Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Den här veckan börjar med en svag svensk krona mot dollarn, en bit över 8,70 kronor. Efter fredagens amerikanska jobbstatistik räknar finansmarknaden nu med att Federal Reserve gör en första räntehöjning redan i år. Och dollarn stärks. Det är bra för Stefan Ingves och Riksbanken, som vill se så svag krona som möjligt för att få upp inflationen. Och kronan är väldigt svag mot dollarn sett över de tio senaste åren. Tyvärr är den starkare mot euron.

Frågan är dock om USA nu tar ledningen i en räntehöjningscykel där såväl ECB som Riksbanken så småningom kan följa med uppåt –  utan att stärka de egna valutorna.

Riksbankens reporänta ligger på minus 0,35 – extremt duvaktigt. Men en amerikansk ränta på 0,5 procent, eller 1 procent eller till och med 2 procent är inte heller det särskilt mycket. Och mer kanske det inte blir om det inte blir någon ordentligt tillväxt.

Så ett problem för Sverige är följande: Om den svenska räntan till slut börjar höjas, vid vilken nivå blir den ett problem för bostadsmarknaden? Kan någon säga att 2 procents ränta är alldeles för mycket för bostadsmarknaden? Det är ju fortfarande en låg ränta. Vad Riksbanken gör eller inte gör kan ses som betydelselöst ur den synvinkeln.

Nyligen publicerade Adair Turner boken Between debt and the devil, som handlar om vilka åtgärder som han anser måste till för att minska skuldsättningen i väst – för att undvika en ny finansiell katastrof.

Adair Turner är inte vem som helst, tidigare var han brittisk arbetsgivarchef, jobbade bland annat på bankerna Merrill Lynch och Chase Manhattan. Och så var han chef för den brittiska finansinspektionen, ett jobb han tillträdde bara ett par dagar efter att Lehman Brothers gick under och finanskrisen exploderade.

Adair Turner skriver bland annat om hur stor del av av investeringarna som är improduktiva, det vill säga går till köpet av existerande tillgångar som fastigheter. Och om vikten av skuldkvotstak, det som vår svenska finansinspektions nytillträdde generaldirektör Erik Thedéen föreslagit – med förväntad kritikstorm som svar.

Kanske blir det en begränsning hur mycket vi får låna i förhållande till vår inkomst. Kanske inte. Men sannolikt ser de svenska hushållens konsumtions- och investeringsmönster annorlunda ut om ett par år. Frågan är då om den omsvängningen sker i panik eller i lugn och ro.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.