Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Vare sig man sysslar med sport, politik eller pengar så finns det en enkel grundregel: Ta inte ögonen från bollen!

Just nu riktas blickarna mot USA-val, EU-kris, Syrien-krig, Kina-ekonomi och terrorism. För specialintresserade deppare har även Japan, Brasilien, Italien, Grekland, Ryssland och Turkiet en del att erbjuda.

Den som sitter i ett tradingrum eller ett finansdepartement borde fokusera på en vanligtvis mera stillsam boll:

Tyskland.

Den stabilaste stormakten tonar plötsligt fram som ett destillat av vår tids ekonomiska och politiska utmaningar. Förbundskansler Angela Merkel har haft en dålig vecka, och hennes problem är allas problem.

Det tyska riket har ofta varit katalysator för förändringar med konsekvenser långt bortom Rhen och Elbe: Första världskriget, tyskarnas bidrag till ryska revolutionen och det Osmanska imperiets upplösning, nazismen, Tysklands delning som epicentrum i det kalla kriget, återföreningen som banade väg för eurosamarbetet.

Vilken aspekt av den moderna europeiska historien man än betraktar tycks både det bästa och det värsta ha utgått från Tyskland. Så vad antyder de senaste nyhetsbulletinerna om färdriktningen framöver?

Tonläget från EU-toppmötet i Bratislava gjorde ingen människa glad. När allt gungar brukar stadgan komma från förbundskansler Angela Merkel. Inte nu längre.

Motgångarna i de tyska regionalvalen för etablerade partier – och motsvarande framgång för högerpopulistiska Alternativ för Tyskland – har ritat om kartan. Merkel backar nu från den öppna famnens politik, och sina egna bevingade ord när flyktingströmmen var som stridast 2015: ”Wir schaffen das” – Vi klarar det.

Mungiporna är ned för Angela Merkel. Foto: Michael Sohn/AP

Mungiporna är ned för Angela Merkel. Foto: Michael Sohn/AP

Tyskarna fixade inte anstormningen, i varje fall inte politiskt. Merkels grandiosa gest bidrog till att attrahera en miljon migranter. Sedan stramades mottagandet åt. Nu är tiden kommen för ursäkter och efterklokhet.

AfD kan snart bli det första extremhögerpartiet i Förbundsdagen sedan andra världskriget. Angela Merkels självspäkning innebär en anpassning, kanske en uppladdning för hennes fjärde kansler-kampanj. De tyska regionalvalen speglar det nya mönstret i hela västvärlden, inklusive vårt land med Sverigedemokraterna i vinnarhålet inför 2018. Överst på dagordningen kommer migrationen. Sedan kommer ingenting. Sedan kommer jobb-vård-skola-bidrag – som anses hotade av migrationen …

Ekonomiska eller humanitära argument har blivit sekundära i förhållande till nationell gemenskap och en diffus belägringskänsla. När Merkel erkänner att löftet ”Vi klarar det” var en tom slogan innebär det en historisk vändpunkt – för Tyskland, för EU, för flyktingpolitik i allmänhet och för henne själv.

Ett väl så symbolladdat problem med potentiellt tråkiga följder för globaliseringen är amerikanska myndigheters böteskrav på Deutsche Bank, för hanteringen av säkerheter i samband med finanskrisen. Böter på 14 miljarder dollar, ålagda en bank värd 20 miljarder, har inte höjt humöret i den sektor som redan reglerats till oigenkännlighet sedan Lehman Brothers för åtta år sedan.

Att redan pressade banker ser sina aktiekurser gå ner i källaren är illa nog i det skakiga läge världsekonomin befinner sig, om sårbarheten i systemet ökar och krediter stryps. Lika allvarligt är det asymmetriska handelskrig som anas i bakgrunden.

EU-kommissionen har drivit processer mot sökjätten Google, som anklagas för att strypa konkurrens och innovationer genom sin marknadsposition. Resultatet där kan bli böter på tiotals miljarder dollar. Många kopplar också de amerikanska kraven på Deutsche Bank till EU:s aktion mot Apple på grund av företagets skatteslarv på Irland. Även Telia har som bekant fått en släng av sleven, med kravet på 12 miljarder kronor för mutor i Centralasien. Handelskrig med legala medel, eller heroiska amerikanska insatser för att jämna ut och städa upp globaliseringens spelplan? Tolkningen beror nog på var betraktaren sitter i förhållande till Atlanten.

Även om fall som dessa inte har direkta beröringspunkter med varandra så är de stora och viktiga nog att mobilisera respektive länders regeringar. Lägg till detta de folkliga stämningar som underkänner globaliseringen – till höger med sikte på den fria rörligheten av människor, till vänster med sikte på den fria rörligheten av varor och kapital.

Demonstrationer i den tyska staden Bautzen 18 september. Foto: Jens Meyer/AP.

Demonstrationer i den tyska staden Bautzen 18 september. Foto: Jens Meyer/AP.

Aningen otippat har Tyskland blivit ett centralt slagfält i denna ideologikamp. Trots att ekonomin går som ett schnelltåg – sommarens siffra 43,6 miljoner tyskar i arbete är den högsta sedan återföreningen 1990 – så växer motståndet mot frihandeln. Vid sidan av Österrike upplever Tyskland nu den mest protektionistiska mobiliseringen inom hela EU, med massdemonstrationer och ökande tryck på regeringen.

Stämningen är lika oroande som motsägelsefull, i detta exportberoende Tyskland där den privata konsumtionen äntligen har tagit fart, stödd på ultralåga räntor och en frisk arbetsmarknad. Den disponibla inkomsten steg med 2,4 procent förra året och den officiella arbetslösheten är nere på måttliga 6,1 procent. Nästan en kvarts miljon nya bilar registrerades i augusti, 8 procent fler än för ett år sedan.

I denna skördetid pressas alltså Angela Merkel från bägge håll, av AfD som profiterar på flyktingvågen och en vänster som rasar mot frihandeln. Allvarligast på medellång sikt är att regeringens handlingsutrymme snävas in, till exempel om banksektorns problem skulle bli akuta. Böteskraven på Deutsche Bank kommer alltså vid en sällsynt olycklig tidpunkt – om syftet är att göra finanssektorn och globaliseringen mera robust inför nästa storm.

Medan vi stirrat oss blinda på London och Washington har Berlin seglat upp som symbol för ett historiskt välbekant stämningsomslag. Kanske hög tid att knappa in frasen ”déjà vu all over again” på Google Translate, för översättning till tyska.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.