Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Hur mycket skulle du vara beredd att betala för en tulpan? I 1630-talets Holland kunde den kosta dig hela ditt hem och kanske mer därtill.

Den då exotiska blomman blev på några år högsta mode bland överklassen, men dess extrema prisökning attraherade också vinsthungriga spekulanter. Tulpanpriserna rusade snabbt till skyhöga nivåer – bara för att plötsligt kollapsa. Börslunch-sketchen utspelar sig den 3 februari 1637, dagen då den mytomspunna bubblan sprack.

Idag kännetecknas Holland av färgglada tulpanfält, men det är faktiskt inte därifrån blomman ursprungligen kommer. Tulpanen härstammar från de centralasiatiska länderna Kazakstan, Tajikistan och Afghanistan. Till Holland kom den i slutet av 1500-talet.

Carolus Clusius

Carolus Clusius

Infekterade blommor mer värdefulla än friska
Den holländske botanikern Carolus Clusius var en av de första européerna som fascinerades av blomman. Genom att kombinera olika typer av tulpaner lyckades han odla fram flerfärgade varianter. Detta kallade han för ”tulpanbrytning”. I dag vet vi att färgmutationerna orsakas av virus, men på den tiden sågs det som något revolutionerande och mystiskt. I samband med tulpanbubblans upphaussade värderingar skulle de infekterade blommorna komma att bli ännu mer värdefulla än de friska.
Till en början var det bara en exklusiv klick av botaniker som hade tillgång till tulpanlökarna. Om Clusius hade vaktat sina odlingar mer noggrant hade tulpanen kunnat förbli en exklusiv och sällsynt blomma. Men enligt historien plundrades hela hans plantage, och tjuvarna sålde tulpanerna vidare. Då tog den holländska tulpanhandeln ordentlig fart.

Under de följande decennierna blev tulpanen snabbt högsta mode bland överklassen. Priserna började stiga och varje vecka presenterades nya, mer exklusiva och ännu vackrare varianter av blomman. Botanikerna gav dem ståtliga namn som ”Admireal van der Eijck” och ”General of Generals”. Målet var att framställa den mest åtråvärda tulpanhybriden. I början handlades tulpanerna endast mellan personer som faktiskt ämnade att plantera dem. Men i takt med att priserna fortsatte stiga attraherades en ny typ av aktörer som inte var intresserade av blomman i sig. Dessa var bara ute efter att tjäna snabba pengar på köp- och säljhandel. Fler och fler gav sig in i leken. 

Den relativt enkla och lättillgängliga tulpanhandeln skapade plötsligt enorma förmögenheter åt helt vanliga människor. Att priserna skulle fortsätta stiga var de flesta övertygade om. Tulpanen var en statussymbol som den rika överklassen tycktes betala vilket pris som helst för. På 1620-talet ville en aktör byta ett stort lägenhetshus mot tio tulpanlökar av sorten ”Semper Augustus”. Förbluffande nog avstod tulpanägaren från erbjudandet, tydligen ansåg han att inte ens ett hus motsvarade de tio tulpanernas värde.

Semper Augustus

Semper Augustus

Terminshandelns födelse
Under de följande åren blev det alltmer tydligt att det fanns större vinstmöjlighet i tulpanlökarna än blommorna i sig. Eftersom tulpanerna bara blommade under sommarhalvåret började man även handla med framtida lökar och odlingar. På 1630-talet utvecklade holländarna därför den allra första terminshandeln. Handeln skedde i pubar där deltagarna fick betala ett courtage, eller på den tiden ”vinpengar”, på cirka 2,5 procent av varje transaktion. Holländarna gav terminshandeln namnet ”windhandel”, alltså vindhandel, eftersom inga faktiska tulpaner bytte ägare. År 1633 var kontraktet på en enda lök av ”Semper Augustus” värd 5 500 av dåtida valutan gulden. Fyra år senare handlades löken för det dubbla; 10 000 gulden. Tulpanmanin blev bara värre och värre samtidigt som priserna blev alltmer orimliga.

Utan förvarning kollapsade marknaden den 3 februari 1637. Raset inleddes i staden Haarlem där köpare plötsligt vägrade betala de astronomiska priserna. Det räckte för att sätta igång en dominoeffekt av säljpanik. På bara några veckor raderades 90 procent av tulpanernas påstådda värde. Rätt som det var hade även terminskontrakten slutat respekteras. Tidigare hade vissa av dem varit 10 gånger mer värda än en skicklig hantverkares årslön. Plötsligt betraktades de bara som papperslappar utan något egentligt värde.

Samtida satir (ca 1940) som framställer spekulanterna som tanklösa apor i överklasskläder. A Satire of Tulip Mania av Jan Brueghel d.y.

Samtida satir (ca 1940) framställer spekulanterna som tanklösa apor i överklasskläder. A Satire of Tulip Mania av Jan Brueghel d.y.

Tulpanbubblan resulterade ekonomisk katastrof för de spekulanter som deltagit i handeln. Vissa hade sålt sina hus i hopp om att tjäna snabba pengar. Skuldtvisterna pågick i åratal, och några år senare drabbades Holland av en ekonomisk depression.

I dag låter det löjeväckande med blommor värda mer än hela hus. Men fundera då på följande: Sedan 2006 har USA:s centralbank, Europeiska centralbanken och Bank of Japan tillsammans tryckt inte mindre än tio biljoner dollar för att hålla igång ekonomin och derivatmarknaden är större än någonsin. Banker som JP Morgan och Deutsche Bank sitter tillsammans på derivat med underliggande värden på 2,5 gånger världens totala BNP. Men hur mycket kan de egentligen vara värda? Kanske är vi inte så olika 1600-talets holländare ändå.

Johan Fohlin

Tulpanindex 1634-1637

Tulpanindex 1634-1637

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.