Bara en gång tidigare har Dow Jones Industrial fallit så mycket på en och samma dag som måndagen den 19 oktober 1987.

Den svarta måndagen utlöste en kedjereaktion av panik på de globala finansmarknaderna. Över hela världen föll kurserna dramatiskt utan att någon egentligen visste varför. Plötsligt var riskaptiten som bortblåst, och mottot löd i stället; ”Rädda vad som räddas kan”.

Börslunch sommarsketch utspelar sig fredagen den 16 oktober 1987, alltså bara dagar före Den svarta måndagen.

Tidningsrubriker efter Black Monday. Foto: AP.

Marknaden blir orolig


I början av 80-talet växte USA:s ekonomi i raskt takt efter 70-talets stagnation. Men, hälsosamt nog, började tillväxten svalna av något under andra halvan av decenniet. Ändå fortsatte Dow Jones ticka uppåt och nådde sin topp i augusti 1987 efter att ha stigit 44 procent på sju månader.

Framåt hösten satte en drös nyhetsrapporteringar igång volatiliteten på börsen vilket i kombination med de höga värderingarna gjorde investerare osäkra för första gången på flera år. Dessutom offentliggjorde Fed det amerikanska handelsunderskottet som var större än väntat.

Dollarn försvagades och Dow Jones började falla från och med den 14 oktober, men det var inte förrän veckan därpå golvet skulle komma att rasa samman.

Den svarta måndagen, 19 oktober 1987


Fem dagar senare öppnade världens aktiemarknader inför en ny börsvecka. Det många inte visste var att ett av de mest omfattande börsfallen genom tiderna skulle äga rum.

Raset inleddes på de sydostasiatiska marknaderna men accelererade i samband med Londonbörsens öppning. England hade nämligen drabbats av den värsta stormen på hundratals år vilket hade fått den engelska börsen att stänga tidigare på fredagen. Säljtrycket var därför extra stort, och redan vid morgonöppningen föll FTSE100 med 136 punkter.

I USA störtdök kurserna och stängde till sist på -22,6 procent. Stockholmsbörsen sjönk med drygt 20 procent, men allra värst var det i Nya Zeeland där hela 60 procent av börsens värde hann raderas.

Fed-chefen Alan Greenspan bidrog till att börsen tog fart uppåt igen. Foto: Ira Schwarz AP.

Bara några veckor senare var investerarnas panik försvunnen. Följt av en räntesänkning gick den nytillträdde Fed-chefen Alan Greenspan gick ut och sa ”Fed står beredd att förse marknaden med all den likviditet som behövs”.

Paniken la sig och inom loppet av två handelsdagar hade Dow Jones tagit tillbaka 57 procent av börsfallet. Förtroendet i marknaden återvände och mindre än två år senare passerades 1987 års toppar.

Den mystiska kraschen


Anmärkningsvärt nog finns det inga entydiga svar på vad som orsakade börsraset på Den svarta måndagen. Troligtvis var det en kombination av ett antal faktorer. I takt med att den amerikanska ekonomin under 80-talet kommit på fötter, strömmade utländska pengar in i till börsen och pressade upp värderingarna. Börsen började dra ifrån den reella ekonomin som befann sig i en förändringsfas.

Många pekar även på den oansvariga handeln av nya derivat som marknaden varken hade reglerat eller var van vid.

Den nya tekniken med robothandel och stop loss-ordrar ses också som en av anledningarna till att kraschen blev så dramatisk och inte bara en mindre korrektion. När stop loss-nivåerna nåddes, översvämmades marknaden i säljordrar som på en och samma gång drog ner kurserna rejält.

Trots farhågorna om att kraschen skulle efterföljas av en depression likt år 1929, vände marknaden snabbt och fortsatte till nya höjder. Den svarta måndagen är ett utmärkt exempel på hur människans psyke lätt kan påverkas av flockens beteende. Likt en ”Följa John”-lek, började den första investeraren sälja och de andra hängde på. Stop loss-ordrarna triggades och säljpaniken spred sig som ett virus över världens finansmarknader.

Den svarta måndagen ledde även till ett antal viktiga reformer som påverkar hur vi handlar aktier än i dag. Bland annat infördes så kallade ”circuit breakers”. Dessa gör det möjligt för börsen att tillfälligt stängas ner för att ge investerare tid att ta välgrundade beslut och inte dras med i panikens förvirring.

Johan Fohlin

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.