Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Den 16:e mars exploderade en buss med statsanställda i Peshawar, en miljonstad i norra Pakistan. Det var den sjätte terrorattacken i år med 15 dödade och 25 skadade. Det besvärliga säkerhetsläget tillsammans med ett eftersatt elnät är kanske de främsta anledningarna till att BRIC-länderna än så länge inte heter P-BRIC. För Pakistan kunde vara näst på tur med knappt 200 miljoner innevånare, en tillväxt på drygt 4 procent och en snabbt växande medelklass.

”Better than India but with a slight PR-problem”, sammanfattar en internationell affärsman arbetsklimatet i Pakistan. Världens sjätte folkrikaste land, med knappt 200 miljoner invånare är dock bortglömt i diskussionerna kring nästa stora tillväxtmarknad efter BRIC-länderna. En viktig anledning är det usla säkerhetsläget. Pakistan har under årtionden plågats av konflikten med grannlandet Indien och kampen mot inhemska militanta islamister.

På senare tid har dock säkerhetsläget förbättrats sedan militären med kraft och beslutsamhet försöker bekämpa de militanta islamisterna. Vändpunkten kom 2014, efter en attack mot en skola för försvarsanställdas barn. Det militära etablissemanget insåg att deras egen avkomma hotades av jihadisterna, som de tidigare ofta samarbetat med för att främja vad de ansåg vara landets säkerhetsintressen. De militanta islamisterna har stöttats dels i konflikten med Indien och dels för att ta till vara Pakistans intressen i Afghanistan där de har sett som en garant mot iranskt och indiskt inflytande den dagen USA lämnar landet vind för våg.

Den politiska och militära ledningen enades därför om en strategi för att bekämpa landets jihadister, som har gett resultat. Våldsdåden sjönk med 50 procent under 2015. Än mer anmärkningsvärt är att antalet incidenter i huvudstaden Islamabad och 20-miljoner staden Karachi fallit med 70 procent. Och om trenden håller i sig kanske utlänningar så småningom slutar klumpa ihop Pakistan med Irak och Afghanistan.

Den andra stora utmaningen för Pakistan är energiförsörjningen. Officiellt är underskottet på 4000 MW medan industriella företrädare menar att 6000 MW är en rimligare siffra. Energibristen medför dagliga strömavbrott för bland annat textilindustrin, en av landets viktigaste näringsgrenar. Därför har ofta anläggningar av större dignitet egna dieselaggregat för att säkerställa strömtillförsel när elnätet brakar ihop. Bristerna i det pakistanska kraftnätet beräknas dra ner landets BNP med ca 2,5 procent per år.

Men förändringar är på väg. Den pakistanska regeringen målsättning under premiärminister Nawaz Sharif är att elbristen ska vara avhjälpt redan inom ett par år. Botemedelet stavas China Pakistan Economic Corridor (CPEC). Med hjälp av 46 miljarder dollar av framförallt fördelaktiga kinesiska lån, motsvarande 20 procent av Pakistans BNP, investeras stort inom infrastruktur och kraftförsörjningen. Från hamnstaden Gwadar i sydvästra Pakistan till Kashgar i Xinjianregionen i västra Kina kommer en 300 mil långt nätverk av motor- och järnvägar och gas- och oljeledningar byggas. Initiativet ska avhjälpa Pakistans kroniska energiunderskott samtidigt som Kina ”bakvägen” öppnar upp en transportväg förbi de strategiskt viktiga men sårbara Malaccasundet. Projektet, som ingår i Pekings 13:e femårsplan, motsvarar samtliga utländska investeringar i Pakistan sedan 1970.

Men redan nu har landet en imponerande tillväxt som 2016 kommer uppgå till dryga 4 procent enligt IMF. Samtidigt hamnar inflationen på behagliga 2,5 procent trots att centralbanken sänkt styrräntan ett antal gånger det senaste året. Även energipriserna går Pakistans väg. Fyrtio procent av landets energi kommer från importerad olja men med det kraftiga prisfallet sjunker importnotan med 12 miljarder dollar enligt IMF, motsvarar 5 procent av årets BNP.

Pakistan drar även fördel av en snabbt växande medelklass. Enligt en studie från en av Pakistans ledande högskolor tillhör nu 55 procent av befolkningen medelklassen. (Till medelklassen räknas de med en disponibel inkomst på 2 till 10 dollar om dagen). Från 1990 till 2008 växte medelklassen med 36,5 procent, tre gånger snabbare än Indiens medelklass, enligt Asian Development Bank.

