen-

-mot fundamenta och finansmarknaden.

Det här är OPEC:s oljeproduktion.

Här ingår inte USA, som nu har ökad produktionsmängd.

Det stryper sin produktion.

De stryper den väldigt kraftigt. Det ser man i grafen.

De är på klart femårslägsta på den här grafen.

Om man tar i beaktande-

-att efterfrågan har ökat med 56 miljoner fat-

-och OPEC står för en tredjedel av marknaden-

-så borde det ha varit 1–1,5 miljon fat mindre produktion.

De stryper alltså marknaden markant.

Samtidigt ökar USA–produktionen, som vi såg tidigare.

Har USA kompenserat en stor del av det bortfallet?

De har kompenserat till en viss nivå.

Parallellt ökar efterfrågan-

-så det är inte så mycket som bara de två säger.

Om man tittar på hur OPEC har agerat de senaste åren-

-så har de agerat på en förväntansbild på efterfrågan:

"Efterfrågan stiger nog, så vi ökar produktionen."

De senaste kvartalen har de tydligt sagt-

-att de inte ökar produktionen förrän de ser efterfrågan.

Här kommer västvärldens mest komplicerade graf.

På den här Y–axeln har vi oljepriset.

På X–axeln har vi förbrukning i USA mot normalläge-

-alltså mer eller mindre än normal förbrukning av lagret.

Exakt. Ja, grafen är komplicerad-

-och visar bara en del av ekvationen, men ger en bra bild-

-av om oljan har en riskpremie eller inte.

Andra faktorer påverkar, men lite förenklat-

-visar den röda linjen oljans "fair value".

En aggregation av punkterna.

Tidig oktober är det lätt att se:

En hög riskpremie på uppsidan-

-som en följd av de kommande sanktionerna mot Iran.

När oljan kraschade i slutet av Q4 var det för lågt-

-en riskpremie fanns på nedsidan.

Nu säger den mindre, men nåt är tydligt:

En tydlig riktning finns.

Lägger man ihop vad den finansiella marknaden säger-

-med vad den fysiska marknaden säger, även det här är-

-en finansiell del. Den finansiella marknaden-

-tar för lite hänsyn till den fysiska situationen.

Det skapas en potentiell "slangbella" för oljepriset.

Vi blir inte förvånade om den når 80 dollar snart.

Så oljepriset kan gå upp närmaste tiden?

Ja, främst under Q2. För Q3 och Q4-

-blir situationen en annan.

Vi har fått en hel del tittarfrågor.

En av dem var: "Ge oss ett case."

Dan, nu får du göra det. Och här har du ett.

Nåt intressant som sker nu...

Länge har det talats om en konsolidering i oljesektorn.

Om det här är början vet jag inte-

-men åtminstone är caset intressant. Flera stora aktörer-

-har sagt att de ska handla olja. Occidental, Chevron-

-och Shell har sagt att de ska spendera-

-25-40 miljarder dollar var...

...på att köpa mindre bolag.

För några veckor sen lade Chevron bud på Anadarko.

Ett oljebolag.

De har en rätt diversifierad produktion i världen-

-men främst i USA, shale–produktion.

En intressant faktor att beakta...

Många av köparna-

-går mot den snabbcykliska shale–produktionen.

Investerings– och produktionscyklerna är kortare-

-bolagen kan lättare planera runt kassaflöde-

-och förväntansbilden från investerarna...

Det behöver inte vara mer vinstgivande i längden-

-men man går åt det hållet. Chevron och Occidental-

-har startat en budstrid runt Anadarko.

Den vita linjen?

Den vita linjen var när de lade budet.

Båda aktierna gick ner på det.

"Ni använder pengar ni kunde ha delat ut"-

-"till nåt som kanske ger intäkter i framtiden."

"Vi gillar inte det."

Ibland gillar man det, ibland inte. Det växlar.

Båda faller på det här.

Ja. Men det intressanta är bolaget de vill köpa.

Ska vi titta på det?

Anadarko är den blå linjen.

En kraftig uppgång, 50 %, efter...

...budet.

Men det som är väldigt intressant...

Vi tog på Anadarko innan budet kom-

-för att vi förväntade oss ett uppköp. Åtminstone-

-var det en stor parameter. Vi trodde-

-att Shell skulle köpa. Ännu är det inte bestämt-

-men det lutar mot Occidental.

De stiger starkt av skälet att de har produktion i USA.

Flera bolag liknar Anadarco.

Och ser bättre ut ur många perspektiv.

Pioneer är ännu bättre positionerade än Anadarko i USA.

Dessutom visar många signaler att Pioneer gör sig redo-

-för att bli sålda. De drar ner utgifter, de sparkar folk.

En tidigare vd har återanställts.

Han dementerade det i går, men ändå tror man-

-att bolaget förbereds för försäljning.

Vår poäng är att från att budet kom på Anadarko-

-har Pioneer gått ner runt 10 %.

Trots att det liknar Anadarko, till och med verkar bättre.

Allt annat lika...

En stor diskrepans finns mellan värderingen på bolagen.

Är ditt case på Pioneer att ett bud kan komma-

-på dem, precis som på Anadarko-

-så att de får ett uppsving på grund av budpremien.

