Nordiska aktier så in i Norden

Välkomna till Börslunch måndag 18 mars.

Den här veckan viker vi till en upptäcktsfärd.

I dag är vi i vackra lokaler: Blasieholmsakademien–

–eller tidigare Utrikesministerhotellet.

Inte bara nya lokaler, men även nya platser ska vi besöka:

I dag ska vi tala om nordiska aktier.

Det gör vi med Tore Marken–

–och Christoffer Aaser-Stene. – Välkomna.

Norska Orklas vd ska sluta. Orkla säljer Abba-sill–

–och Ballerina-kex bland annat. Tittarna är svenska–

–för dem är det inte lika självklart. Och Norsk Hydro–

–får ny vd: Hilde Merete Aasheim.

En kort reflektion.

Först till Hydro som haft en del utmaningar på sistone.

Särskilt i Brasilien.

Så bytet i toppen är inte så överraskande.

Aktiens utveckling de senaste tio åren–

–har inte varit så bra.

Välkommet med ett byte?

Åtminstone ingen överraskning. Men bytet på Orkla–

–är mer överraskande. Peter Ruzicka har suttit–

–i fem, sex år. Det hade varit naturligare–

–att meddela avgången i samband med en ny arvtagare.

Åtminstone jag blev överraskad av att han slutar nu–

–såpass snabbt utan nåt nytt namn finns.

Vänta och se.

Har du nån kommentar, Tore?

Man glömmer att alla vd:ar byts ut med tiden.

Nån byts ut här och var, inget konstigt med det.

Men just den i dag...

Båda har suttit ett tag och det är dags att få in nån ny.

NRC är ett kärt bolag som vi ofta talar om.

Bolaget har haft det motigt. Sen i december–

–har kursen rasat brant utför.

Varför är aktien intressant?

Långsiktigt är det en spännande idé.

Den spårbundna trafiken måste öka.

Tåg, spårvägar eller tunnelbana.

NRC är en av de största aktörerna i Norden.

De har Norge, Sverige och har gjort en fusion–

–med Finlands största bolag. Att sälja–

–till offentlig sektor är svårare. När du får kontrakt–

–går i vågor. Nationella trafikplaner kommer...

Innan de är klara blir det ett vakuum av ovisshet–

–skälet till att kursen sjunkit.

En ny trafikplan kom i Sverige–

–men halvåret före, de senaste sex månaderna–

–skrevs få kontrakt.

Den samtida fusionen med det finska bolaget–

–gav överskott av folk i Sverige.

Marginalen i Sverige har sjunkit och folk friställs.

Det gör att kursen varit dålig.

Men bolaget är billigare nu och frågan nu–

–är om lönsamheten återvänder i Sverige eller inte.

Liknande problem fanns i Norge för ett par år sen–

–men nu är marginalen nära 10 % där.

Är den politiska risken huvudtemat?

På sistone har fokus nog legat på deras senaste uppköp.

Och ett vakuum av i praktiken inga kontrakt i Q4–

–när rapporten kom. Bolaget–

–har gjort totalt 20 transaktioner, 16 uppköp.

Bara ett av dem var dåligt.

Är den svenska kostymen för stor–

–när politiken gör att beställningarna blir för få?

Som Tore sa, man kan inte titta på bolaget kvartalsvis–

–eftersom de är beroende av kontrakt från Trafikverket.

Och inget av dem kom i Q4. "Stop for orders."

Men vi har redan sett att saker börjat ske i orderboken.

Förra veckan fick de en bra order.

Och det är viktigt att se vad som skett med kursen.

Den har sjunkit rätt mycket.

Särskilt ett uppköp som gjordes i Sverige i Q2–

–hade sämre marginaler än förväntat.

Orderstocken var också dålig. En förlust på 30 miljoner.

Får de upp marginalerna?

Ja, de lyckas väldigt bra med utförandet av projekt.

De har verkligen levererat.

Men samtidigt har det präglats av aktieägarna–

–många retail-kunder som måste sälja aktier–

–när kursen faller. Och en flykt–

–på grund av en kommande emission.

I Norge har det talats mycket om det. Det är inte bra.

De behöver nog inte göra den.

Men ingen hade blivit överraskad om de gjort den.

Men kursen är nu så låg att det nog inte är aktuellt.

Rea på järnväg. Vi rullar vidare in i köket.

