Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Den svenska och nordiska stålindustrin blöder ymnigt på bred front.

Stålindustrins betydelse för svensk ekonomi har visserligen minskat sedan glansåren på 60 och 70-talet, men den sysselsätter ändå runt 50 000 personer i direkt anslutning till produktionen.

För många samhällen i Mellansverige är stålföretagen fortfarande den dominerande arbetsgivaren.

Det är framför allt inbromsningen av den kinesiska ekonomin och en växande överproduktion som letar sig till exportmarknaderna sätter global press på i stort sett alla delar av stålmarknaden. Och att Kinas agerande är ett stort problem var något som Jernkontorets vd Bo-Erik Pers hävdade när han gästade EFN för en studiodiskussion.

Att den svenska och nordiska branschdominanten SSAB har problem är välkänt. Bolagets aktiekurs har sjunkit med 93 procent sedan toppen sommaren 2007. I samband med att bokslutet för 2015 presenterades meddelades att besparingar av ytterligare 500 tjänster skulle genomföras, varav huvuddelen i Borlänge och Oxelösund.

160303_GRAF_stalbolagen_bloder

Den finskägda jätten inom rostfritt stål, Outokumpu, med stålverk i bland annat Avesta och Degerfors har det lika tungt. Kursfallet har varit 97 procent sedan toppen. Rörelsemarginalen före avskrivningar landade på 1,5 procent för fjärde kvartalet. Även här gör en tung skuldbörda balans- och resultaträkningen mycket svajig.

Private Equity-ägda Ovako, med större anläggningar i Hofors och Smedjebacken har det också tungt. I samband med beslutet om ett nytt stort omstruktureringsprogram i slutet av oktober meddelades att 300 tjänster skulle bort, där en nedläggning av valsverket i Hällefors och tillverkningen i Forsbacka var de tyngsta delarna.

Men även norskägda och börsnoterade Scana, med verksamhet i värmländska Björneborg, är mycket illa ute. Börsvärdet har fallit med 99,8 procent sedan toppen 2008. Beroendet av och de stora neddragningarna inom olje- och gasindustrin gör det mycket tungt.

Kopplingen till offshoreindustrin gör det också tufft för Ramnäs Bruk, som ingår i det privatägda spanska Vicinay Marine och tillverkar ankarkättingar till framför allt oljeplattformar. Så sent som 2014 beslutades om en storinvestering för att öka produktionen med 30 procent. I september i fjol lade de ett större varsel.

Elektroståltillverkaren Surahammars Bruk, som ingår i indiska Tata Steel, är också ett stålföretag som blöder kraftigt. Ifjol halverades antalet anställda till 80 stycken, vilket är en fjärdedel av antalet som arbetade där för sex år sedan. På 70-talet, när bruket ingick i ASEA-koncernen, hade man över 1500 anställda.

160303_GRAF_stalbolagen_kursras

 

Mer om stålkrisen kommer i del 2 av ”Nattsvart på nordisk stålhimmel”

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.