Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Demokratiska val påverkar marknaderna på minuten, vi såg det senast i Frankrike, men vad är det egentligen som driver väljarna numera?

Det senaste året har många invanda föreställningar gått upp i rök. Opinionsmätningar är inte att lita på. Stora partiers gamla meriter är värdelösa. Höger-vänster-skalan förvirrar mer än förklarar.

För oss som vuxit upp med denna skala – lika självklar som upp och ner – är det här förstås skitjobbigt. En titt på sociala medier räcker för att se hur majoriteten fortfarande kategoriserar sig själva och andra som ”höger” eller ”vänster”, och hur denna tvångströja gör alla vilsna.

Man anade att det var nya tider när många som gillade socialisten Bernie Sanders gick rakt i famnen på narcissisten Donald Trump. Vad som helst kändes bättre än häxan Hillary, särskilt att straffa ”etablissemanget”.

Första omgången av det franska valet följde samma mönster. Högerextremisten Le Pens ekonomiska program var snarlikt vänsteryttern Mélenchons. När den sistnämnde får kalla handen av väljarna – likt Sanders i USA – blir det en öppen fråga om han och hans väljare ska sluta upp bakom fascisten eller liberalen.

Glöm allt du lärt dig om höger och vänster. Nu är det andra skalor som gäller, och de handlar mera om psykologi än om ideologi.

Några nya dimensioner är uppenbara och har diskuterats flitigt efter Brexit och Trump: öppenhet mot slutenhet, frihet mot auktoritet, ansvar mot populism, framtid mot nostalgi, etablissemang mot outsiders, urbana centra mot avfolkad periferi.  Alla skalorna har sin relevans, men ingen av dem fångar ensam det som pågår.

En underskattad faktor är bestraffning. Stora skaror av väljare vill straffa en svekfull och glassig elit – vad de uppfattar som att sparka uppåt – och/eller se tuffare behandling av brottslingar, flyktingar, fripassagerare – alltså sparka neråt.

Kanske finns här den viktigaste dimensionen i modern politik. Straff mot framsteg. Frågan man måste ställa sig inför kommande val i Frankrike, Storbritannien Tyskland blir i så fall: Hur bittra är väljarna? Hur högt pris är de beredda att betala för tillfredsställelsen i att se andra lida?

Få förväntar sig lösningar på sina egna problem från politiker som Trump, Le Pen, Wilders eller Åkesson. Man förväntar sig att den starka ledaren ska klämma åt någon annan. Ju mindre du har att förlora, desto mer lockande kan revanschen förefalla, men mekanismen är mer komplicerad än så. Det handlar om allas våra drömmar och anspråk i förhållande till verkligheten, mot bakgrund av snabba förändringar och skiftande kulturer.

Skatterna hör delvis också till denna matris. Det är skönt att se någon annan betala. Frankrike och Sverige har som bekant bland de högsta skattetrycken i världen, men kanske av olika anledningar.

Med en fördomsfull och svepande beskrivning kan man säga att socialismens drivkraft i vodkabältet är avundsjuka medan den i vinbältet är bekvämlighet. Katoliken sitter gärna på kafé och låter staten betala. Lutheranen jobbar gärna och avstår halva lönen till överheten, bara grannen är minst lika hård mot sig själv.

Att döma av reformtakt och offentlig skuldsättning är den sistnämnda varianten av politisk överambition lättast att komma till rätta med – det går ju klart bättre ekonomiskt för Sverige än för Frankrike. Hurra! Det betyder i förlängningen att straffröstandet är en svagare kraft än önskan om trygghet, tillväxt, rättvisa och njutning. Än lever alltså EU, frihandeln och de mänskliga rättigheterna.

 

SE ÄVEN: ”Skattesystemet håller på att krackelera” 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.