Inte svenska Nobia, men en dansk spelare som noterades–

–för drygt ett år sen.

Ett danskt bolag som heter TCM.

Bolaget är litet, men inte så litet i Danmark.

I Danmark är bolaget en duktig aktör–

–som har tagit marknadsandelar varje kvartal–

–i fem års tid från Nobia och andra–

–med bibehållen lönsamhet.

När man frågar: Hur kan ni göra det så mycket bättre?

TCM kommer med nyheter varje år.

De planerar att varje år lansera en ny "köksfamilj".

De andra aktörerna har samma kök varje år.

Men TCM hittar på nåt nytt varje år.

De fortsätter att sälja de gamla kollektionerna–

–men har fokus på...

Vad kostar ett kök jämfört med Ikeas?

Lite mer än Ikea, ungefär som ett Nobia-kök.

Nobia har många olika varianter, men TCM sticker inte ut–

–som väldigt mycket dyrare.

De kan anpassa köket bättre efter hur rummet ser ut.

Ett anpassat kök till ett pris ungefär som de andras.

Pris och värdering... Du har med en ev/ebit-graf.

Den verkar ha sjunkit kraftigt.

Ja, marknadsvärdet på TCM är rätt lågt.

Särskilt danska institutioner–

–tycker inte att småbolag är spännande.

De är ointresserade av mindre bolag.

Privatkunder är inte heller så aktiva i aktiehandel där.

Ett vakuum uppstår i ägandet av danska små bolag.

Är det talande för hela danska börsen?

Man vet rätt lite om danska småbolag.

Ja, och det finns knappt nån dansk småbolagsfond.

Och i Sverige finns det ju många.

Men det finns inte där.

Flera danska bolag noteras i Stockholm i stället.

Det låga intresset gör att man kan hitta bolag i Danmark–

–som är billiga. Bra kvalitet, men lågt värderade.

TCM är en bättre variant än Nobia.

Nobia, den större köksaktören i Norden–

–ger mer exponering mot Storbritannien.

Vill man ha en stor exponering mot privatkonsumenten–

–i Storbritannien? Kanske inte.

Danmarks konsument känns stabilare.

I köket kan man laga lax.

En norsk favorit som kanske blivit väl het på sistone.

I värderingsgrafen ser vi Marine Harvest, numera Mowi–

–och branschen generellt. Det verkar dyrt.

Ja, det är lite dyrt.

Priset har tidigare varit p/e 10–

–men nu är det p/e 13.

I laxsektorn ser många blinkande röda lampor nu.

Men ingen törs göra nåt åt det.

Vi hade ett seminarium i Bergen för två veckor sen.

Då gjorde man en undersökning om vad laxproducenterna–

–trodde om laxpriserna år 2020.

De sa 55 kronor per kilo.

Men analytikerna tror 64 kronor.

Var ligger priset idag?

Nu är det 73 kronor per kilo.

Men jag tror att man har höga förväntningar.

Vi tror att efterfrågan blir svagare än tidigare.

På utbudssidan sker det väldigt mycket 2019.

Under andra halvåret ser vi 10 % utbudsökning.

Apropå laxaktierna är det intressant att se på SalMar.

Den aktien har dubblat sin "free float"–

–samtidigt som ETF:er har dubblat ägarskapet i aktien.

ETF-fonderna har drivit mycket av den kursen.

Privata spekulanter alltså?

Småsparare har gått in i laxsektorn?

Nej, det är snarare ETF-fonder som har drivit det.

Samtidigt är Chile intressant.

De har fått fart på marknaden därnere.

Biomassan har ökat kraftigt.

Prognosen är 16 % ökning nästa år.

Samtidigt har de problem med lössen på laxarna.

Men vi ser en del utmaningar, då.

Vi tror inte att man kan vänta sig den magi–

–som laxbolagen har haft, framåt.

Många utmaningar. Håller du med?

Både och, vilket är tråkigt att säga.

Men om man tar estimaten som säljsidan har–

–förväntar de sig att alla laxar är friska.

Det är konstigt att prata om–

–men det blir alltid sjukdomsproblem här och var.

Det här utbudet blir aldrig lika stort som man tror.

Det blir alltid problem nånstans.

Vi tror att utbudet inte blir så stort–

–som analytikerna förväntar sig.

