Affärslegenden varnar för hög skuldsättning

Välkomna till Börslunch, måndagen den 29 oktober.

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation.

Ordförande i Kollegiet för Svensk bolagsstyrning–

–du sitter i styrelsen för Maersk, har varit vd för Ratos–

–och nu ska du lämna Bonnier. Välkommen, Arne Karlsson.

Många strängar på din lyra. Vad är roligast?

Blandningen, det är sju år sen jag var vd senast–

–och då blir man ganska snabbt obsolet–

–när man inte får en massa intryck.

Att se många bolag och ta med sig erfarenheter–

–in i andra bolag kan man göra nytta med.

Både ideellt...

...och kommersiellt, ja.

Det finns bryggor emellan som man kan dra nytta av.

Under 14 år var du vd för ett Private Equity-bolag–

–och du var väldigt hyllad. Har det blivit svårare–

–för riskkapitalbolagen att klå börsen?

Den branschen har konkurrensutsatts helt annorlunda–

–från den tid när jag började i slutet på 90-talet.

Priserna och belåningsnivåerna är högre–

–och hela branschen har professionaliserats–

–till gagn för näringslivsutvecklingen.

Det behövs såna aktörer även i ägarbranschen–

–men visst är det svårare.

Mycket av överavkastningarna har försvunnit.

De lågt hängande frukterna har försvunnit.

I dag krävs det mycket mer för att vara framgångsrik–

–men det går att vara det även om det kommer–

–att bli betydligt fler agnar som skils från vetet.

Har branschen fått en bättre image?

Det tror jag och många bolag jobbar på sin image–

–och har tagit in sånt som vanliga företag arbetar med.

CSR, hållbarhetsfrågor och sättet att agera med media–

–har man med i sin strategi, vilket jag anser nödvändigt–

–för att branschen ska kunna utvecklas och ha en status.

Många företag gör det på ett bra sätt i dag.

Centralbankerna höjer räntorna–

–skickar upp riskpremierna–

–och många pekar ut Private Equity-bolagen–

–som de stora förlorarna i det hela.

Vad är din syn på just det...?

I den mån PE-bolag är högt belånade–

–så är ju ränteuppgångar negativa–

–men de gäller alla företag och fastighetsinvesterare–

–som är högt belånade.

Det är mer en generell ekonomisk problematik.

Det finns några PE-bolag, kanske främst utanför Norden–

–vars idé är att vara högt belånade–

–för att "squeeza cashflow ut ur bolagen".

Den strategin tror jag inte på själv.

Såna bolag riskerar ju att träffas hårt.

Vid alla kriser ska man titta–

–var de högsta belåningarna finns.

Det är där ränte- och konjunkturnedgångar slår hårdast.

Här bör marknaden vara lite extra vaksam...?

Om man sitter i en sådan belåningssituation–

–så tycker jag det.

Det har varit väldigt skakigt på börserna.

Vad ligger bakom?

Jag är ingen börsexpert längre.

Jag följer de allmänna skeendena, det har man nytta av–

–i allmänna investeringar och annat–

–men jag tror att det handlar om dualiteten som finns.

På ena sidan har vi låga räntor och mycket likviditet–

–och god vinstutveckling.

I andra änden ser vi mängder av hot.

Beroende på var tyngdpunkten ligger för dagen–

–i bedömningen av styrkan på de här krafterna–

–som ju verkligen är motsatta–

–så får det en ryckig utveckling.

Än så länge dominerar den positiva sidan.

Är vi för beroende av låga räntor?

Å ena sidan kan jag säga–

–att när jag själv har varit ute och pratat om såna saker–

–har jag sagt att det är motiverat–

–att realräntorna har gått ner.

En jämviktsrealränta är mycket lägre i dag, tror jag–

–än för tio år sen, men visst skapar det en situation–

–med stora likviditetsflöden.

Lite slarvigt kanske man kan säga–

–att när likviditeten inte används i den reala ekonomin–

–främst till investeringar, men även konsumtion–

–går den till att inflatera priserna–

–på finansiella tillgångar.

Det är ett fenomen som vi ser i vissa branscher nu.

Vi ser väldigt stora rörelser och Goldman Sachs säger–

–att många algoritmer ligger bakom–

–och förstärker rörelserna som vi ser. Är det ett problem?

