Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Vindkraften slår sönder lönsamheten för alla andra kraftslag, inklusive sin egen. Samtidigt gör de nu mycket stora volymerna vindkraft elnäten instabila.

Än mer paradoxalt kan det synas vara är att detta utsläppsfria kraftslag lett till ökade koldioxidutsläpp i länder som storsatsat på vindkraft, som Tyskland och Danmark.

Vid utgången av 2015 beräknas Sverige ha vindkraftverk med en installerad effekt på drygt 6000 MW och enligt vindkraftsbranschens basscenario så kommer den samlade effekten vara 7500 MW till 2018. Detta kan jämföras med de svenska kärnkraftverken som har en samlad effekt på dryga 9500 MW, inklusive de reaktorer, Ringhals 1 och 2 och Oskarshamn 1 och 2, som har en samlad effekt på knappt 2900 MW. Så någon gång runt 2020 kan vindkraften beräknas passera kärnkraften vad gäller installerad effekt.

Produktionsmässigt är emellertid kärnkraften fortsatt mycket viktigare än vindkraften. Tillgängligheten, andel av tiden under året som de producerar el, för kärnkraften ligger runt 80 procent (men där de reaktorer som ska stängas ner historiskt har haft en klart lägre tillgänglighet) då de regelmässigt stängs ner för revision och underhåll under delar av sommaren. Vindkraftens tillgänglighet ligger på en fjärdedel av detta.

Men för lönsamheten och prisbildningen är den nyttjade effekten en viktigare parameter. För el har ju än så länge den egenheten att den måste konsumeras samtidigt som den produceras.  Effektbehovet i Sverige varierar mellan som lägst 10000 MW under sommaren och upp emot 30000 MW vid extrem kyla under vintern.

Så under sommarhalvåret när det råder goda produktionsförhållanden för vindkraften så är det inte omöjligt, eller snarare högst sannolikt, att elpriserna börjar gå mot noll och även bli negativa, som i Danmark och Tyskland. (Se mer i Nyhetsrummet från 4 nov.)

För även om alla kärnkraftverk stängs ned samtidigt för revision och packningsbyten, så är det svårt att reglera ned vattenkraften när tillrinningen är som högst. Den installerade effekten vattenkraft uppgår till drygt 16000 MW. Så vid fullt drag i vindsnurrorna så är risken påtaglig att vattenkraftverken tvingas spilla vatten, leda det förbi turbinerna, om effektbehovet, inklusive möjlig export, är mindre än produktionen.

Det kan också sägas att exportmöjligheterna till exempelvis Danmark och Tyskland är små under sådana förhållanden, då samvariationen mellan dessa länders vindkraftsproduktion och den svenska är stor. Risken är uppenbar att priset därmed går mot noll och till och med blir negativt.

Och ju mer vindkraft som installeras ju större blir den momentana prispåverkan, men också utsträckningen med mycket låga priser över säsongen. Samtidigt är vindkraften en svårprognostiserbar kraftkälla.

Svenska Kraftnät räknar i sina produktionsprognoser med en tillgänglighet för vindkraft på 7 procent. Vid extremt kalla dagar, som normalt sammanfaller med rejäla högtryck, är tillgängligheten för vindkraften mycket låg, vilket i sig gör att det måste finnas en stor och dyrbar tillgänglig reservkapacitet för att täcka upp för detta.

 När vintern slår till mot vattenkraftverket i Porjus, Vattenfalls första stora kraftverk, och fortfarande en av Sveriges största.   Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX

Vinter i Porjus, Vattenfalls första stora kraftverk – och fortfarande en av Sveriges största.

Men med ett behov att täcka upp för den volatila vinden, och i väsentligt mindre men ändå växande utsträckning solenergi, så måste den snabba reglerbarheten öka ännu mer. Detta står dock i strid med den föreslagna svenska mycket strikta implementeringen av EUs vattenverksamhetsdirektiv.

För elkunderna har vindkraftens inträde varit mumma. Samhällsekonomiskt är det nog ett sämre utslag. Investeringarna i vindkraften har inte varit lönsamma, där både Vattenfall och EON har fått skriva ner äldre parker med miljardbelopp under det senaste året.

Lönsamheten för nyinstallerad vindkraft är också låg, även om de har blivit klart billigare att bygga mätt i kostnad per producerad kilowattimme. Problemet är som nämnts att den samlade vindkraftsproduktionen har blivit så prispåverkande att ytterligare utbyggnad av allt större kraftverk riskerar att sänka elpriserna mer än den sänkta kostnaden när det blåser.

Nedskrivningarna av de fyra nedläggningsbeslutade men tekniskt fullt funktionsdugliga kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 samt Oskarshamn 1 och 2 uppgår till runt 30 miljarder kronor.

 Foto: Björn Larsson Rosvall / SCANPIX

De två Ringhals-reaktorerna kan snart vara historia.

Dessa beslut är också ett utslag av de låga elpriserna, som nu ligger runt den svenska kärnkraftens marginalkostnad, men framför allt ett försök att genom strypt utbud höja priserna. Om de lyckas med detta eller inte beror mycket på hur utbyggnaden av vindkraft kommer att utvecklas.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.