Då kanske estimaten på pris blir lite rimligare.

Du är inte lika dyster som Christoffer?

Nej, men om man tar den långa bilden...

För några år sen gillade ingen lax.

Och nu gillar nästan alla det.

Ska man spela på den långa trenden–

–är det kanske vettigt att sälja.

Men om man jämför laxsektorn med Orkla eller Swedish Match–

–som är stabilt och småtråkigt–

–växer laxsektorn mer än andra konsumentvarubolag.

Och det till en lägre värdering.

Ska man ha lägre värdering på laxbolagen–

–än Orkla eller Cloetta? Nej, det vet jag inte.

Hur jobbar företagen med att få friskare fiskar?

Det är ett av huvudproblemen.

De har inte hittat nån lösning på det.

Och det blir högre och högre kostnader–

–för att de vill lösa sjukdomsproblemet.

De klarar att hantera det–

–men det kostar väldigt mycket pengar.

Så det är ett av huvudproblemen.

Då ska man komma ihåg två saker.

Sjukdomsproblemet nu är inte att man använder antibiotika.

Det används nästan inte alls.

Problemet är lössen på utsidan av fisken.

De är inte farliga i sig, men det ser inte aptitligt ut.

Så det finns en egen fisk som äter lössen på laxen.

Sen har man gjort försök att proviantera mat–

–längre ner i havet för att få bort lössen.

Men det här att bruka antibiotika är ovanligt.

Det är inte det som kostar.

Christoffer, du har med dig ett case som handlar om lax.

Atlantic Sapphire. Du kan väl berätta om det.

Atlantic Sapphire är det bolag som har kommit längst–

–med att odla lax på land.

Det grundades av en person som jobbat länge i laxsektorn.

De började med en mindre anläggning i Danmark–

–där de idag producerar lax på land.

De har tagit in pengar, 600 miljoner senast i maj–

–och bygger en stor anläggning i Miami för laxodling.

När det är färdigt 2026 ska de producera 90 000 ton lax.

Inhemsk amerikansk lax.

Sammanlagt är det samma volym som kommer från Färöarna.

Det här skapar ett stort intresse–

–både på grund av ESG-faktorn och av kostnadsfördelen.

Man har en produktionsanläggning i USA–

–för det kostar 11 kronor per kilo att frakta fisk–

–från Europa till USA.

Man slipper frakta fisken från Norden till USA?

Ja, koldioxidavtrycket blir mindre på transporten.

Man får också färskare fisk.

Från Norge till butiken i USA tar det annars 4-6 dagar.

Från anläggningen i Miami är fisken färdig på måndag–

–och finns i butiken på tisdag.

Du har en bild med dig.

Ser vi att de odlar, eller vad är det vi ser?

Det är en bild av produktionsanläggningen.

Varför bygger man en produktionsfacilitet för lax i Miami?

Det ser ut att ligga på land.

Det ligger på land, på gränsen till Everglades.

En sjuminuterstur från Miami. Jag har varit där själv.

Det som är intressant är att man under marken–

–har mycket tillgång till vatten.

Och det behövs mycket vatten för att kyla ned fisken.

De har en cirka 100 meter djup brunn i marken–

–där de har allt vatten de behöver.

De kan också använda "deposit water"–

–som de rensar och släpper ut igen–

–och kör 2 kilometer ner i marken.

De har fått tillåtelse av Floridas myndigheter–

–att ta den mängd vatten–

–som krävs för produktionen av 90 000 ton lax.

Vi ska stanna kvar i vattnet.

Dagens sista case är ett danskt rederibolag, DFDS.

Vi snackade brexit och du gillade att man slapp brexit–

–i köket, men i rederiet har man brexitrabatt.

DFDS är ett danskt bolag. Hälften av deras verksamhet–

–är transport till och från Storbritannien.

De har så kallade ro-ro-fartyg.

Båtar där lastbilar rullar ombord.

Då kör man både från Göteborg till England–

–men också från Frankrike eller Danmark till England.

Sen har de transport från Turkiet till övriga Europa.

De har gjort väldigt mycket vettigt över en lång tid.

De har fokuserat på avkastning på kapital–

–installerat "scrubbers" på båtarna–

–så att de ligger i framkant jämfört med konkurrenterna.

Och de har blivit en effektiv aktör–

–där konkurrenterna har blivit färre på senare år.

Brexiträdslan har gjort att folk inte vill vara exponerade–

–mot nån som transporterar till Storbritannien.

De ser också de här utmaningarna.

Men oavsett vilket avtal det blir måste man lösa brexit.

De har ett avtal med engelska myndigheter där de köper–

–extra kapacitet från dem när det blir en brexit.

Där drar man in några hundra miljoner extra i intäkter–

–om nu det värsta scenariot sker.

Vi tror ju inte att det värsta scenariot sker.

Då är folk lite för rädda för hur det ska gå för dem.

Då har värderingen och kursen kommit ner mycket.

Den maximala brexiträdslan i kursen var för nån månad sen.

Men vi tror att den kan återhämta sig mycket.

Tack så mycket, intressant att höra om de här–

–nordiska juvelerna. – Börslunch är slut för idag.

Imorgon träffar vi Chris Watling, en brittisk strateg–

–som har oroväckande kurvor att visa upp.

Häng med oss då och tack för idag.

Tack.

Norsk lax och danska rederier är några av branscherna som avhandlas när Börslunch siktar in sig på Skandinavien. Tore Marken från Handelsbanken och Christoffer Aaser-Stene från DNB Markets analyserar bland annat NRC, TCM Group, Mowi, Atlantic Sapphire och DFDS.

Programledare: Matilda Karlsson och Gabriel Mellqvist

  • Det mest märkliga i Fedbeskedet5:29

    Det mest märkliga i Fedbeskedet

    Federal Reserve sänkte som väntat räntan med 25 punkter. Direktionen var oenig om både beslutet och framtiden. Stabil svensk bostadsmarknad. 30 september deadline för Irlandslösning.

  • Turnaroundcase och förvärvsmaskiner18:43

    Turnaroundcase och förvärvsmaskiner

    Småbolag som Rejlers, Distit, Hembla och Cibus är i fokus när Gabriel Isskander från Börsveckan och Stefan Olofsson från Sensor gästar Börslunch. Dessutom snackas det preferensaktier.

  • Spretiga förväntningar på Fed4:13

    Spretiga förväntningar på Fed

    Feds räntebesked i fokus. Saudis oljeproduktion återställs tidigare än väntat. Tuff första dag i högsta domstolen för Johnsons regering. Svensk arbetslöshet stiger kraftigt - men siffrorna kan vara missvisande enligt Kiran Sakaria, strateg på Handelsbanken.

  • Sparkcyklar, fett, skönhet och kryssningar20:25

    Sparkcyklar, fett, skönhet och kryssningar

    Det blir både globala och svenska aktier i dagens Börslunch. Lars-Ola Hellström från Pareto, Niklas Larsson från Swedbank Robur och Andreas Brock från Coeli analyserar bland annat Vostok New Ventures, AAK och Estée Lauder.

  • Viktiga nycklar för Ingves2:52

    Viktiga nycklar för Ingves

    Oljan fortsätter stiga efter attackerna mot Saudis oljeproduktion. Inga Brexitframsteg i Luxemburg för Storbritanniens premiärminister Johnson. I dag väntar tung statistik. Morgonens viktigaste makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.6%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Klövern 3.2%
Sectra 2.7%
Vitrolife 2.7%
Hemfosa Fastigheter -2.1%
Kindred Group -2.7%
Addtech -3%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Oljeattackerna försvårar Feds beslut20:24

    Oljeattackerna försvårar Feds beslut

    Börsen faller tillbaka efter attackerna mot saudiska oljeanläggningar. Detta tar givetvis stor plats i dagens Börslunch som gästas av Marie Giertz från Kåpan och Erik Nordenskjöld från Citroneer. Dessutom intervjuas Lindabs vd Ola Ringdahl.

  • Lindab håller medvetet igen5:32

    Lindab håller medvetet igen

    Ola Ringdahl har varit vd för Lindab i ungefär ett år. I Börslunch berättar han om den snabba tillväxten hittills och hur bolaget nu håller igen för att hitta rätt fokus. 

  • Största prisrusningen någonsin11:29

    Största prisrusningen någonsin

    En händelserik vecka på marknaderna avslutades med attacker mot Saudi Aramco. Priset på olja rusar och hälften av Saudiarabiens oljeproduktion är satt ur spel. Analys av de viktigaste makrohändelserna med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.