Och det kanske viktigaste; för första gången sedan Pakistan bildades 1947 överfördes 2013 den politiska makten från en demokratiskt vald regering till en annan. Den sittande regeringen under premiärminister Nawaz Sharif ingick kort därefter ett samarbetsavtal med IMF. Ett stödprogram på 6,6 miljarder dollar är villkorat effektivisering av skattesystemet. Den informella ekonomin uppskattas till ca 35 av BNP och behöver beskattas för att landet ska nå en uthållig tillväxt enligt många bedömare. Redan nu har skattereformerna bidragit till att budgetunderskottet beräknas hamna under 4 procent 2016.

Därtill har en privatiseringsvåg ökat det utländska intresset för det pakistanska näringslivet. Vid försäljningen av Habib Bank, Pakistans största långivare, för 1,5 miljarder dollar, var tre fjärdedelar av budgivarna internationella aktörer. Utlänningarnas intresse har även bidragit till att Karachibörsen mer än dubblats i dollartermer sedan 2012, och i svenska kronor mer än sexfaldigast sedan botten 2009.

De 100 största bolagen på Karachi Stock Exchange (KSE) har i genomsnitt ökat vinsterna med 25 procent de senaste 6 åren, och avkastningen på eget kapital ligger runt 20 procent samtidigt som de delar ut ca 50 procent av vinsten, vilket motsvarar en direktavkastning på 6,7 procent. Den goda lönsamheten hänger ihop med välskötta bolag, hög tillväxt och relativt låg konkurrens, berättar Mattias Martinsson, Pakistanförvaltare och en av grundarna av Tundra fonder.

Trots lönsamheten värderas de pakistanska bolagens framtida vinster (p/e 8,6 för 2016) med drygt 10 procents rabatt i jämförelse med övriga Frontier Markets (p/e 9,6 för 2016). Men framförallt är det en ordentlig rabatt när man jämför med grannlandet Indien där 2016 års vinst värderas till höga p/e 17. Fallhöjden i Pakistan är minst sagt lägre än i Indien påpekar Martinsson.

Såväl the Economist som svenska företagsledare med erfarenhet från Pakistan intygar om ett bra affärsklimat och hög arbetsmoral. En tidigare vd för Tetra Pak i Pakistan berättar stolt att fabriken fick stå modell för andra fabriker runt om i världen. På Världsbankens rankinglista över affärsklimat hamnar Pakistan i mitten, långt före Indien. Att landet inte har ett kastsystem underlättar affärsmöjligheterna understryker flera svenska affärsmän. Det gynnsamma affärsklimatet och ett fungerande vägnät har gjort att McDonalds, Pizza Hut och Subway tillsammans har drygt 185 restauranger i Pakistan, mer än vad man hittar i hela Afrika söder om Sahara.

Tecken på att lyckan har vänt för Pakistan är att portföljinvesteringarna ökade med fyra miljarder dollar 2014 samtidigt som direktinvesteringarna ökade med 1,8 miljarder enligt Världsbanken. Valutareserven är på 20 miljarder dollar, en rekordnivå.

Pakistan åkte ut ur MSCI Emerging Market Index sedan Karachibörsen periodvis stängde under finanskrisen 2008. I år kan landet dock åter komma att inkluderas sedan de kvantitativa kraven är uppfyllda och det makroekonomiska ramverket är mer robust. MSCI fattar beslut om en eventuell inkludering i juni. Om det sker kommer det antagligen medföra ytterligare inflöden och sannolikt stigande värderingar. ”En uppgradering till tillväxtmarknadsstatus skulle ge Pakistan en godkänt-stämpel” menar Martinsson.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För att attrahera skandinaviska direktinvesteringar anordnas Nordic – Pakistan Business Summit i Islamabad den 11 – 12 april. Arrangörerna citerar gärna Världsbankschefen Jim Yong Kim: ”Pakistan is now on the path of increased economic growth and prosperity” och framhäver att konkurrens är långt lägre än i Kina och Indien samtidigt som utbildningsnivån är hög i den snabbt växande medelklassen. Enligt den pakistanska ambassaden i Stockholm finns det nu stora affärsmöjligheter för svenska företag inom bland annat utbildning, energisektorn och hälsa. Bara de vågar resa dit!

Carl Cederström

 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.