Budstrida om Anadarko eller köpa ett likadant bolag-

-för en mycket lägre premie?

Vi vet var vi lägger våra pengar.

Ett intressant case. Ännu fler tittarfrågor.

Oljebolag kontra oljeservice. Hur ser du på det?

Typen av bolag skiljer sig åt mycket.

Båda påverkas av oljepriset, men allt annat lika-

-är servicebolagen mer sencykliska-

-och ännu mer påverkade av oljepriset.

Oljebolagen som beställer oljeserviceprodukter-

-är villiga att betala mer när oljepriset är högre.

Under de senaste åren har man läst-

-att bolagens utvinningskostnad har blivit lägre.

Man har lagt marginalpress på oljeservicebolagen.

Det som potentiellt kommer framöver är-

-att oljepriset har lagt sig på en någorlunda högre nivå.

Vi har fält i Brasilien, Norge och amerikanska gulfen-

-och amerikansk skifferoljeproduktion-

-som behöver oljeservice.

Kommer de nu att kunna ta mer betalt igen?

Servicebolagen är ett svårare investeringsobjekt-

-men det är spännande.

Det finns potential där.

Men det är tajtare marginaler.

Det kan bli större slag och volatilitet.

Man får hålla tungan rätt i mun.

Intressant. Det här gillade jag:

Jämför Equinor och Shell.

Man kan jämföra dem från många olika perspektiv-

-och titta på olika ratios. Det jag vill göra i stället...

Båda har sagt att det blir en omställning i fossilsektorn.

Vi rör oss mot det förnyelsebara-

-och investerar aggressivt åt det hållet.

De ska alltså gå mot förnyelsebart och satsa på det?

Det ska man titta på om man ska investera där.

Tror du på den omställningen? Och hur snabbt i så fall?

Shells vd är den som är mest aggressiv. Han har sagt-

-att han tror att oljan toppar i efterfrågan redan 2025.

Oavsett om han har rätt, så är det en indikator-

-på hur Shell kommer att agera och ställa om.

De kallar sig inte oljebolag, utan kraftbolag.

De investerar kraftigt i kraftproduktion, solgenerering-

-naturgas och så vidare.

Equinor, som bytte från Statoil till Equinor-

-som en del i den omställningen-

-har samma filosofi, men inte Shells aggressivitet.

Tror man på den omställningen...

Då ska man satsa på Shell. Sista frågan:

Ghawarfältet. Vad kan du säga om det? Vad är det?

Det är ett mytomspunnet fält i Saudiarabien.

Man hittade det redan på 1940–talet.

Det har sen dess varit det största fältet.

De står för en stor del av de reserver som finns globalt.

Det har producerat i 60–70 år. Frågan har alltid varit...

Det har varit konspirationsteorier runt det.

När tar oljan slut och vad händer då med oljepriset?

Det är rykten om att mängden vatten-

-som man trycker ner i oljefälten ökar markant.

Det som hände bara för några månader sen är...

Saudi Aramco, som är Saudiarabiens oljeproducent-

-ska sälja obligationer.

De har gjort ett 470–sidigt prospekt-

-som i detalj går igenom alla de här faktorerna.

Hur står sig konspirationsteorierna då?

Faktiskt är de inte helt ute och seglar.

Ghawarfältet förväntades kunna producera-

-mellan fem och sex miljoner fat per dag.

Men det blev under fyra miljoner fat.

Har man rätt eller fel? Bra fråga.

Vi lägger inte för stor vikt vid det.

Saudiarabiens reserver räcker i 60-70 år.

Så vi är inte så oroliga.

Dan, vi har fått med väldigt mycket.

Stort tack för alla tittarfrågor.

Det var allt om olja och naturgas.

Tack för att ni var med.

Varför priset på olja och naturgas som det går och hur ska man investera om man är intresserad av sektorn. Dan Lindström, vd på Proxy Fonder, svarar i denna intervju.

Dan Lindström reder bland annat ut hur säsongsmönstret ser ut för olja och naturgas, hur sambandet mellan amerikanska oljelager och oljepriset ser ut.

Brent, WTI, terminsmarknaden, Opec och backwardation är andra ämnen som berörs.

När det gäller oljepriset räknar Dan Lindström med att priset vänder upp igen under det andra kvartalet. Han ser inte ett pris på 80 dollar per fat som uteslutet.

Lindström svarar även på tittarfrågor. Bland annat bjuder han på ett aktiecase som bygger på att det kan komma ett uppköpsbud på Pioneer Natural Resources, precis som det gjort på Andarko.

Dan Lindström resonerar även kring vad som händer med stora oljebolag som Equinor och Shell när oljeefterfrågan toppar, vilket den kan göra så tidigt som 2025.

Slutligen resonerar Lindström om utvecklingen för det mytomspunna Ghawarfältet i Saudiarabien.

Programledare: Ara Mustafa

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.7%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Dometic Group 3.2%
Klövern 3.1%
ÅF 2%
Bonava -1.9%
Lundin Petroleum -2%
Elekta -3.7%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Direkt toppnyheter

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier