Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Mellan klockan 21 och midnatt förra tisdagen skickade nätverksföretaget Eltel ut sju pressmeddelanden, det ena mer häpnadsväckande än det andra.

Mindre överraskande var att finanschefen Gert Sköld lämnade. Han sjukskrevs redan i november. Mer oroväckande för aktieägarna var beskedet om en nyemission på 1,5 miljarder kronor.

Klart sensationellt var att revisorerna avstyrkte ansvarsfrihet för före detta ordföranden Gérard Mohr och tidigare vd:n Axel Hjärne. Och så toppnumret: bolaget polisanmälde Hjärne på misstankar om bokföringsbrott och svindleri.

Det är ovanligt att revisorerna avstyrker ansvarsfrihet och polisanmälan mot en tidigare vd är utomordentligt sällsynt i ett så stort bolag som Eltel. Jag kommer på rak arm bara på Eniro i hygglig närtid.

Och allt som såg bra ut bara ett halvår tidigare! Så i oktober 2016 utfärdade bolaget en vinstvarning som skickade ned aktien 41 procent. Den har aldrig repat sig. Därefter har det kommit ytterligare tre vinstvarningar samt annan olycksbådande information med releasefloden förra veckan som förödande crescendo.

Är det slut nu? En ny styrelse väljs vid årsstämman den 1 juni. Den erfarne Håkan Kirstein tog över som vd i höstas och är den som har hittat liken i garderoben och lett uppröjningsarbetet. Nyemissionen bör också vara tillräcklig för att ge det i grunden lönsamma bolaget nödvändig stabilitet. För bolagets del finns alltså anledning att hoppas att Eltel nu vänder blad.

Men ägarna då? Ska de bara hacka i sig förlusterna. Nej, jag tycker inte det. Det som har skett i Eltel är så förbluffande att ansvarsfrågan behöver drivas i botten. Och då tänker jag inte straffrättsligt – det får polis och åklagare sköta – utan civilrättsligt.

Om det finns utsikt att få skadestånd av den tidigare ledningen och säljarna, riskkapitalbolaget 3i, bör det prövas. Och framför allt bör den här frågan besvaras: Kan säljaren av ett börsbolag friskriva sig från dolda fel när bolag noteras?

Dagens Industri har kartlagt Eltels väg till börsen i februari 2015, samt vad som sedan skedde fram till katastrofen (se nedan). Bilden som tonar fram är att säljarna sminkade upp bruden ordentligt innan hon bjöds ut. Det är nu inget ovanligt, så gör riskkapitalister regelmässigt. Men i det här fallet finns det tecken på att säljarna medvetet skapade en orealistisk förväntansbild hos köparna.

”Jag tycker det är uppenbart att 3i signifikant hade dragit upp risknivån i bolaget väldigt nära inpå börsnoteringen. Det tycker jag står utom tvivel, och att det man sålde till oss och andra investerare egentligen var något annat än vad man förespeglade”, sa Joakim Rubin, grundare av Eltels nuvarande största ägare, hedgefonden Zeres, till DI häromdagen.

Han fick också frågan om storägarna – som även inkluderar Fjärde AP-fonden, Robur och Första AP-fonden – diskuterar att stämma 3i. Han gav inget rakt svar utan sa att frågan är komplicerad. Och det är den förstås. Att i efterhand bevisa vad någon visste eller inte visste men eventuellt borde ha vetat vid en given tidpunkt kan vara nära nog omöjligt. Det kan krävas bandupptagningar, mejlväxling eller liknande för att lyckas.

Men oaktat detta, och de resurser i termer av tid och pengar, som en process tar i anspråk, vill jag uppmana – nej, vädja! – till Zeres, Robur och AP-fonderna att driva detta vidare. Och inte bara mot säljaren 3i utan även revisionsbyrån PWC, ledningen som sålde in aktierna och kanske också rådgivarna BNP, SEB och Morgan Stanley.

Varför? Jo, därför att om Eltel var en scam riktad mot aktiemarknaden så är det viktigt att visa att det är oacceptabelt. Och att det blir dyrt att ägna sig åt sådant. Om inte i reda pengar, så i alla fall i termer av oönskad publicitet. Och om det inte går att få tillbaka pengar för aktier man har köpt på felaktiga premisser, ja, då är det viktigt att aktiemarknaden får veta det också.

 

Eltel-skandalen i korthet

  • Eltel ägdes av riskkapitaljätten 3i och franska BNP. Dessa beslöt börsnotera bolaget i februari 2015. Rådgivande banker var BNP, SEB och Morgan Stanley.
  • Inför noteringen åkte Axel Hjärne och finanschefen Gert Sköld runt bland institutioner och sålde in aktien med hjälp av en rosig bild av framtiden och bolagets potential på olika marknader. Enligt DI:s källor varnade mellanchefer i bolaget tidigt för att prognoserna var ouppnåeliga.
  • I samband med noteringen fick ledningen och ordföranden en specialbonus på totalt 200 miljoner kronor.
  • Efter listningen gick aktien mycket bra och etablerade sig kring hundralappen, 50 procent över noteringskursen.
  • I juni 2016 meddelade vd Axel Hjärne att han skulle sluta. I samma veva sålde 3i och BNP resterande aktier.
  • I augusti tillträdde Håkan Kirstein som vd och i oktober kom den beryktade första vinstvarningen som sänkte kursen drygt 40 procent.
  • Problem fanns på flera håll, bland annat projekt i Afrika som var kraftigt övervärderade och måste skrivas ned.
  • Under hösten sålde Axel Hjärne aktier i Eltel för cirka 30 miljoner kronor.
  • I våras gav Eltel både sin revisionsbyrå PWC och advokaten Axel Calissendorf i uppdrag att gå igenom vad som hänt i Eltel. PWC avstyrkte ansvarsfrihet för Axel Hjärne och Gérard Mohr. Styrelsen polisanmälde Hjärne för bokföringsbrott och/eller svindleri.

Källor: Dagens Industri, Eltel

SE ÄVEN: Jon Åsberg: ”Eltelaffären luktar ofräscht”  

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.