Ja, kortsiktigt är det ett problem.

I de flesta akademiska undersökningar som jag har sett–

–är börsen semieffektiv.

På medellång sikt så fungerar marknaden–

–men på kort sikt kan det skapa turbulens–

–och möjlighet att tjäna pengar på andras bekostnad.

Man kan inte förbjuda den teknologiska utvecklingen–

–men det finns en problematik–

–som jag inte riktigt ser hur man ska hantera.

Semieffektiv...?

Dynamiken har väl förändrats–

–under din tid med ögat på börsen?

Ja, absolut. Kortsiktigheten, flödet–

–den allmänna kunskapen–

–och hur det faktiskt påverkar företagsledare.

När jag slutade som vd–

–ägnade jag ofantligt mycket mer tid åt andra saker–

–jämfört med när jag började.

Jag ser det när jag jobbar främst med onoterade bolag–

–att man får mer tid över åt det man bör jobba med.

Det finns en svårhanterlig problematik.

Är du oroad?

Ja, man kan vara orolig för det.

Börsen är ju en bra kapitalförsörjningskälla.

Många exempel visar att vid kris–

–fungerar börsen som kapitalkälla.

Attraktiviteten på börsen riskerar att bli sämre–

–när man kan tjäna mer som styrelseledamot i PE-industrin.

Det viktiga är vad företagen fokuserar på–

–och hur långsiktiga man är.

Långsiktighet är ingen ursäkt för dålig performance–

–men det finns en problematik där.

Det här är inte din främsta gren, påstår du–

–men vad ser du på börsen framöver?

Så länge inte lågkonjunkturen kommer–

–eller främst något av de stora strukturella hoten–

–alltså geopolitiska och andra hot–

–skulle jag tro att börsen trendmässigt går uppåt–

–men med fortsatt hög volatilitet.

Jag brukar dock alltid gissa fel gällande börsen.

Du sitter även i styrelsen för Maersk–

–som är väldigt energi- och transportorienterat.

Ni är mitt i en förändring. Kan du berätta helt kort?

Vid ett strategibeslut för ett par år sen beslöt vi–

–att vi skulle bli ett T&L, Transport&Logistic-företag.

Alltså en integratör i vår bransch, shipping och logistik.

Det finns ingen sådan i dag i den delbranschen.

Vi hade åtta gigantiska kapitaltunga affärsområden–

–så det gick inte att satsa och utveckla de här–

–och samtidigt investera i oljeutveckling, tankers–

–oljeborrning osv. Så vi beslöt att skifta ut–

–de energirelaterade tillgångarna till aktieägarna.

Med de pengarna som bas–

–investerade och utvecklade vi transport och logistik.

Hur mycket pengar pratar vi om?

I svenska pengar... Jag tar det från höften.

Vi börjar nog närma oss 100 miljarder i försäljningar.

Det är pengar det med.

Det räcker till en och annan firmafest.

Då är det en "door-to-door-lösning"?

Det är det vi siktar på.

I nån mening är Maersk nåt slags derivat av konjunkturen.

Du kallar konjunkturläget just nu för VVCR.

Vad är det?

"Vem Vinner Chicken Race".

Det kopplar an till det du frågade om börsen nyss.

I ena ändan av stan–

–har vi höga finansiella tillgångspriser.

Vi har geopolitiska hot och finansiella risker–

–som du var inne på apropå hög belåning.

Vi har jättemånga problem som borde leda till–

–att världen är väldigt orolig och marknader föll.

I andra ändan av stan har vi låg inflation–

–god likviditetstillförsel, bra vinstutveckling–

–och stabila, i vissa fall växande, ekonomier.

Det är ett motsatsförhållande–

–som nånstans måste spela ut.

Nånstans måste ekonomisk politik, som ska hantera–

–de här faktorerna, och den lättsamma stämningen–

–från de finansiella marknaderna, krocka.

Frågan är: Vem vinner det här chicken racet?

För 2018 är bedömningen, så länge inget av de stora–

–hoten inträffar, att de positiva krafterna vinner.

Det gissar jag är huvudhypotesen in i 2019 också.

