Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Den första oktober passerade som en ganska obemärkt dag på jobbet och på de finansiella marknaderna, trots prognosmakare Martin Armstrongs förebud om en förestående kollaps.

Några tecken på att det av honom stora identifierade problemet med skenande statsskulder och en snabbt krympande vilja från investerarna att köpa statsobligationer syntes inte heller till.
Risker finns det förstås gott om därute, men intresset förefaller inte längre vara fokuserade på Armstrongs varningsflaggade område, överbelånade stater. Istället är det Kinas ekonomiska svajande som står i fokus. På torsdagen presenterades statistik som visade på att aktiviteten i den kinesiska tillverkningsindustrin sjönk för andra månaden i rad.

Men även när det gäller detta så var reaktionerna avmätta eller närmast omvända. Det faktum att aktiviteten inte sjönk mer än under augusti tolkades som att nedgången i Kina håller på att bottna.

Men möjligheten finns förstås att vi, eller snarare de som kommer efter oss och Armstrong, kan konstatera att den 1 oktober var den vändpunkt då utvecklade länder började kollapsa i enlighet med Armstrongs identifierade ekonomiska, politiska och naturkopplade cykel, där Roms undergång och troligen också dinosauriernas utrotande har prickats in med precision.

På Armstrongs blogg kan man i alla fall konstatera att han har hittat några korn, som visar att hans modell håller. Rysslands bombande av ISIS, det katalanska valet, avgången för den amerikanska kongressens talman John Boehner, liksom IMF-bossen Christine Lagardes tal om att den globala tillväxten kommer att bli lägre i år än 2014 är bevis för denna vändpunkt. ”Its just mind blowing”, som Martin Armstrong uttrycker sig.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.