Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Häromkvällen fick jag möjlighet att lyssna till biskopen i Västerås stift när han bland annat berättade om planeringen av nästa års 500-årsfirande av Martin Luther och hans revolutionerande teser och om hur han har påverkat vårt samhälle. Det gav en ny bild av något som jag trodde var 1900-talssvenskt.

I min uppväxt under 50-och 60-talen var det något av en självklarhet att ta till sig en värdering om allas lika värde, att alla ska omfattas av samhällets skyddsnät och kunna ha samma möjligheter oavsett bakgrund. Ingen ska behandlas sämre än någon annan.

Min tanke har varit att detta är en följd av politikens påverkan under 1900-talet med socialdemokratin i spetsen. Men nu fick jag förståelse för att detta egentligen har en 500-årig bakgrund. Martin Luther stred för att vi vanliga människor, inte bara prästerna, skulle kunna läsa bibeln. I och med att bibeln översattes från latin till tyska skulle alla där kunna ta del av den. Men det medförde krav på läskunnighet – alltså behövdes en utbyggnad av skolor. Helt enkelt ett utbildningslyft.

I Sverige var det Gustav Vasas bibel som blev den första svenska översättningen. I händelsernas centrum finns här staden Västerås. I början av 1500-talet överlämnades den nya bibelöversättningen i just Västerås Domkyrka.
Reformationsriksdagen i Västerås 1527 innebar dessutom att den evangelisk-lutherska läran skulle råda. Katolska kyrkan med påven som överhuvud skulle inte längre vara Sveriges statsreligion. Det här påverkade samhällsutvecklingen, mer än i andra länder tydligen.

Johannes Rudbeckius, biskop i Västerås på 1600-talet, startade här den första gymnasieskolan för pojkar och den första flickskolan för flickor. Flickskolans lektionssal fanns i Biskopsgården (i det rum fick vi detta berättat för oss). Samtidigt skulle den allmänna läskunnigheten kollas. Det skedde genom husförhören. För att ha husförhör behövdes folkbokföring. Alla räknades därmed in i det lokala samhället, socknen, och alla skulle utbildas. Vi byggde med andra ord upp en samhällsstruktur för inklusion. Vård, skola och kyrka, kallade dagens biskop, Mikael Mogren, denna fungerande triangelstruktur. För i socknen fanns också stöd för dem som behövde hjälp.

Idag verkar utvecklingen gå åt ett annat håll genom att klyftor vidgas och skillnader mellan olika grupper ökar. Många av våra välfärdssystem bygger på att skydda dem som är inkluderade, men med hinder för dem som inte är inne i systemen. Går vi mot ett mer exkluderande samhälle?

Professor Hubert Fromlet vid Ekonomihögskolan på Linnéuniversitetet brukar analysera vilka som kan vara möjliga pristagare i ekonomi till Nobels minne. Hans hetaste tips är Robert Barro, Harvard University, för sina studier kring långsiktig tillväxt, ekonomins utbudssida, villkor för hushåll och funktionssätt för företag.

Men han ser också Assar Lindbeck som rimlig svensk kandidat. Han har bland annat lyft upp just insider- och outsiderproblematiken på arbetsmarknaden. Att få in outsiders på arbetsmarknaden är något som Fromlet anser att man måste bry sig mer om.

Även internationellt är utanförskapet en trend. I USA ser vi till och med en presidentkandidat som bygger sin kampanj på att peka ut syndabockar och exkludera individer ur samhället. Här i Sverige har vi något annat att bygga på, något att vara stolta över och som vi bör vara rädda om – ett allmänt skyddsnät och ett inkluderande samhälle som har varit rätt unikt i världen. Det vet vi nu!

Fast vem som får priset i ekonomi, det får vi vänta till den 10 oktober för att få reda på.

 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.