Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

I förra veckan gästades Sverige av Liemannen, som visade sig tala amerikansk engelska med släpig accent.

Men Donald Trump var väl i Saudiarabien? säger ni.

Visst, men det är inte honom vi tänker på här. Inte heller någon farlig Hollywood-skådis från filmer som ”Dawn of the Dead” eller ”Armageddon”. Döden kom till Stockholm i skepnad av en timid expert på robotisering och artificiell intelligens.

Med bestsellern ”Rise of the Robots” har Martin Ford förskjutit tolkningen av automatiseringen till den mörka sidan, och fördjupat de tekniska förklaringarna till några av vår tids viktigaste trender. När västvärldens ekonomiska tillväxt och jobbskapande går i stå – trots gränslösa stimulanser – är förklaringen i första hand maskinell. När trettio tusen amerikaner årligen dör av opiater eller när USA väljer en mental femåring till president är det robotarna som spökar i bakgrunden.

Nästa industriella revolution kommer inte att ha många likheter med den förra, om man ska tro Martin Ford. ”Electricity is a tough act to follow.” Mekaniseringen och elektrifieringen för hundra år sedan hade nästan enbart positiva effekter i människors vardag. Fram till ungefär 1980 följdes också produktivitet, lönehöjningar och konsumtion åt i en stigande kurva som förstärkte sig själv, och gav politisk acceptans för omtumlande samhällsförändringar.

Inte nu längre. Gapet mellan produktivitet och lön har inte ökat lika dramatiskt i Sverige som i USA, men trenden är överallt densamma. En allt mindre arbetsstyrka skapar allt större vinster som kommer en allt exklusivare grupp till del. De politiska effekterna har vi redan sett, i form av tilltagande ilska och populism. De ekonomiska effekterna är mer omdiskuterade, men mycket talar för att den svaga tillväxten i grunden beror på snedfördelning av köpkraft och framtidstro. Miljardärerna kan inte köpa hur många yachts som helst. Skuldsatta och otrygga konsumenter kan inte hålla efterfrågan uppe.

Nutidens företagssuccéer som Google och Facebook har omsättning och vinster som kan jämföras med industrijättars som Ford och General Motors före IT-revolutionen, men med en bråkdel av de anställda. Youtube startades 2005 av tre personer och såldes två år senare till Google för 1,65 miljarder dollar. När Facebook köpte Whatsapp för 19 miljarder dollar 2014 värderades var och en av de 55 anställda till 345 miljoner dollar.

Den robotisering och globalisering som gjort västerländsk arbetarklass överflödig kommer nu efter de välbetaldas och välutbildades jobb, inte minst i finanssektorn. Självlärande algoritmer lär ersätta en stor del av dem som knegar inom till exempel bank, försäkring, rättsväsende, sjukvård, media. Och slakten av så kallade enkla jobb är långt ifrån över. Enbart McDonalds sysselsätter idag 1,8 miljoner människor världen över – vad ska de göra när snabbmatsbranschen automatiseras?

Mycket av det som svensk politisk debatt kretsar kring är naturligtvis viktigt – utbildning, enkla jobb, integration, företagande, innovation – men det är tydligt att varken de borgerligas ”arbetslinje” eller socialdemokratins ”välfärd” förslår inför utmaningen från robotarna. Framtidens köpkraft måste fördelas på ett nytt och intelligent sätt, utan att knäcka incitament till arbete eller ställa grupp mot grupp. Full sysselsättning kan vi glömma.

Industrialisten Henry Ford löste knuten 1914, när produktionen av den legendariska T-Forden kombinerades med fördubblade löner till arbetarna, så att de kunde köpa sina egna produkter. Den här gången måste politiken hjälpa till. Martin Fords rekommendation heter medborgarlön.

Alternativet till fördelningspolitik är inte bara ekonomisk stagnation utan också konflikter. Som framgår med önskvärd tydlighet av två andra uppmärksammade böcker – Thomas Pikettys ”Kapitalet i tjugoförsta århundradet” och Walter Scheidels ”The Great Leveler” – så har radikal utjämning av välstånd historiskt alltid skett med våld.

Valet mellan krig och höjda barnbidrag ser rätt enkelt ut.

Se även: Smarta maskiner kräver smart fördelningspolitik 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.