Men nånstans 2019-2020... Man ska följa det noga–

–för nån gång får man sitta här och säga nåt annat.

Då börjar du oroa dig för tillväxten?

Ja, och frågan är om det blir en mild konjunkturnedgång.

Det vore bara bra och skulle ta bort övertryck–

–och kanske överbelåning.

Eller får vi uppleva nåt som lutar mer åt 2008-hållet?

Det är tiotusenkronorsfrågan eller tiomiljardersfrågan.

Den tror jag inte man kan svara på än.

Delvis är vi ju ej kartlagd terräng–

–som jag säger som orienterare.

Delvis är vi ej kartlagd terräng med räntelägen–

–och politiska situationer som vi inte har varit i.

Och handelskriget. Kina. Är du oroad där?

Ja, det skulle kunna ställa till med oerhört stora skador.

Så länge Donald Trump inte får riktigt genomslag hemma–

–men däremot har frihetsgrader att agera–

–i internationell politik, så vänder han sig lätt dit.

Det ser vi även med Erdoğan och Putin. Det är ett sätt–

–att hantera den inhemska opinionen och problematiken.

Eftersom han tyvärr är så oförutsägbar som han är–

–kan det leda till... Arbetshypotesen är att han kommer–

–att fortsätta banka på Kina och Iran.

Jag tror att Kina är uthålligare än USA i det här fallet.

Det kan leda till stora skadeeffekter.

Det är ett stort latent hot.

Men återigen, nästan omöjligt att bedöma.

Stora, stora frågor.

Ja, men slutsatsen är att man ska vara medveten om–

–att de här riskerna finns. Imorgon eller i eftermiddag–

–kan det ha hänt nånting.

Det ska man vara medveten om när man bedömer–

–vilken riskprofil man vill ha på vad man investerar i–

–eller hur man belånar.

Inte lätt att förutspå alltså.

Vi har ju stigande korträntor och dollarn som går upp.

Det här drabbar ju tillväxtmarknader.

Oljepriset stiger.

Är du oroad för världshandeln?

Det är ju a och o för er.

Ja, återigen, handelskrig, lågkonjunktur och annat–

–påverkar naturligtvis Maersk och konjunkturen.

Just nu är situationen fortfarande stabil.

Det återspeglar den allmänna konjunkturen.

Men det är klart att hoten finns och oroar man sig inte–

–så har man inte förstått hur världen ser ut.

Valutan har blivit som ett vapen i världspolitiken.

Ser du det som ett problem?

Det ser jag inte som ett problem personligen.

I dagsläget är det inte avgörande.

Det finns andra frågor som står högre upp på risklistan.

Vad tänker du om dollarn framöver?

Fortfarande är den politik som Trump bedriver–

–samtidigt som han vill ha ner dollarn–

–faktiskt gynnsam för dollarn.

Kortsiktigt finns det en del som talar för att dollarn–

–fortsätter att vara stark. Men på sikt så kommer...

Över tid så svänger det här kring långsiktiga trender.

Inom ett eller två år kanske dollarn är på nerväg.

Men just nu är den upp. Minsta motståndets lag.

Du är också ordförande i Kollegiet.

Hur står sig det svenska regelverket, tycker du?

Det står sig oerhört väl.

Titta bara på hur många multinationella svenska företag–

–vi har i förhållande till befolkningen.

Vi är ett av världens–

–mest exportberoende, men även exportgynnade länder.

Om man tittar på den svenska börsen över 20, 40, 60 år–

–har den gått bättre än de flesta börser i världen.

Vi har ett otroligt väl fungerande näringsliv.

Självregleringen och systemen som vi har är en viktig del.

Sen finns det utbildning och övrigt också.

Men modellen fungerar utomordentligt väl i botten.

Många klagar på att det är krångligt, mycket nya regler...

Kan du hålla med om det?

Nej, för tittar man ut i världen är Sveriges regelverk...

Det förvånar många, inte minst anglosaxare som kommer hit.

I Sverige har vi ett ramverk, men man behöver inte–

–ta tre matskedar salt om man inte vill.

Det utvecklas inom ramverket.

Det klagomålet får man höra, men man får lika ofta höra–

–att vi inte har tillräckligt med regler i vissa frågor.

