Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Det är inte varje vecka som handelspolitisk historia skrivs. Men efter sju års förhandlingar kunde USA, Japan, Kanada och ytterligare nio länder igår slutligen nå en överenskommelse om ett nytt regionalt frihandelsavtal.

Stillahavshandelsavtalet, eller Trans-Pacific Partnership (TPP), är det största regionala frihandelsavtalet som världen hittills skådat. Länderna bakom avtalet står för omkring 40 procent av den globala ekonomin och en tredjedel av världshandeln. TPP-marknaden kommer att omfatta 800 miljoner människor, eller drygt en tiondel av jordens totala befolkning. Det är historiskt.

Det som imponerar är inte bara hur många betydande länder som avtalet omfattar, utan även avtalets bredd. Länderna har lyckats komma överens om att öppna upp för handel och ökad konkurrens inom en rad olika områden. Det mest självklara är att tullarna sänks, särskilt på industrivaror men också för jordbruksprodukter.

Minst lika viktigt är reformer för att minska krånglet inom handeln. Företag som exporterar är ofta oroliga över bristande tullhantering eller andra hinder som ökar kostnaderna för internationella affärer. Med all rätt. Tid är pengar.

I Vietnam, ett land som ingår i TPP, tar det 21 dagar i genomsnitt att importera en vara. För Australien, ett annat TPP-land, tar det endast åtta dagar. I Peru krävs i de flesta fall sju dokument för att få tillåtelse att föra in en vara till landet. I Kanada, endast tre. Så att minimera krånglet och den tid som varor behöver stå och vänta vid gränsen innan de kan säljas på marknaden är avgörande för att öka handeln.

TPP täcker en rad andra viktiga områden. Länderna ska bland annat underlätta för tillfällig personrörlighet, en nyckelfråga för många företag som brottas med inhemsk kompetensbrist.

På det stora hela är TPP ett steg i rätt riktning mot en öppnare världshandel och ökad ekonomisk integration. Det är bra för tillväxt, jobb och fattigdomsbekämpning. Med detta sagt hade det varit välkommet om TPP kunnat vara än mer omfattande och gå än längre i flera delar, exempelvis när det kommer till att underlätta för tjänstehandel och investeringar. Och det tål att upprepas att TPP hade varit överflödigt om ett lika eller mer ambitiöst globalt ekonomiskt partnerskapsavtal funnits på plats.

Gårdagens handelspolitiska framsteg kan även innebära något mer, som är ännu viktigare än de direkta vinster som TPP väntas generera.

Världsekonomin fortsätter att brottas med betydande utmaningar. Hög arbetslöshet och lågt resursutnyttjande är delvis symptom på underliggande strukturella problem i många länder. Tyvärr har världens regeringar alltför länge ignorerat behovet av modiga reformer för att förbättra de långsiktiga förutsättningarna för jobb och tillväxt. Istället har man förlitat sig mycket på en alltmer expansiv penningpolitik.

Det återstår att se om TPP innebär ett avsteg från den sedeltryckarlinje som fått dominera de senaste åren. Ökad konkurrens genom en öppnare handel samt bättre förutsättningar för näringslivets internationalisering utgör en viktig del i det batteri av åtgärder som måste till för att världsekonomin ska kunna växa uthålligt.

Med ett Stillahavshandelsavtal färdigförhandlat måste nu USA och EU se till att öka trycket i förhandlingarna om ett transatlantiskt ekonomiskt partnerskapsavtal, TTIP, och se till att det blir så heltäckande som möjligt. Det ligger särskilt i Sveriges intresse, då vår viktigaste exportmarknad utanför Europa är USA.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.