Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Priset på svenska skogsfastigheter trotsar gravitationen i råvarusektorn.  Är det ett tecken på en sund stabilitet i en volatil omvärld, eller finns det liksom för den heta svenska bostadsmarknaden anledning att befara att det har pumpats upp en prisbubbla?

På torsdagen publicerade den dominerande fastighetsmäklaren LRF Konsult sin statistik över prisutvecklingen på svenska skogsfastigheter för 2015. För riket som helhet visar den på en prisuppgång på 4,8 procent. Uppgången är emellertid inte jämnt fördelad över det avlånga landet, utan den största prisuppgången har skett i Södra Sverige med en nära sjuprocentig uppgång. I den norra delen har priserna endast stigit med en knapp procent. Detta gör att en kubikmeter stående skog betalas mer än dubbelt så mycket i södra Sverige mot norra Sverige, 567 respektive 250 kronor.

Skogsmarkspriserna i södra Sverige har därmed passerat den tidigare pristoppen från 2009. För norra Sverige har priserna emellertid fallit med nästa 20 procent sedan denna topp. Fundamentala förklaringar till denna stora skillnad är en genomsnittlig mycket bättre tillväxt, högre och längre träd vilket ger lägre avverkningskostnader och klart kortare transporter till industrierna. Dessutom gör den tuffa konkurrensen bland sågverken i södra Sverige att timmerpriserna är klart högre där.  Detta gör att för tre miljoner kronor får man en 125 hektar stor normalbestockad fastighet i Norrland, men endast 35 hektar i södra Sverige.

Flera bedömare, som såväl LRF Konsult och Danske Bank, kommer nu utlåtanden om att den norrländska skogen börjar bli riktigt attraktivt prissatt. Andra ger en mera dyster bild. De menar att de realt sjunkande virkespriserna och stigande avverknings- och transportkostnaderna gör att lönsamheten för traditionellt skogsbruk är obefintligt i en växande del av Norrland. Det vill säga de investeringar/kostnader som man har för att anlägga ny skog och sköta den, genom röjning och gallring ger en mycket klen avkastning, även med hänsyn till dagens mycket låga räntor.

För det är de sänkta och nu mycket låga räntorna som har varit den viktigaste drivkraften till att de reala priserna på skogsmark har stigit med över 40 procent sedan 2005. Virkespriserna, timmer och massaved har samtidigt varit realt fallande och priserna på den alternativa avsättningen för bioenergi har fallit kraftigt i takt med att allt fler kraftvärmeverk har gått över till att elda europeiska sopor, mot betalning.

Om framtiden är det svårt att sia, men det finns en del hot mot priserna på virke framöver. Strukturkrisen inom det viktiga tryckpapperssegmentet, som trots ett antal nedlagda pappersmaskiner står för knappt hälften av pappersproduktionen i Sverige, lär fortskrida, vilket pressar massaved- och flismarknaderna. Sågverken, särskilt fura, har det återigen mycket tufft. Den omtalade renässansen för träbyggande låter fortfarande vänta på sig. På global nivå så ligger efterfrågan på sågade trävaror på samma volymer som de gjorde på 70-talet.

Visst pågår det några stora svenska nyinvesteringar på massasidan, som SCA i Östrand och Södra i Värö. Lönsamheten för de svenska massaproducenterna har varit också god de senaste åren, men där är den svaga kronan en viktig del av förklaringen.  Om kronan skulle stärkas påtagligt så slår det direkt mot lönsamheten.

Och sist men inte minst – Argumentet att skogens växer lika mycket oavsett ränteläge och konjunktur har också en baksida. Vi har länge avverkat mycket mindre än den årliga tillväxten, vilket gjort att vårt virkesförråd har blivit allt större. Möts inte detta växande utbud av virke med en ökad efterfrågan så brukar prismekanismen enligt skolboken leda till fallande priser. Norge som också har byggt upp ett mycket stort virkesförråd, man har snart avvecklat hela sin skogsindustri, kan tjäna både som exempel, där massavedspriserna fallit till mycket låga nivåer, och hot då detta virke i allt större utsträckning letar sig mot den svenska marknaden.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.