Det är upp till Kollegiet att se till att hantera–

–strukturella frågor som behöver hanteras.

Man bara för att det poppar upp frågor här och där–

–får vi inte ta in det i koden. Vårt uppdrag–

–är att balansera mellan de olika synpunkterna.

Du nämnde det anglosaxiska systemet.

De rapporterar två gånger per år.

Ja, men det har inte med Kollegiet och koden att göra.

Det där tycker jag är upp till bolagen och marknaden–

–att utveckla.

Så vilka är de viktigaste frågorna för er just nu?

Just nu håller vi på med rundabordssamtal–

–som vi gör en gång då och då. Tre möten före...

En gång då och då?

Kanske vartannat eller vart fjärde år–

–efter behovet av att genomlysa koden.

Vi kommer fram till i vår träffa 50-100 användare–

–och producenter: företag, institutioner–

–aktiesparare med flera. Vi lyssnar på hur de ser på koden–

–och vad som sker i världen för att Kollegiet ska–

–beakta det här i en eventuell revidering av koden.

Vad är de största utmaningarna just nu?

Just nu är det inga jätteutmaningar–

–men om man tittar på vad som händer i andra länder...

Dels diskuteras valberedningarna.

Dels diskuteras hur man ska hantera hållbarhetsfrågor–

–i lagar, regelverk och koden.

Det är de två stora frågorna som vi hittills har stött på.

Trevligt att stöta på dig här i studion.

Stort tack för att du kom.

Tack så mycket.

Ratos före detta vd Arne Karlsson är i dag bland annat styrelsemedlem i Maersk. I Börslunch kommenterar han riskkapitalbranschen, Maersks omstrukturering, läget i världsekonomin och mycket mer.

Det var några år sedan Arne Karlsson lämnade vd-stolen på Ratos. Han menar att det sedan dess har blivit svårare för riskkapitalbolag att slå börsen. Branschen har konkurrensutsatts på ett annat sätt och ”lågt hängande frukter” har därmed försvunnit.

Hög belåning kan komma att bli ett problem för private equity-bolag, men det är inte något som är specifikt för den branschen menar Arne Karlsson:

”I alla kriser ska man ska man titta efter var de högsta belåningarna finns för det är där ränteuppgångar och konjunkturnedgångar träffar hårdast”, säger Arne Karlsson.

Programledare: Petra Bergman.

  • Detaljhandelskriget kommer bli värre21:37

    Detaljhandelskriget kommer bli värre

    Black Friday står för dörren samtidigt som det går tungt för många detaljhandelsbolag. Börslunch passar då på att fokusera på just denna bransch. Gäster är analytikerna Lars Frick och Magnus Råman samt XXL:s vd Ulf Bjerknes.

  • XXL ser hot från Amazon5:49

    XXL ser hot från Amazon

    XXL:s vd Ulf Bjerknes gästar Börslunch för att kommentera den kommande köpfesten under Black Friday, e-handelssegmentet och årets julklapp. 

  • Makron som tynger börsen3:56

    Makron som tynger börsen

    Det globala börsåret ser ut att bli det sämsta sedan 2011. Italien börjar gå EU till mötes i budgetfrågan. De senaste händelserna på finansmarknaderna med Albin Kjellberg och Lena Fahlén.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.4%
NASDAQ-100 1.1%
NASDAQ Composite 1.2%

Vinnare & förlorare

Getinge 13.5%
Paradox Interactive 5.4%
Dometic Group 5%
Nibe Industrier -0.9%
Elekta -1.1%
Intrum Justitia -1.8%
Uppdaterad ons 16:56
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • ”Pappersmassa är det nya guldet”20:14

    ”Pappersmassa är det nya guldet”

    Börsen fortsätter att deppa. För att höja mungiporna är Lars Söderfjell och Georg Norberg inkallade till Börslunch. De snackar bland annat om fondflöden, banker, verkstad, Stora Enso, Saab och bostadspriser.

  • Så ser den italienska krisen ut14:34

    Så ser den italienska krisen ut

    EU ska i dagarna ge sina betyg på medlemsländernas budgetar för nästa år. Landet på allas läppar då är Italien. Roger Josefsson, chefekonom på Macrobond, ser stora utmaningar för landet framför sig.